189 008 läst ·
2 816 svar
189k läst
2,8k svar
Svenska språket
Svenska språket skall ju vårdas och nyttjas.
Men vad händer med svenska språket när det misshandlas så?
Kan dom äldre föra en korrekt konversation beträffande sitt intag av medicin och allmänna behov inom äldrevården idag med sin personal?
Var är vi på väg med just det svenska språket...?!
Men vad händer med svenska språket när det misshandlas så?
Kan dom äldre föra en korrekt konversation beträffande sitt intag av medicin och allmänna behov inom äldrevården idag med sin personal?
Var är vi på väg med just det svenska språket...?!
Den som vill fördjupa sig i den historiska utvecklingen av svenskans verbböjning kan ha mycket glädje av en doktorsavhandling av Adam Horn af Åminne vid Uppsala Universitet. Tillgänglig via https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1631368/FULLTEXT01.pdf.Nötegårdsgubben skrev:
För mig är tillräckligt komplicerat att kunna tolka bokstäver och ord i äldre skrifter för att kunna förstå vad som skrivs, tillsammans med att även få en förklaring till okända ord som används.😀H hhallen skrev:Naturligtvis kan praxis ha skiftat, särskilt i handskrifter, och mer ju längre bak i tiden man går. På 1500- och 1600-talen var det ju inte ovanligt att man till och med stavade samma ord på olika sätt i ett och samma dokument.
Men om vi håller oss till 1800-talet, då en mer enhetlig praxis utbildades genom utgivningen av olika ordböcker (sådana fanns långt före SAOL och SAOB, fast utgivna av enskilda aktörer) så får man nog säga att "fv" i slutet av ord inte förekom alls, och att det nästan alltid användes när ord som slutade på f fick en böjningsändelse.
Jag ska f.ö. komplettera mitt tidigare inlägg med att det inte var helt korrekt att säga att f blir fv då en stavelse tillkommer. Det gäller bara när den tillagda stavelsen börjar på vokal.
T.ex. "räfven", men "räfjagt"; "djefla" men "djefvul".
Mestadels är det 1700-1800 talet med mycket liten del 1600-tal.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 630 inlägg
Det finns i andra götamål också, exempelvis vissa småländska dialekter.H hhallen skrev:
"En sa va gla att en ä som en ä, när en inte ble som en sulle!"
Jag har en underbar keramiktupp som dessutom är en lerpipa men den står inte i mina bokhyllor utan tas fram på buffébordet till påsk. För övrigt så står mina bokhyllor i matsalen och de är tre stycken i mahognyfanér specialgjorda av Svenskt Tenn till mina föräldrar när de gifte sig 1957. Deras mått är utifrån det s k gyllene snittet. Min farmors bror var klen- och silversmed hos Svenskt Tenn och beställde de tre bokhyllor som inte kom i produktion utan bara blev en bröllopspresent. Och den smides-katt som jag har som bär ett blockljus som min farmors bror tog fram kom inte i produktion. Men det är kära släktklenoder.A Abies koreana skrev:
Imponerand! Tyckte min mormors handstil var svårläst ibland men… 🙂 Men lämplig AI borde kunna kötta igenom det där ganska snabbt tänker jag?A AndersS skrev:Ett exempel på husbesiktning 1815 och inte allt för krånglig.
[bild]
Och där jag försökt renskriva. och asterisk där jag inte vet.
1sta Förstugan 12 1/2 aln lång 91/4 dito bred vid ingången
2 enkla fönsterluften (färgnyans) reviterade väggar
överstrukna med vatten **g**färg, dubbla
dörrar på gångjärn med alla behör och befunet
utan brist å godt stånd; 2ra Kammare till vän-
ster härifrån, 7 1/2 aln lång 6 do bred med 2ne stora
fönsterluftar och tegel kakelugn, med ****-
*** gran reviterade väggar överstrukna med
vattenfärg, och vitmålad panel samt 2ne dör-
rar med alt behör utan brist. 3dje Hörn kam-
Min man, som var s.k. "klyktattare" (från Västernorrland), uttalade alltid d i djur. Det lät helt underbart! ( Och jag bara älskar den finlandssvenska dialekten! Kuriosa, och jag vet inte om det är sant, men det påstås att det ställe på jorden där proportionellt sett flest människor talar svenska är Korsholm i Finland.)H heimlaga skrev:
😂Har "lekt" lite med transkriberingsfunktionen som Riksarkivet testat/tränar och är inte så imponerad. Men kanske i en framtid och för de som idag har svårt med vanlig skrivstil.D dilemma skrev:
Det måste vara mycket bra kvalite på dokumentet och tydligt skrivet för att det ska bli något läsbart, har testat lite men fortsätter med egen tolkning.
Vill någon prova finns den här.
https://www.dis.se/transkribus
Nu ögnade jag igenom avhandlingen som @hhallen länkade och det verkar som att det du säger stämmer för äldre nysvenska (tidigare än ca 1750) men sedan övergick det till ”i komma” under den yngre nysvenskan.Nötegårdsgubben skrev:
Nej det var Korsnäs. En bit ned efter kusten. Sedan flyttade det in en finsk familj till och nu lär andelen svenskar i Korsnäs kommun vara den samma som på någon mindre ort i Sverige som jag inte minns namnet på. Delad förstaplats.Helena S skrev:
Min man, som var s.k. "klyktattare" (från Västernorrland), uttalade alltid d i djur. Det lät helt underbart! ( Och jag bara älskar den finlandssvenska dialekten! Kuriosa, och jag vet inte om det är sant, men det påstås att det ställe på jorden där proportionellt sett flest människor talar svenska är Korsholm i Finland.)
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 181 inlägg
Säkerligen, men nu var min poäng hur i utvecklats till ni, inte att fånga alla eventuella avvikelser från dagens standardspråk.H hhallen skrev:
Som vi ser i @heimlagas exempel kan det finnas en lång rad varianter i både stavning och böjning i olika dialekter och jag gör inga försök att imitera det, utan konstaterar bara att N:et hoppat från att historiskt vara en ändelse på verbet till att bli inledande bokstav i pronomenet.
Jag brukar kalla det som skrivs under 1700-talet för perioden när vi har det svensk/tyska, kanske fel.
Men jag har bara fokus på att kunna tyda, läsa och förstå, lägger ingen vikt vid annat.
Men jag har bara fokus på att kunna tyda, läsa och förstå, lägger ingen vikt vid annat.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 630 inlägg
Man använde ofta så kallad "tysk stil" när man skrev för hand på 16-1700-talen.A AndersS skrev:
Det språkliga inflytandet från tyskan är av äldre datum, alltså medeltiden. I Kalmar var en stor del av borgarna tysktalande under hansatiden, för att ta ett exempel.
Ett tyskt lån är, förutom en massa ord relaterade till bland annat borgerligt stadsliv, är ändelsen "-ig", som i "tokig". Men det är så gammalt att vi inte ens ser det som ett lån. Hela ord är lättare att identifiera som lånade, även om många av dem remarkabelt nog blivit väl inkorporerade i vårt tungomål.
Var tvungen att testa och tog den tidigare texten och körde med Transkribus och tolkning enligt The Swedish Lion I som tagits fram för text från 1700 och framåt i tiden. Och det blir så här.D dilemma skrev:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Och så här var min eget försök att tolka texten
1sta Förstugan 12 1/2 aln lång 91/4 dito bred vid ingången
2 enkla fönsterluften (färgnyans) reviterade väggar
överstrukna med vatten **g**färg, dubbla
dörrar på gångjärn med alla behör och befunet
utan brist å godt stånd; 2ra Kammare till vän-
ster härifrån, 7 1/2 aln lång 6 do bred med 2ne stora
fönsterluftar och tegel kakelugn, med ****-
*** gran reviterade väggar överstrukna med
vattenfärg, och vitmålad panel samt 2ne dör-
rar med alt behör utan brist. 3dje Hörn kam-