Svartbyggd altan

[TypRätt]

Det är fullt möjligt för Brf ägaren att stämma Brf styrelsen om dom gett någon annan Brf medlem möjlighet att överskrida dess brf lägenhet disponerade uterum. Mycket beror på vad som skrivits i brf kontraktet TS har.
Brf skiljer sig mot äkta radhus då utsidan ägs av Brf föreningen som EN fastighet. Av och till förekommer stämningar i tingsrätt inom Brf föreningar. Även hyresnämnden kan användas vid tvister, ofta beroende på okunnighet i brf styrelser. Jag vet då jag känner en domare i hyresdomstol.ee
Jag har även varit med om Brf lägenhetsinnehavare som tvingats riva ej god kända byggnationer. Gällande TS vore det det bästa om felbyggnationen revs och anpassades till den disponerade ytan.
Oavsett gäller samma bygglovsregler för bygglovsbefriad Altan båda Brf fastigheter som enskilda fastigheter. Ibland blir det bedömmningssport!

Jag uppfattar det som att TS är medlem i en ordinär BRF som råkar bestå av radhus dvs TS äger vare sig radhus eller tomt. Min uppfattning är att det vanligaste upplägget följer skrivelsen i bostadsrättslagen, dvs den upplåtna bostadsrätten inkluderar tomtplätten. Då följer samma regler för tomten som för lägenheten, dvs styrelsen kan inte gå och peta i vad du odlar eller om du har en liten studsmatta på den. Ej heller bestämma att grannar vare sig får eller inte får bygga trall på någons plätt. Lika lite som de får hindra dig från att lägga trall på en balkong eller i vardagsrummet.

Är det nu så att TS har något annat upplägg i deras förening så att tomterna inte är upplåtna tillsammans med lägenheten utan de istället följer någon form av nyttjanderättsavtal som följer med medlemskapet eller att lägenheten har ett servitut på föreningens mark så skulle det mig veterligen fortfarande vara så att det är mellan TS och grannen att lösa detta, det är inte styrelsen som hindrar TS att utnyttja sin rätt.

 

[Bygghammer]

Du har fel. Förstår inte var du får ditt resonemang ifrån.

Tror du verkligen att KF eller polisen kommer (mycket osannolikt) och på din uppmaning börjar köra med cirkelsåg eller tigersåg i altanen utan att ha *bevis* på att:
1. Du är den som rätten till marken enligt brf:en.
2. Att altanen (del av den) ligger på den mark du har rätten till.
3. Att du eller KF/polis har rätt att göra åverkan på egendom som du inte äger.

Oavsett vad som skrivs i dessa trådar Brf föreningen ÄGER marken på utsidan alternativt arrenderar Brf marken. Det är Årsstämman som är högst beslutande i brf men Årsstämman utser en styrelse enligt stadgarna för att beslutsgången ska löpa smidigt. Tyvärr är det olika kunskapsnivåer på Brf styrelser vilket återspeglar ibland felaktiga beslut.

 

[Bygghammer]

Jag uppfattar det som att TS är medlem i en ordinär BRF som råkar bestå av radhus dvs TS äger vare sig radhus eller tomt. Min uppfattning är att det vanligaste upplägget följer skrivelsen i bostadsrättslagen, dvs den upplåtna bostadsrätten inkluderar tomtplätten. Då följer samma regler för tomten som för lägenheten, dvs styrelsen kan inte gå och peta i vad du odlar eller om du har en liten studsmatta på den. Ej heller bestämma att grannar vare sig får eller inte får bygga trall på någons plätt. Lika lite som de får hindra dig från att lägga trall på en balkong eller i vardagsrummet.

Är det nu så att TS har något annat upplägg i deras förening så att tomterna inte är upplåtna tillsammans med lägenheten utan de istället följer någon form av nyttjanderättsavtal som följer med medlemskapet eller att lägenheten har ett servitut på föreningens mark så skulle det mig veterligen fortfarande vara så att det är mellan TS och grannen att lösa detta, det är inte styrelsen som hindrar TS att utnyttja sin rätt.

Bästa sättet är att komma överens mellan grannar. Hos oss måste varje sidogranne skriftligen godkänna en byggansökan hos Brf styrelsen. Annars blir det avslag hos vår Brf styrelse.

 

[Bygghammer]

Jag uppfattar det som att TS är medlem i en ordinär BRF som råkar bestå av radhus dvs TS äger vare sig radhus eller tomt. Min uppfattning är att det vanligaste upplägget följer skrivelsen i bostadsrättslagen, dvs den upplåtna bostadsrätten inkluderar tomtplätten. Då följer samma regler för tomten som för lägenheten, dvs styrelsen kan inte gå och peta i vad du odlar eller om du har en liten studsmatta på den. Ej heller bestämma att grannar vare sig får eller inte får bygga trall på någons plätt. Lika lite som de får hindra dig från att lägga trall på en balkong eller i vardagsrummet.

Är det nu så att TS har något annat upplägg i deras förening så att tomterna inte är upplåtna tillsammans med lägenheten utan de istället följer någon form av nyttjanderättsavtal som följer med medlemskapet eller att lägenheten har ett servitut på föreningens mark så skulle det mig veterligen fortfarande vara så att det är mellan TS och grannen att lösa detta, det är inte styrelsen som hindrar TS att utnyttja sin rätt.

Helt rätt att en bostadsrätt är ett hyresavtal med nyttjanderätt och köp och Sälj rätt.
Men i det avtalets nyttjanderätt brukar Brf radhus dra en gräns där husskarvarna blir gräns. En brf radhuslänga kan ha olika stora tomter, detta gäller speciellt ändarna på radhuslänga. ibland. Den delen som är låsbar bostadsdel och är låsbar är helt fantastisk.
Den delen som är utedel/trädgård ägs av föreningen men får nyttjas av Brf medlem.
Det är styrelsen som fått i uppdrag av årsstämman att se till att att skrivna regler efterlevs. Om styrelsen inte har den förmågan kan den enskilda Brf ägaren välja olika nivåer av lösningar där det yttersta blir att stämma föreningen/styrelsen. Enklaste att ta en saklig pratstund med styrelsen och förklara att om dom inte agerar på ett korrekt sätt blir det juridiska konsekvenser. I dom flesta fall går det att lösa. Jag har även varit med om det med en granne vi hade. Han fick montera ner det som var felbyggt. Det kan gälla allt på utsidan av en brf som av olika anledningar inte kan godkännas. Ex. En bostadsrättsägare kan inte måla om sin fasad till en egen färg. Det är Brf föreningsbeslut. I vissa fall måste det ansökas om bygglov. Ex vid inglasning av balkonger, Byggnadsnämnden avgör då om det passar i området. Även i sådana fall brukar det gå bra om man har sidogrannar och Brf styrelsens godkännande. Olika kommuner gör olika bedömningar.

 

[Bygghammer]

Helt rätt att en bostadsrätt är ett hyresavtal med nyttjanderätt och köp och Sälj rätt.
Men i det avtalets nyttjanderätt brukar Brf radhus dra en gräns där husskarvarna blir gräns. En brf radhuslänga kan ha olika stora tomter, detta gäller speciellt ändarna på radhuslänga. ibland. Den delen som är låsbar bostadsdel och är låsbar är helt privat. Samma regler gäller allt som är privat hem. Även hotellrum.
Den delen som är utedel/trädgård ägs av föreningen men får nyttjas av Brf medlem.
Det är styrelsen som fått i uppdrag av årsstämman att se till att att skrivna regler efterlevs. Om styrelsen inte har den förmågan kan den enskilda Brf ägaren välja olika nivåer av lösningar där det yttersta blir att stämma föreningen/styrelsen. Enklaste att ta en saklig pratstund med styrelsen och förklara att om dom inte agerar på ett korrekt sätt blir det juridiska konsekvenser. I dom flesta fall går det att lösa. Jag har även varit med om det med en granne vi hade. Han fick montera ner det som var felbyggt. Det kan gälla allt på utsidan av en brf som av olika anledningar inte kan godkännas. Ex. En bostadsrättsägare kan inte måla om sin fasad till en egen färg. Det är Brf föreningsbeslut. I vissa fall måste det ansökas om bygglov. Ex vid inglasning av balkonger, Byggnadsnämnden avgör då om det passar i området. Även i sådana fall brukar det gå bra om man har sidogrannar och Brf styrelsens godkännande. Olika kommuner gör olika bedömningar.

 

[Bygghammer]

Helt rätt att en bostadsrätt är ett hyresavtal med nyttjanderätt och köp och Sälj rätt.
Men i det avtalets nyttjanderätt brukar Brf radhus dra en gräns där husskarvarna blir gräns. En brf radhuslänga kan ha olika stora tomter, detta gäller speciellt ändarna på radhuslänga. ibland. Den delen som är låsbar bostadsdel och är låsbar är helt fantastisk.
Den delen som är utedel/trädgård ägs av föreningen men får nyttjas av Brf medlem.
Det är styrelsen som fått i uppdrag av årsstämman att se till att att skrivna regler efterlevs. Om styrelsen inte har den förmågan kan den enskilda Brf ägaren välja olika nivåer av lösningar där det yttersta blir att stämma föreningen/styrelsen. Enklaste att ta en saklig pratstund med styrelsen och förklara att om dom inte agerar på ett korrekt sätt blir det juridiska konsekvenser. I dom flesta fall går det att lösa. Jag har även varit med om det med en granne vi hade. Han fick montera ner det som var felbyggt. Det kan gälla allt på utsidan av en brf som av olika anledningar inte kan godkännas. Ex. En bostadsrättsägare kan inte måla om sin fasad till en egen färg. Det är Brf föreningsbeslut. I vissa fall måste det ansökas om bygglov. Ex vid inglasning av balkonger, Byggnadsnämnden avgör då om det passar i området. Även i sådana fall brukar det gå bra om man har sidogrannar och Brf styrelsens godkännande. Olika kommuner gör olika bedömningar.

Tryckfelsnisse! Låsbar fantastisk menas Låsbar är helt privat område: Gör vad du vill. Föreningen äger vatten och ventilation till ytskiktet. Samt bärande väggar för övrigt : GÖR NÄSTA VAD DU VILL.

 

[Nötegårdsgubben]

Tror du verkligen att KF eller polisen kommer (mycket osannolikt) och på din uppmaning börjar köra med cirkelsåg eller tigersåg i altanen utan att ha *bevis* på att:
1. Du är den som rätten till marken enligt brf:en.
2. Att altanen (del av den) ligger på den mark du har rätten till.
3. Att du eller KF/polis har rätt att göra åverkan på egendom som du inte äger.

Dags att börja glida på sakbeskrivningen nu när du bevisats ha fel? Att TS har rätt till marken och att grannen gjort intrång på den har varit givna förutsättningar sen inlägg #1.

Att fogden har rätt att göra åverkan på grannens egendom om den är felplacerad och grannen själv vägrar rätta är liksom själva grejen med att alls vända sig till fogden.

 

[fsn]

Om nöd-killgissa även innefattar citat av Boverkets regler kan det bero på att personen som uttrycker nöd-killgissning inte har koll på gällande regelverk. Altså Boverket är varken Fabler eller Sagor!

slutsatsen är alltså att du killgissade, citerade Boverket men TOTALT missade att kommuner har tolkningar som gör att det du skrev (läs gissade) inte betyder ett skit….

 

[Bygghammer]

Dags att börja glida på sakbeskrivningen nu när du bevisats ha fel? Att TS har rätt till marken och att grannen gjort intrång på den har varit givna förutsättningar sen inlägg #1.

Att fogden har rätt att göra åverkan på grannens egendom om den är felplacerad och grannen själv vägrar rätta är liksom själva grejen med att alls vända sig till fogden.

Ägaren till marken är Brf föreningen inte den enskilda Brf ägaren. Däremot gäller annat när det gäller den låsbara hemmet/lägenheten.
Om grannen annekterat vardagsrummet eller något på insidan av lägenheten kan Brf lägenhetsinnehavare på lämpligt sätt avhysa personen.

 

[Bygghammer]

slutsatsen är alltså att du killgissade, citerade Boverket men TOTALT missade att kommuner har tolkningar som gör att det du skrev (läs gissade) inte betyder ett skit….

Merparten av svenska kommuner följer Boverkets regelverk. Däremot så verkar regeringen vilja luckra upp regelverk kring byggnation med nya lagar från 2025.
Detta gäller dessvärre inte altaner initialt.
Jag har inget behov att "Nöd-killgissa".
Enklast är att du kollar med din egen kommun vilka regler som gäller.
Läs även Boverkets regelverk så slipper du reta upp dig på byggahus.se.
Jag skriver ingen avhandling här på byggahus.se. Citerar bara gällande regler, då jag själv ska renovera min egen Altan och behövde läsa på.

 

[fsn]

Merparten av svenska kommuner följer Boverkets regelverk. Däremot så verkar regeringen vilja luckra upp regelverk kring byggnation med nya lagar från 2025.
Detta gäller dessvärre inte altaner initialt.
Jag har inget behov att "Nöd-killgissa".
Enklast är att du kollar med din egen kommun vilka regler som gäller.
Läs även Boverkets regelverk så slipper du reta upp dig på byggahus.se.
Jag skriver ingen avhandling här på byggahus.se. Citerar bara gällande regler, då jag själv ska renovera min egen Altan och behövde läsa på.

Nej, du skriver ingen avhandling, du tramsar bara. Det finns ett flertal kommuner som har tydliga regler, jag gav dig ett exempel gör rätt många inlägg sen där Göteborg (som kommun räknat är stor) som tex inte har några begränsningar alls om man håller sig under 60cm. Jag läste antagligen på boverket innan du tog stödhjulen av cykeln.

 

[Bygghammer]

Nej, du skriver ingen avhandling, du tramsar bara. Det finns ett flertal kommuner som har tydliga regler, jag gav dig ett exempel gör rätt många inlägg sen där Göteborg (som kommun räknat är stor) som tex inte har några begränsningar alls om man håller sig under 60cm. Jag läste antagligen på boverket innan du tog stödhjulen av cykeln.

Ditt språkbruk anger vad du verkar gå för.
Tycker du att det är trams att jag i tidigare tråd här på byggahus.se angav att det ev kan gå bra med låg altan som är längre bort än 3.60. 4.5 regeln gäller dock utom för trä,/Stengolv direkt på marken.
För övrigt har jag aldrig haft stödhjul på cykeln. För övrigt är det alltid kommunernas/Boverkets regler som gäller.
Bara läsa innantill på deras webbsidor.

 

[fsn]

Ditt språkbruk anger vad du verkar gå för.
Tycker du att det är trams att jag i tidigare tråd här på byggahus.se angav att det ev kan gå bra med låg altan som är längre bort än 3.60. 4.5 regeln gäller dock utom för trä,/Stengolv direkt på marken.
För övrigt har jag aldrig haft stödhjul på cykeln. För övrigt är det alltid kommunernas/Boverkets regler som gäller.
Bara läsa innantill på deras webbsidor.

Väldigt synd att du uppenbarligen inte kom ihåg att du skrivit det i andra trådar innan du började skriva i denna tråden…..

 

[Bygghammer]

Väldigt synd att du uppenbarligen inte kom ihåg att du skrivit det i andra trådar innan du började skriva i denna tråden…..

Om du letat i början av tråden had du kunnat läsa följande:

Bygghammer​

#84
Medlem
· 38 inlägg
tisdag 18:26
Atan betyder byggnation på höjden.
Bygglovsbefriad Altan: Max 3.6m utbyggnad från hus som räknas som bostadshus (ej friggebod, garage etc.) upp till 3.6 meter gäller runt hela huset. Minimi avstånd till fastighetsgräns 4.5m.Finns fler bostadshus på fastigheten gäller samma vilkor. Altan som ska vara bygglovsbefriade: maxhöjd 1,2m inklusive plank max 1.80. totalt 1.80 i höjd. Fristående altandäck på fastighet räknas som nybyggnation som kräver bygglov. Beakta att trä/stendäck på marken inte räknas som Altan och därmed inte 4.5m regeln. Låg Altan kan vara byglovsbefriad även om den sträcker sig längre än 3.6m från bostadshus . 4.5m regeln gäller. För låg Altan finns ingen höjd angiven, blir bedömning. Altan större än 3.6m runt bostadshus på en fastighet samt högre än 1.2m kräver bygglov. Varje kommun kan enskilt pröva vad som gäller utöver den bygglovsbefriade Altandäcket.