Ja, det är oundvikligt att vissa områden under perioder anses oattraktiva. När det är dåligt på riktigt måste det åtgärdas för då blir det aldrig attraktivt igen. Det handlar dock inte om stil utan andra saker, stilar kommer alltid bli populära igen hos någon del av befolkningen.Claes Sörmland skrev:
Det är det otäcka, vi har byggt mycket med en byggteknik och enligt samma stadsplaneideal. Riktig analys och mer variation hade varit mycket bättre.
Jag har inte sett statistik på det och misstror det anekdotiskt. Grejen är juatt ingen vill bo i villamattor men det är den approximation av trädgårdsstad eller lantligt liv som är möjlig för många. Det var ju omställningen av politiken från höghus till villamattor inom ramen för miljonprogrammet som dödade höghusområdena det blev "för" billigt med villa så många flyttade ut. Detta sammanföll med vänsterns hippiekritik av storförorter och allmänna gröna vågen värderingar men många halvhippies (vanligt folk) pallade inte att gå hela vägen.
Idag är samhället inte lika homogent och jag önskar politiken kunde förstå det.
Ja det finns många konstiga blockage I bostadsfrågan.
Så ser det inte ut längre. I Stockholm och närkommuner verkar parkavdelningen vara på topp. Det är helt sjukt välvårdat och fint nästan överallt. Dolda samhällshjältar där. Privata värdar kan sköta saker extremt dåligt, finns många exempel.
När jag skrev ovan fick jag en insikt och det är att "mina" gångvägar inte är melankoliska för mig. Lite trista efter man är van med storstad utanför dörren men man träffar lite folk och naturen är fin.
Just i Barkarbystan är det ju ont om naturliga grönområden efter som det just var ett flygfält tidigare. Däremot är det ju kringgärdat av Järvafältets naturreservat så någon brist på grönområden i sin direkta närhet är det ju knappast.
Jag var dock ute på Lidingö för första gången i mitt vuxna liv förra veckan och slogs av hur otroligt modest det var (min rutt). Ser precis ut som i Järfälla i månt om mycket men priserna ligger på ungefär de dubbla för det som finns på Hemnet. Jag drar slutsatsen att det handlar inte så mycket om arkitektur som ett områdes status hurvida folk vill bo där eller inte.
Jag var dock ute på Lidingö för första gången i mitt vuxna liv förra veckan och slogs av hur otroligt modest det var (min rutt). Ser precis ut som i Järfälla i månt om mycket men priserna ligger på ungefär de dubbla för det som finns på Hemnet. Jag drar slutsatsen att det handlar inte så mycket om arkitektur som ett områdes status hurvida folk vill bo där eller inte.
Häng inte upp dig på betong. Områdena hade nog varit lika katastrofala idag även med andra byggnadsmaterial. Problemet var att man ideologiskt ville samla en massa människor på en liten yta som ofta låg lite vid sidan om dit ingen hade någon anknytning. Att det skulle bli problem borde man fattat när någon föreslog idiotin. Men man tänkte kanske att man skapade en massa valboskap i dessa områden som alltid skulle rösta rätt. Men fel blev det hur man än vrider på det. Fast det med valboskapet kanske blev rätt ändå när man ser vilka procentsiffror S har i vissa av dessa områden, så de kanske är nöjda ändå.makhno_ skrev:
Nu föreslog jag inte rivning, inser att det är rätt orealistiskt. Mitt inlägg handlade snarare om hur tragiskt det är att politiska 'irrläror' får förstöra så mycket.
Det revs massor av hus i Stockholms innerstad på 60-talet som gärna skulle fått stå kvar. Det vore inte helt fel att ta hämnd på dåtidens arkitekter och politiker och riva det som de byggde.
Varför bor man "i stan" och måste ha grönområden? Grönområden är väl bara mygg, fästingar och annat otyg...T TypRätt skrev:
Trådens ursprung var hur senaste tidens nyproduktion missat behov och efterfrågan eftersom de fattat beslut på uppenbart dåliga underlag samt att byggbranchen inte kan/vill leverera bra bostäder till en konstnad som folk har råd med.
Senare delen har handlat om lite andra saker men en viktig sak har dykt upp som är kopplad till detta. Vad är egentligen rätt att bygga. Vad vill "folk" ha och hur vet man det. Huvudmålet de senaste 15 åren har varit stadskvarter men vi kan se att det inte är det som byggts utan en annan form av förort. Egentligen påbörjades vändningen redan på slutet av 70-talet och nöten har inte knäckts eftersom samhället inte behöver eller kan möta önskemålen.
Jag tror, som jag påpekat ovan, att det finns flera ganska stora motsättningar som gör att vi inte kan bygga det som verkar efterfrågas.
I grunden tror jag det handlar om att vi inte vill se hur samhället fungerar och ser ut. Vi tänker oss bostäder som en bild men bilden matchar inte de behov och krav vi samtidigt ställer både som boende och som samhälle. Det som byggs är en bild av de maktfaktorer som verkar i våra liv och det är inte vackert. Stenstad finns inte idag, stadskärnorna är mer nöjesfält för vuxna där det lajvas stenstad på en liten yta.
Saker "vi" inte vill se är bland annat.
SD huset är kul som ett exempel på bild och verklighet. De presenterar husen på stora tomter utan angöring för bil. Dagens tomtstorlek +garage + angöring förvandlar helt det faktiska resultatet. Det blir 0 Bullerbyn.
Senare delen har handlat om lite andra saker men en viktig sak har dykt upp som är kopplad till detta. Vad är egentligen rätt att bygga. Vad vill "folk" ha och hur vet man det. Huvudmålet de senaste 15 åren har varit stadskvarter men vi kan se att det inte är det som byggts utan en annan form av förort. Egentligen påbörjades vändningen redan på slutet av 70-talet och nöten har inte knäckts eftersom samhället inte behöver eller kan möta önskemålen.
Jag tror, som jag påpekat ovan, att det finns flera ganska stora motsättningar som gör att vi inte kan bygga det som verkar efterfrågas.
I grunden tror jag det handlar om att vi inte vill se hur samhället fungerar och ser ut. Vi tänker oss bostäder som en bild men bilden matchar inte de behov och krav vi samtidigt ställer både som boende och som samhälle. Det som byggs är en bild av de maktfaktorer som verkar i våra liv och det är inte vackert. Stenstad finns inte idag, stadskärnorna är mer nöjesfält för vuxna där det lajvas stenstad på en liten yta.
Saker "vi" inte vill se är bland annat.
- Bilberoendet
- Ekonomiska begränsningar
- Hur våra liv faktiskt ser ut med arbete, fritid, skärmtid etc.
- Maktförhållandena och storskaligheten och enhetligheten i ekonomin. Egentligen vill byggherrar bygga hela stadsdelar själva med ett byggsystem (liljeholmen) och en arkitekt. De har (hade) tillgång till närmast obegränsat med pengar. Förr kunde den mäktigaste kapitalisten bygga ett kvarter.
SD huset är kul som ett exempel på bild och verklighet. De presenterar husen på stora tomter utan angöring för bil. Dagens tomtstorlek +garage + angöring förvandlar helt det faktiska resultatet. Det blir 0 Bullerbyn.
Redigerat:
Folk bor väl i utkanten av stan av olika anledningar, själv så jobbar jag 'innanför tullarna' men bor utanför därför att det är ont om större villatomter i Stockholms city. Tycker inte alls om att bo i lägenhet och behöva höra mina grannar i tid och otid. Tycker även mycket bättre om villaförorten där barnen även i unga år kan springa/cykla mellan varandra utan att man ska sitta med andan i halsen och undra om de blir överkörda. Som jag bor nu kan min 9åring gå och hämta lillebror på förskolan när han går hem från fritids och de går hem själva. Det hade jag nog inte våga göra om de skulle traska hem genom Vasastan. Min 6år och hans kompisar kan själva gå på äventyr i området eller till skogen bredvid, nu håller de sig ju inom den närmsta Km men det hade känts rätt långt bort i city.RoTe skrev:
Jag funderar. En nyckel är att omfamna bilen utan att bygga för bilar. Stad byggd för bilar blir obebolig för fotgängare. Se alla köpcentrum. Avstånden blir för långa.
Hur bygger vi stad som passar både bilen och människan? Jag tror vi behöver börja tänka i tre dimensioner. Höj gatunivån fem meter (urgrävning + påbyggnad) och flytta ner bilarna. Eller flytta upp människorna, beroende på vilket perspektiv man vill anlägga.
Det blir stora parkeringsytor tillgängliga men man få lysa ipp och avgränsa, annars blir det ett skuggsamhälle. Sätt rulltrappor till gatunivån. Integrera med tunnelbana under. Lägg alla installationer i tunnlar.
Ljusschakt på torgen på något bra sätt. Det måste vara lätt att gå för att staden ska vara levande. Samtidigt ska det vara lätt att parkera för att hålla butiker och restauranger med kunder.
Det här kan blir katastrof om man inte får till planeringen, men jag tror det kan bli väldigt bra om man lyckas.
Idag finns enstaka tunnlar och parkeringsgarage i städerna, men de är snarare en eftertanke än en hörnsten. Att skapa gågator genom att utestänga bilarna dödar butikerna. Bara uteserveringarna blir kvar.
Jag föreslår istället för ABC-staden en trennivåstad: Bil, Butik och Bostad, 3B. Lagom många plan för att kunna ta trapporna men ändå ha tillräcklig befolkningstäthet. 4-5 våningar.
Blanda kontor, bostäder och skolor så att staden blir levande.
Hur bygger vi stad som passar både bilen och människan? Jag tror vi behöver börja tänka i tre dimensioner. Höj gatunivån fem meter (urgrävning + påbyggnad) och flytta ner bilarna. Eller flytta upp människorna, beroende på vilket perspektiv man vill anlägga.
Det blir stora parkeringsytor tillgängliga men man få lysa ipp och avgränsa, annars blir det ett skuggsamhälle. Sätt rulltrappor till gatunivån. Integrera med tunnelbana under. Lägg alla installationer i tunnlar.
Ljusschakt på torgen på något bra sätt. Det måste vara lätt att gå för att staden ska vara levande. Samtidigt ska det vara lätt att parkera för att hålla butiker och restauranger med kunder.
Det här kan blir katastrof om man inte får till planeringen, men jag tror det kan bli väldigt bra om man lyckas.
Idag finns enstaka tunnlar och parkeringsgarage i städerna, men de är snarare en eftertanke än en hörnsten. Att skapa gågator genom att utestänga bilarna dödar butikerna. Bara uteserveringarna blir kvar.
Jag föreslår istället för ABC-staden en trennivåstad: Bil, Butik och Bostad, 3B. Lagom många plan för att kunna ta trapporna men ändå ha tillräcklig befolkningstäthet. 4-5 våningar.
Blanda kontor, bostäder och skolor så att staden blir levande.
Punkt 1 + 3)
Här tycker jag ofta politikerna verkar i en egen bubbla. Bodde i Sundbybergs centrum tidigare och där tog man helt bort kraven för parkering för flertalet byggen. När jag pratade med ansvarig politiker för det beslutet menar han på att man inte behöver någon bil. Hur tänker han då? Det visar sig att denna MP politiker är under 30år, singel utan barn, bor granne med Willys/Systembolaget/Pendeltåg/Tunnelbana allt annat man behöver utom IKEA inom 2min gångavstånd.. Jo under dessa omständigheter behöver man inte bil så ofta men det räcker med att man lägger till några släktingar man ska besöka på annan ort, sommarhus eller barn som är aktiva inom någon idrott så behöver du garanterat ha minst en bil. Den kanske inte används så ofta men en parkering behöver den lika så fullt ut. I någon sorts framtid kanske vi alla delar bil i någon närliggande bilpool men även dessa ska ju kunna parkeras i närområdet om tjänsten ska vara bättre än att ha egen bil.
Punkt 2)
Som oftast så verkar många unga och folk som flyttar till Stockholm tycka att det är någon sorts rättighet att kunna bo innanför tullarna och sparkar bakut och krumbuktar sig över att det inte går att få tag på en billig lägenhet där precis nästan alla andra också skulle vilja bo. Som mitt tidigare exempel så ser stora delar av Lidingö ut precis som Järfälla så varför vill man då dra sig med dubbelt så mycket lån för i stort samma sak? Slippa de som inte har råd och att få bo med andra höginkomsttagare är nog det ärligaste svaret man finner.
Förstår annars inte varför man anser det så mycket sämre att bo i förorterna. Själv jobbar jag innanför tullarna men åker sedan direkt ut. Det finns exakt 1 plats i city som jag åker specifikt till för att den bara finns där och det är Science Fiction bokhandeln i Gamla stan. Men mina besök dit gör dock inte att jag känner att jag behöver bo granne med den för det.
Var på Lidingö var du då?T TypRätt skrev:
Lidingö har ju också tvingats bygga en del flerfamiljshus och där är det ju inte lika mysigt som de övriga 99% av landområdet..
Men fördelarna med områden som tex Lidingö handlar ju inte om att det är "finare" utan det handlar ju om vilken kategori människor som inte bor där i samma utsträckning.
Viktigt bland annat för de som har barn som går i skolan.
Senast jag var i Lidingö för några veckor sedan såg jag mest väldigt välmående villaområden och grönytor, parker och skog.
Barkarbystaden känns som ett getto i jämförelse.
Jämför på satellitbild. Hammarby sjöstad har halvöppna kvarter och man rör sig fritt genom gårdarna. Primär och sekundärstråk har olika regler för fasad, lägenheter sitter rätt nära mark och har balkonger på sekundärstråken. Stämningen är mer turistanläggning än stad.S Staffan-N skrev:
Sålde bilen för några år sedan. Var inte värt besväret i Stockholm. Hyr eller lånar bil när det behövs. Barnen får ha aktiviteter de kan ta sig till själva. Har båt så grejerna kring det blir krångliga men ändå inte värt att äga bil. Är en vanefråga och att man accepterar konsekvenserna.T TypRätt skrev:
Ingen aning vad det är för unga du snackar med men även välbeställda ungdomar flyttar till förort nuförtiden utan att gorma. Är ju lite hippt med förort för vissa.T TypRätt skrev:
Haha ditt förslag är för roligt för det är miljonprogrammet du beskriver. Generellt ligger trafiken en våning ner och du angör garage från en slinga. Fotgängare rör sig längs gångvägar och centrum som ligger ovanpå garage eller i högre liggande terräng.H HenrikHuslöse skrev:
En tysk arkitekt, Ludvig Hilberzeimer, var mig veterligen den som först skissade på iden. Han är känd för sina närmast dystopiska bilder och sina samarbeten med Mies van der rohe på stadsplaner och bebyggelse i USA. Tex Illinois Institute of Technology.
Kolla in den här snubben
