W Weimik skrev:
Ca 50 miljarder år 2024 är min gissning. Det skulle kunna vara nedåt 45 miljarder också.
Det var 61 miljarder 2024
 
L lbgu skrev:
Problemet är ju att man införde sådant från början
Ränteavdraget har funnits i 100 år & skapades för att flera människor skulle kunna äga sitt boende.
Först var det obegränsat, sedan 50 procent och i och med ”århundradets skattereform” 1991 sänktes det till 30 procent.

Så inget "senare" påfund direkt.
 
Värt att tänka på när det kommer till ränteavdrag är att det finns en korresponderande regel i näringsverksamhet, där är räntor en avdragsgill kostnad i verksamheten.

Skulle man ta bort avdragsrätten för privatpersoner skulle man alltså skapa en obalans, där den som har möjligheter att låna genom ett bolag får avdragsrätt men inte den som lånar privat. Samma som med rot alltså.

Att tro att man bara kan ta summan med pengar som går in i/ut ur statens budget för en viss åtgärd, vare sig det är skatter, avdrag eller bidrag, och att den linjärt skulle påverkas av en regelförändring är naivt.

Likaså bör man fundera på om det är rättvist om de som är duktiga på att skatteplanera får låga skatter och andra väldigt höga.

På 70-talet tyckte man inte det. Då hade vi en finansminister (Gunnar Sträng) som var en fena på skatteplanering och för egen del närmast var att likna vid en nolltaxerare, medan andra, som Astrid Lindgren, enstaka år kunde hamna över 100 % i marginalskatt. Pomperipossa i Monismanien.
 
Redigerat:
  • Gilla
JohanLun och 5 till
  • Laddar…
J jawen skrev:
Det var 61 miljarder 2024
Det var väl 61 miljarder totalt, dvs inräknat även ränteavdrag kopplat till annat än bolån? Men sak samma, den exakta siffran är inte intressant.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Värt att tänka på när det kommer till ränteavdrag är att det finns en korresponderande regel i näringsverksamhet, där är räntor en avdragsgill kostnad i verksamheten.

Skulle man ta bort avdragsrätten för privatpersoner skulle man alltså skapa en obalans, där den som har möjligheter att låna genom ett bolag får avdragsrätt men inte den som lånar privat. Samma som med rot alltså.

Att tro att man bara kan ta summan med pengar som går in i/ut ur statens budget för en viss åtgärd, vare sig det är skatter, avdrag eller bidrag, och att den linjärt skulle påverkas av en regelförändring är naivt.

Likaså bör man fundera på om det är rättvist om de som är duktiga på att skatteplanera får låga skatter och andra väldigt höga.

På 70-talet tyckte man inte det. Då hade vi en finansminister (Gunnar Sträng) som var en fena på skatteplanering och för egen del närmast var att likna vid en nolltaxerare, medan andra, som Astrid Lindgren, enstaka år kunde hamna över 100 % i marginalskatt. Pomperipossa i Monismanien.
Det är absolut inte en enkel fråga, men det finns redan stora skillnader i hur vanliga löntagare kan hantera sin ekonomi jämfört med om du driver eget.

Ränteavdrag för blancolån håller på att fasas ut så det kan inte vara omöjligt att göra det även för bolån.
 
Att det inte är omöjligt är en sak. Vad det får för konsekvenser en annan.

Den enklaste negativa är vad som byggs och finansieras. Om finansieringskostnaden för hyresrätter är avdragsgill men inte den för egenägda boenden är det så får vi en obalans på marknaden till förmån för den boendeform som minst antal människor helst vill ha och som producerar minst andel människor som är nöjda med sitt boende.

Varför skulle någon medvetet vilja skapa den situationen?
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
J jawen skrev:
Ränteavdraget har funnits i 100 år & skapades för att flera människor skulle kunna äga sitt boende.
Först var det obegränsat, sedan 50 procent och i och med ”århundradets skattereform” 1991 sänktes det till 30 procent.

Så inget "senare" påfund direkt.
Har väl ingen betydelse när det infördes. Det är ändå en subvention till bankerna.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Värt att tänka på när det kommer till ränteavdrag är att det finns en korresponderande regel i näringsverksamhet, där är räntor en avdragsgill kostnad i verksamheten.

Skulle man ta bort avdragsrätten för privatpersoner skulle man alltså skapa en obalans, där den som har möjligheter att låna genom ett bolag får avdragsrätt men inte den som lånar privat. Samma som med rot alltså.
Om du verkligen ogillar obalanser mellan näringsverksamhet och privat så borde du kräva att aktieutdelningar skulle beskattas lika hårt som lönearbete. Där har du den verkliga obalansen.
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
P Pin skrev:
Nej de nya lägenheterna är för dyra för alla.

De som lever tillsammans och har 23 plus 23 k har det mer än dubbelt så gott ställt.

Enligt SCB hade det sämst betalda yrket 24 000 kr per månad 2024.
Vet inte om någon kommenterat det här, men isf får du ursäkta...

De lägsta lönerna jag stöter på (som ligger under kollektivavtal, utan avtal kan man ju betala vad som helst, vilket händer såklart) är 21800 kr/månad. Kommunals BEA-kollektivavtal i vissa kommuner. Vissa kommuners BEA har särskilda löner för ungdomar (som man definierar som personer i ålder 16-25 år) där lägstalönen är runt 16500 kr/månad.

Ganska många outbildade inom vården tex. går in på löner under 24000 kr/månad.
 
  • Gilla
Pin och 1 till
  • Laddar…
L lbgu skrev:
Om du verkligen ogillar obalanser mellan näringsverksamhet och privat så borde du kräva att aktieutdelningar skulle beskattas lika hårt som lönearbete. Där har du den verkliga obalansen.
Nja, för bolagsvinster finns en dubbelbeskattning, först bolagsskatt sen kapitalskatt (eller skatt på näringsverksamhet). Så skatten på en utdelad börsvinst blir exempelvis 44 %. (20,6 % bolagsskatt, 30 % kapitalskatt)

Det är förvisso betydligt lägre än den högsta marginalskatten på inkomster, men i paritet med vad folk betalar generellt skulle jag tro, om man räknar inkomstskatt och allmän löneavgift.

3:12-reglerna ger förvisso lägre skatt för vissa, men generellt tar de då också en betydande risk, så det stör mig inte.
 
  • Gilla
cpalm
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Att det inte är omöjligt är en sak. Vad det får för konsekvenser en annan.

Den enklaste negativa är vad som byggs och finansieras. Om finansieringskostnaden för hyresrätter är avdragsgill men inte den för egenägda boenden är det så får vi en obalans på marknaden till förmån för den boendeform som minst antal människor helst vill ha och som producerar minst andel människor som är nöjda med sitt boende.

Varför skulle någon medvetet vilja skapa den situationen?
Du menar den situation vi har idag? Det är ju knappast så att dagens regler för ränteavdrag är perfekt kalibrerade så att det inte finns några obalanser. Men visst, ändrar man på ränteavdragen kan man eventuellt vilja ändra något annat också.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Nja, för bolagsvinster finns en dubbelbeskattning, först bolagsskatt sen kapitalskatt (eller skatt på näringsverksamhet). Så skatten på en utdelad börsvinst blir exempelvis 44 %. (20,6 % bolagsskatt, 30 % kapitalskatt)

Det är förvisso betydligt lägre än den högsta marginalskatten på inkomster, men i paritet med vad folk betalar generellt skulle jag tro, om man räknar inkomstskatt och allmän löneavgift.

3:12-reglerna ger förvisso lägre skatt för vissa, men generellt tar de då också en betydande risk, så det stör mig inte.
Fast skulle det var så att bara företag kunde dra av räntekostnader så är det ju egentligen ingen obalans. Företag får givetvis dra av alla sina kostnader. Och har företaget lån så är det ju en kostnad i företaget. Så inget konstigt att de kan dra av det.

Privatpersoner kan normalt inte dra av privata levnadsomkostnader. Så kostnaden för att låna borde väl inte ge mer rätt till avdrag än kostnaden för att köpa mat. Skillnaden är att när du köper mat så får du skatta för det (moms). Så egentligen skulle man kanske betala moms på sina räntor ifall det skulle vara rättvist mot annan konsumtion. Bankerna är alltså dubbelt subventionerade efetersom det de säljer är momsbefriat.
 
Unikt namn
Dan_Johansson Dan_Johansson skrev:
Vet inte om någon kommenterat det här, men isf får du ursäkta...

De lägsta lönerna jag stöter på (som ligger under kollektivavtal, utan avtal kan man ju betala vad som helst, vilket händer såklart) är 21800 kr/månad. Kommunals BEA-kollektivavtal i vissa kommuner. Vissa kommuners BEA har särskilda löner för ungdomar (som man definierar som personer i ålder 16-25 år) där lägstalönen är runt 16500 kr/månad.

Ganska många outbildade inom vården tex. går in på löner under 24000 kr/månad.
Det är ju dessutom normaliserat för 40timmarsveckor.

Men butikspersonal anställs ofta mellan på mellan 20 och 75% i sina fasta avtal för att det underlättar schemaläggningen för chefen.
Sen förväntas de hoppa på extrapass, några timmar här och där när det behövs eller någon blir sjuk.

Så de kan i praktiken göra 7dagars arbetsveckor utan att nå upp till en heltidstjänst i procent.
 
  • Gilla
kashieda och 2 till
  • Laddar…
L lbgu skrev:
Har väl ingen betydelse när det infördes. Det är ändå en subvention till bankerna
Jo det har det verkligen!
Systemet har implementeras i "hela" Sveriges ekonomi på många sätt, och sitter iom det i Sveriges "rötter". Det skulle få enorma konsekvenser om man bara tog bort det.


Det är ju inte en plastpåseskatt direkt.
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Likaså bör man fundera på om det är rättvist om de som är duktiga på att skatteplanera får låga skatter och andra väldigt höga.

På 70-talet tyckte man inte det. Då hade vi en finansminister (Gunnar Sträng) som var en fena på skatteplanering och för egen del närmast var att likna vid en nolltaxerare, medan andra, som Astrid Lindgren, enstaka år kunde hamna över 100 % i marginalskatt. Pomperipossa i Monismanien.
Ja, & det blir också "dubbelt orättvist" eftersom de som är duktiga på att skatteplanera oftast tillhör dem rikaste gruppen.
I stort sett alla Sveriges olika "system" har tillkommit för "samhällssveriges bästa", & när dom ekonomiska klyftorna var mycket små i Sverige. Men med tiden så har klyftorna tillåtits dra iväg typ okontrollerat, & framförallt sista 15 åren.

Så systemet har inte längre den tänkta funktionen "samhällsfrämjande mer jämlikt & relativt samhällsneutral", då b.la löneklyftorna stuckit iväg till månen & folk även blivit ryggradslösa.

Alla system kan utnyttjas/missbrukas "sönder" och tappa funktionen den från början skapades för.
Och vad gäller vårt bidragssystem så hade den väldigt god funktion över 80 år, men klarade inte den stora invandringen & började missbrukas okontrollerat, och nu pga det så drabbar det ALLA som verkligen behöver hjälpen.

Denna nu 55 åriga "gamla bok", borda alla läsa.
 
  • Boken "Fakta om skatten" av Gunnar Sträng, omslag med porträttbild.
    Inloggade ser högupplösta bilder
    Skapa konto
    Gratis och tar endast 30 sekunder
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.