49 938 läst ·
1 074 svar
50k läst
1,1k svar
Svårt att hyra ut nyproduktion till "marknadspris"
Samma sak hände i Sollentuna för 10-15 år sedan ingen ville köpa dyra BRF lägenheter så TCS (Tata Consultancy Services) köpte eller hyrde fastigheterna där deras konsulter bor..T TypRätt skrev:Det var ju superpoppis för fram till en 10år sedan, mäklare som jobbade med omvandling lekte ju runt som börshajarna på 90talet. Man övertalade boenden om att de skulle tjäna storkovan (vilket de ofta gjorde) om de köpte loss sina lägenheter och bildade en brf. Det tvingade dock flertalet till att flytta då de gick från en billig hyra till ett dyrt topplån och hög ränta på ett lån de inte ville ha. Vissa äldre blev mer eller mindre lurade in i affären, den var ju ekonomiskt sund om man ville flytta. Är man 80+ kanske det inte är det viktigaste dock.
Det var dock inte det som hände i Barkarbystaden, här var det byggherrarna som stod med byggnaden (tänkt som BRF) men kunde inte fylla dem. För att få loss pengar tvingas de sälja hela byggnaden till hyresjättar, dvs en mer eller mindre ofrivillig affär.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Vill ha och vill ha, jag vill att så få som möjligt ska befinna sig i permanent utanförskap och ser ogärna statiskt på samhället.BirgitS skrev:
Avsaknad av en välfungerande bostadsmarknad hämmar tillväxten. Att då statiskt räkna på att kostnaden för ett visst bidragssystem är 0,88 istället för 0,32 % av BNP intresserar mig faktiskt knappt alls. Vilken tillväxtpotential som frigörs av liberaliseringen intresserar mig mer, liksom dess negativa effekter på utbudet i sig och att systemet göder en svart marknad som gör det ännu dyrare att bo än en avreglerad marknad hade gjort.
Hyresregleringen är förstås inte ensam statlig åtgärd att förstöra bostadsmarknaden, men den gör sitt.
Säg att de 0,55 procenten i BNP-effekt för staten är reell och inte bara en fråga om var i budgeten kostnaden hamnar, då räcker det med att hindrens negativa effekt på tillväxten ska vara –0,1 % för att en sådan effekt ska vara uppäten på fem år. Och vi har alltså hållit på med det i 80 år sen andra världskrigets slut. Och även om någon skulle komma fram till att det bara varit ett reellt problem sen millenieskiftet så är det fem gånger återbetalningstiden.
Så ja, om det är förutsättningarna tar jag gladeligen en tredubblad kostnad för bostadsbidrag. Gör inte du?
Där ser manT TypRätt skrev:
. En avsevärd skillnad i mitt vokabulär mellan att”vilja” å ”tvingas av kreditorerna”…
Så citatet ””. I en period ville byggherrar också omvandla sina bostadsrättsprojekt till hyresrätter ” är en direkt historieförfalskning… bra att veta..
Kanske därför jag aldrig hört talas om fenomenet 🤣
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 46 161 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 46 161 inlägg
Jag minns det som att folk höll i sina pengar då därför att det var mycket oro t.ex. gällande uppsägningar och man visste inte vad som skulle hända. På samma sätt när bostadsrättspriserna gick ner i samband med den stora invasionen i Ukraina.Z Zodde skrev:. Fastighetspriserna sjönk kraftigt men det hade, som jag skrev tidigare, INGET med konjunkturen i sig å göra utan det var en strukturell kris som var en följd av den snabba avregleringen av kredit å valutamarknaderna på 80 talet.
Snarare var det väl fastighets/valuta/bankkrisen som gav oss den lågkonjunktur vi hade i några år (långt ifrån de 12 åren som påstods å som jag ifrågasatte)
Sen vad som utlöste den är en annan sak. Men lågkonjunktur och även recession var det ett tag.
Jag håller med om att det inte var 12 år i sträck, men Sverige hann väl knappt hämta sig efter den första innan nästa slog till.
Ett HELT irrelevant exempel. (du försöker ALLTID styra över sakfrågan, vilket är sååå tröttsamt)Z Zodde skrev:Ett land med 100 invånare…
År 1 tjänar 50 pers 1 miljon mens 50 pers tjänar 2 miljoner (snitt 1.5m, de med lägst inkomst tjänar 66% av snittlönen)
År 2 tjänar 50 pers 2 miljoner mens 50 pers tjänar 5 miljoner (snitt 3.5m, de med lägst inkomst tjänar nu bara 57% av snittlönen)
Har fattigdomen ökat år 2? Ja eller Nej?
Ditt exempel förklarar ORDET "relativ fattigdom" i ett räkneexempel, INTE konsekvensen av det. (vilket är det väsentliga)
Ehh 🙄....så de säger duZ Zodde skrev:
BirgitS
Medlem
· Stockholms län
· 46 161 inlägg
BirgitS
Medlem
- Stockholms län
- 46 161 inlägg
Absolut, men alla vill verkligen inte ha kring 120 kvm heller. Så barnvänligt är inte Primusområdet, granne med Essingeleden.L lbgu skrev:
1996-2000 var det IT eller dotcom eller millennieyra så visst hade vi 5 goda år i slutet på 90 talet…BirgitS skrev:
Jag minns det som att folk höll i sina pengar då därför att det var mycket oro t.ex. gällande uppsägningar och man visste inte vad som skulle hända. På samma sätt när bostadsrättspriserna gick ner i samband med den stora invasionen i Ukraina.
Sen vad som utlöste den är en annan sak. Men lågkonjunktur och även recession var det ett tag.
Jag håller med om att det inte var 12 år i sträck, men Sverige hann väl knappt hämta sig efter den första innan nästa slog till.
Att påstå att 1992-2004 var en 12 år lång lågkonjunktur var ett falsarium å sådana ska kläs av imho.
Vad är konsekvensen av relativ fattigdom jmf med verklig fattigdom. ??J jawen skrev:
Relativ fattigdom säger inget om ens egen levnadsstandard, bara att andra har det bättre
Verklig fattigdom däremot…
Men kommer du med siffror om RELATIV fattigdom och menar att om den har ökat så har folk det sämre än förr… ja då får du tänka igen.
För mig berättar siffran bara att klyftan mellan fattig å rik blivit större, inte att de fattiga INTE har det bättre…
Sakfrågan Zodde, håll dig till SAKFRÅGAN !Z Zodde skrev:
I tråden diskuteras "bostadsproblem" ( nyproduktion/hyresrätt/bostadsrätt)
DÄRFÖR visade jag med ett diagram hur bostadsbyggandet såg ut åren 1992 till 2004.
Lågkonjunkturen påverkade totalt sett bostadsbyggandet mycket negativt i 12 år.
Okey, ja statistik kan ju bli rätt "hopplös" att tolka, men har du lust att förklara dina "fortfarande under 30 %" ?Nötegårdsgubben skrev:
Sedan är iofs ca 30 % av Sveriges befolkning extremt många ändå.
Det framgår som rationellt när man tänker sig den kortsiktiga aktiekursen och styrelselöner som produkten och inte vad nu företagen säljer.kashieda skrev:
Och då är väl marknadens riktiga svar att då får byggarna/fastighetsägarna gå i konkurs och nån annan köper dessa fastigheter till det riktiga marknadspriset och då kan man sätta hyror som accepteras?BirgitS skrev:
Gäller bara "marknaden" när man kan klämma ut mer?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Jag vet inte vad det är som behöver förklaras. Du skrev om ensamboende, de utgör i verkligheten hälften så stor andel av alla svenskar som du påstod. För att ur ett försörjningsperspektiv ändå vara relevant för diskussionen lade jag till gruppen ensamstående med hemmavarande barn. Även då kom jag dock långt från din siffra.J jawen skrev:
Ja, men mest på ett positivt sätt. Fler har helt enkelt råd att flytta hemifrån eller lämna dåliga relationer än i många andra länder. Änkor har råd med eget boende osv.J jawen skrev:
Det är klart att det finns genuint ensamma människor bland dessa också, men på det stora hela är det ett tecken på ett rikt samhälle.
Jo men det jag menar är att det var två olika perioder med helt olika orsaker.Z Zodde skrev:Där ser man
. En avsevärd skillnad i mitt vokabulär mellan att”vilja” å ”tvingas av kreditorerna”…
Så citatet ””. I en period ville byggherrar också omvandla sina bostadsrättsprojekt till hyresrätter ” är en direkt historieförfalskning… bra att veta..
Kanske därför jag aldrig hört talas om fenomenet 🤣
När lägenhetspriserna på bostadsrätterna gick som raketer, var det mycket mer fördelaktigt för hyresvärdar att sälja av delar av sitt bestånd av gamla fastigheter med låga hyror just för att de fick inte höja hyrorna men de kunde sälja hela fastigheten (till nuvarande boende som bildar en BRF) för fantasisummor. Pengarna som lösgjordes kunde de använda för att köpa någon annan fastighet eller bygga en helt ny, just för att nybyggen har fri hyressättning. De object som var bäst att sälja var fastigheter som närmade sig sitt bäst-före-datum, dvs där det snart skulle komma en stor kostnad för hyresvärden som stambyten eller uppgradering av kök och badrum. Nu sköt man över denna kostnad på den blivande BRF föreningen istället.
På en fri marknad hade detta inte skett just för att då hade hyrorna istället gått upp så att det hade varit lika lönsamt att fortsätta behålla och underhålla fastigheten. SÅ under denna period var det av högst fri vilja som fastighetsägare sålde av delar av sina bestånd.
