Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Inte straffrättsligt, men civilrättsligt gentemot härskande fastighet. Men den som felat kan ju vara död och begraven sen länge, varvid man har ett i värsta fall avslutat dödsbo som motpart, om inte frågan som sagt rent av är preskriberad.
Men det här är en god anledning att se till att end rättigheter är inskrivna hos Lantmäteriet – en god och billig försäkring mot att tjänande fastighets ägare gör fel vid försäljning.
Men det här är en god anledning att se till att end rättigheter är inskrivna hos Lantmäteriet – en god och billig försäkring mot att tjänande fastighets ägare gör fel vid försäljning.
Servitutet finns inte där. Det finns inget krav på att skriva in avtalsservitut i fastighetsregistret. Och är de inte inskrivna har Lantmäteriet ingen information i frågan.hsd skrev:
Mäklaren gör alltid ett utdrag från fastighetsregistret, så finns det inskrivna servitut så dyker de upp i prospektet.
Vad står det i domen om det här som SR anger om namnförtydliganden?
"Tingsrätten fastslog att avtalsservitutet från 1959 inte är bindande, då det saknas inskrivning i fastighetsregistret och tillförlitliga namnförtydliganden."
"Tingsrätten fastslog att avtalsservitutet från 1959 inte är bindande, då det saknas inskrivning i fastighetsregistret och tillförlitliga namnförtydliganden."
Grannarna anför att "Det råder ovisshet om det påstådda avtalsservitutet över huvud taget har undertecknats av behöriga parter."
I utredningen kommer tingsrätten fram till följande:
"Kärandena har, som redovisats ovan, påstått att det åberopade servitutsavtalet, som ostridigt undertecknades 1959, aldrig varit gällande då det inte undertecknats av behöriga parter. Svarandena har invänt att avtalsservitutet har undertecknats av behöriga parter. I enlighet med avtalsrättsliga principer vilar bevisbördan för ett avtals ogiltighet på den som påstår att ett skriftligt avtal är ogiltigt.
Till stöd för sina påståenden har kärandena åberopat servitutsavtalet och utdrag ur fastighetsboken. Den utredning som kärandena har presenterat för att styrka att avtalsservitutet inte har undertecknats av behöriga parter består av en jämförelse mellan ägarens underskrift på servitutsavtalet och hur ägarens namn nedtecknats i fastighetsboken.
Avtalsservitutet saknar namnförtydliganden, men parterna har skrivit under i egenskap av ägare till respektive fastighet. Underskrifterna har även bevittnats av två personer. Ägarens namn i fastighetsboken synes ha nedtecknats av någon anställd på Lantmäteriet. Att nedteckningen av namnet i fastighetsboken skiljer sig från namnteckningen på servitutsavtalet innebär därför inte i sig att det går att dra slutsatsen att servitutsavtalet inte undertecknats av fastighetens ägare. Någon annan utredning till stöd för påståendet om att avtalet aldrig varit gällande har kärandena inte åberopat. Kärandena har därmed inte förmått styrka sin talan i denna del."
I utredningen kommer tingsrätten fram till följande:
"Kärandena har, som redovisats ovan, påstått att det åberopade servitutsavtalet, som ostridigt undertecknades 1959, aldrig varit gällande då det inte undertecknats av behöriga parter. Svarandena har invänt att avtalsservitutet har undertecknats av behöriga parter. I enlighet med avtalsrättsliga principer vilar bevisbördan för ett avtals ogiltighet på den som påstår att ett skriftligt avtal är ogiltigt.
Till stöd för sina påståenden har kärandena åberopat servitutsavtalet och utdrag ur fastighetsboken. Den utredning som kärandena har presenterat för att styrka att avtalsservitutet inte har undertecknats av behöriga parter består av en jämförelse mellan ägarens underskrift på servitutsavtalet och hur ägarens namn nedtecknats i fastighetsboken.
Avtalsservitutet saknar namnförtydliganden, men parterna har skrivit under i egenskap av ägare till respektive fastighet. Underskrifterna har även bevittnats av två personer. Ägarens namn i fastighetsboken synes ha nedtecknats av någon anställd på Lantmäteriet. Att nedteckningen av namnet i fastighetsboken skiljer sig från namnteckningen på servitutsavtalet innebär därför inte i sig att det går att dra slutsatsen att servitutsavtalet inte undertecknats av fastighetens ägare. Någon annan utredning till stöd för påståendet om att avtalet aldrig varit gällande har kärandena inte åberopat. Kärandena har därmed inte förmått styrka sin talan i denna del."
OK, så SRs medarbetare missförstod domen om jag förstår ditt utdrag korrekt.tveksamt skrev:
Här visar det i rätten förlorande paret Gelin-Hollman hur man behöver spränga drygt 40 m i sin trädgård för att lägga nya VA-ledningar:
https://www.tiktok.com/@unt.se/video/7428868937540226337
Kostar det verkligen 3 miljoner att spränga fram en 40 m grav för VA? Låter så otroligt. Man skulle ju kunna ha fyra till fem heltidsanställda som för hand hackade sig genom berget under ett år för den summan.
https://www.tiktok.com/@unt.se/video/7428868937540226337
Kostar det verkligen 3 miljoner att spränga fram en 40 m grav för VA? Låter så otroligt. Man skulle ju kunna ha fyra till fem heltidsanställda som för hand hackade sig genom berget under ett år för den summan.
Som jag tolkar det SR skriver så har de rätt i sak (Tingsrätten fastslog att avtalservitutet från 1959 inte är bindande) men av delvis fel anledning (saknas inskrivning i fastighetsregistret och tillförlitliga namnförtydliganden).Claes Sörmland skrev:
Tingsrätten kom fram till att servitutet är giltigt, men inte bindande för de nuvarande ägarna eftersom det inte är inskrivet och de inte haft kännedom om det.
Det var så jag också tolkade det. Svårt med domar för journalister, lätt att de inte förstår att det är domskälen som ska läsas och inte parternas påståenden och argument.
Fantasisumma helt klart. Det där är ett rutinjobb för folk i branschen, om det nu är berg så ytligt. Uppsala Vatten håller nu på att storsatsa för att uppgradera ledningsnätet och dom har sprängare här nästan på daglig basis. Kan inte tänka mig att det skulle vara så dyrt.
Ja det är ju den som är den naturliga parten att stämma och orsaken till detta elände med ett gällande avtalsservitut som inte ger den rätt det var tänkt att ge.M merbanan skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Det gäller bara att veta vilken säljare. Det kan ju finnas flera över tid, och då ska man bevisa vilken som slarvat. Samt att denne ska leva eller ha ett dödsbo man kan få ut något av.
Efter att ha förlorat några hundra tkr i en första rättsprocess är det inte nödvändigtvis än jätteattraktiv övning.
Efter att ha förlorat några hundra tkr i en första rättsprocess är det inte nödvändigtvis än jätteattraktiv övning.