Vad kostar en synkronkompensator i inköp då, om vi antar samma storlek som en generator i ett kärnkraftverk med kringsystem? Det är ju en del som magnetiseringsystem, transformator, oljesystem, vätgassystem m.m. som ska till för att den ska fungera.pacman42 skrev:
500 miljoner?
Konstigt resonemang.
Gäller det allt?
Vård som är billigare och skulle konkurrera ut dyrare vård behövs egentligen inte.
Biltillverkning som är billigare och skulle konkurrera ut dyrare biltillverkning behövs egentligen inte
Datacenter som är billigare i drift och skulle konkurrera ut dyrare datacenter behövs egentligen inte ..
osv
Det låter som att du vill ha det dyraste kvar, att du vill motsatsen mot marknadsekonomi och kapitalism ..
JAG HAR NÄRT EN KOMMUNIST VID MIN BARM !!!!
Måste vara top 10 bland det galnaste som nånsin skrivits på BH.
Även sovjetisk sk planekonomi föredrog ju det billigare alternativet om 2 jämbördiga varor skulle produceras …
Hade du bara otur när du tänkte…?
Var kommer den summan från?D daVinci skrev:
Elmarknaden är allt annat än fri, men det skulle nog ta rätt lång tid innan den stabiliserades om den bleve fri. Folket skulle skrika och politikerna skulle i panik reglera mera.D djac skrev:
Inköpskostnaden är väl inte lika intressant som avskrivningskostnaden?H HenrikHuslöse skrev:
Friskolor som konkurrerar ut de kommunala genom att bara locka barnen med goda förutsättningar, och därmed lämna de kommunala skolorna att ta hand om problem barnen. Och lämna kommunen att ansvara för att det alltid finns plats för alla barn även om en friskola skulle stänga plötsligt.Mikael_L skrev:
Konstigt resonemang.
Gäller det allt?
Vård som är billigare och skulle konkurrera ut dyrare vård behövs egentligen inte.
Biltillverkning som är billigare och skulle konkurrera ut dyrare biltillverkning behövs egentligen inte
Datacenter som är billigare i drift och skulle konkurrera ut dyrare datacenter behövs egentligen inte ..
osv
Det låter som att du vill ha det dyraste kvar, att du vill motsatsen mot marknadsekonomi och kapitalism ..
JAG HAR NÄRT EN KOMMUNIST VID MIN BARM !!!!
Kommunen har med andra ord ansvaret att se till att det aldrig råder "effektbrist", och de är alltid tvungna att leverera enligt den fastslagna genomsnittsersättningen även om alla de billiga "timmarna" tas av andra aktörer som slipper ta ansvar för de dyra.
Det är egentligen ett helt sjukt system, det konstiga är bara att folk vill ha det så för elen också
Du må tycka det. Problemet här är att väderberoende energi kräver att det finns annan energi som måste täcka upp när den inte producerar, eller så måste det finnas lagring. Finns inte någon av dessa så måste det finnas snabbt reglerbar förutsägbar produktion att tillgå. Sådan snabb reglerbar produktion kan i praktiken bara vara gasturbiner eller vattenkraft. Man kan visserligen ha en del batterier också, men de blir väldigt dyra att göra storskalig lagring i.Z Zodde skrev:
Det finns ett par ekonomiska aspekter att tänka på här också:
1) alla former av mekanisk generering av energi kostar pengar i form av generatorer, fastigheter osv. Kostnader som är fasta.
2) sedan tillkommer rörliga kostnader, dvs kostnader som ökar ju mer man producerar. Här ligger uran, fossilgas, ved.
Det som är lönsamt att bygga kortsiktigt är i princip det som har låga fasta kostnader. Här finns vindenergi och solenergi. Bägge dessa har också låga rörliga kostnader.
För att kompensera för avsaknaden av produktion pga väder/årstid så behöver man bygga ut energislag som har högre priser, så långt är vi säkerligen överens. Vi ligger nära taket för vattenkraften, även inkluderat pumpkraft, om vi inte skall göra rätt radikal förändring av miljöpolitiken. Så hur skall vi då kunna reglera produktionen från vind och sol?
En kort analys av några energislag:
- batterier har hög investeringskostnad, väldigt hög om man skall klara vinterperioder utan vind. Produktionen av el från andra energislag för att kunna lagra energin måste vara mycket högre än toppkonsumtionen för att kunna ladda dessa, vilket i sig riskerar att ge dålig lönsamhet för dessa. Detta gör att batterier i praktiken har svårt att lösa proble,et. De kan lösa variationen av elkonsumtion över dygnet på sommaren som bäst.
- kärnkraft har mycket höga investeringskostnader, men är väldigt billig i den rörliga delen. Kärnkraften är en stor orsak till billig el när det blåser eller när solen skiner, detta då man inte enkelt kan minska produktionen. Det är billigare att producera till nollpris än att tillfälligt stänga av. Över lång tid så är dock kärnkraft väldigt billig, men någon måste ta de initiala riskerna och då återbetalningstid erna är väldigt långa så finns det inte så stora intressen för detta, den som tar riskerna får inte se resultatetmimpraktiken.
- vätgas kan vi i praktiken glömma. Höga kostnader för investering och lagring. Det bär sig hyfsat när/där man kan använda vätgasen direkt, men att tillverka el blir relativt dyrt och innebär rätt stora energiförluster för el-vätgas-el.
- gasturbiner är om praktiken det som blir lönsammast att investera i när man bygger ut vind och sol. Relativt låg fast kostnad och stor del av priset hamnar på den rörliga kostnaden. Man kan ta ut kostnaderna när man behöver köra kraftverken eftersom brist leder till höga priser. Eller så väljer man helt enkelt att inte starta dem.
Så med kraftigt ökande behov av energi så står vi med två alternativa lösningar kvar för att höja kurvan:
- väderberoende produktion och fossilgas, eller
- kärnkraft
Det första alternativet har stora problem. Dels pga koldioxidutsläppen, men också pga att man skapar slagiga priser som gör att det är svårt att förutse kostnaderna, både som privatperson och för industrin.
Den andra lösningen har stora problem för att återbetalningstiderna är så långa.
Eftersom vi dessutom försöker fasa ut användning av fossila bränslen så är användning av fossilgas ett mycket stort problem, när (om) den kommer att beskattas för sin miljöpåverkan så kommer priserna för elproduktion från denna att öka kraftigt.
Det finns inga gratisluncher helt enkelt. Väderberoende el skapar kostnader och problem i andra delar av samhället.
Då får man alltid höra att det blåser alltid till havs osv, men det innebär i praktiken att man skall producera ännu mer el när det blåser mycket och att lönsamheten för vindkraften skall ned ytterligare. Dessutom är produktionskostnaden för el till havs väldigt hög. I klass med den för kärnkraften. Vindkraftverk till havs har också väldigt kort livslängd, även jämfört med vindkraft på land.
Som sagt, det finns inga gratisluncher.
Jag önskar att vi kunde hitta metoder för att betala för elen så att den produktion som är mest hållbar ur ett ekonomiskt perspektiv vinner, men med hänsyn till miljön. Det var det som mitt inlägg var ett uttryck för, att man måste ha en sundare energipolitik helt enkelt.
Men nu måste vi också inse att fossilgas+sol/vind är en bättre mix än det kol som många länder fortfarande använder. Så ur ett globalt perspektiv så är detta fantastiskt. Men inte i Sverige.
Detta för också in diskussionen på att elens transportkostnader måste ingå i elpriset. Idag gör den det via flaskhalsavgifter och via elnätets överföringsavgifter. Den lösningen bygger på att man har en produktion nära konsumenten, vilket egentligen är bra. Men om man har överproduktion i en region så blir det lönsammare att lägga ned denna än att bygga elnät för att transportera vidare. Och dessutom så tar det längre tid att bygga elnät än att bygga elproduktion. Här måste EU och Sverige reglera bättre.
Med rimlig kalkylränta är den tekniska livslängden (50 år) längre än vad som är intressant att räkna på. Nuvärdet ändrar sig bara på decimalen.P pmd skrev:
Det är bara en enkel beräkning.P pmd skrev:
Du bygger ett kkv och lånar till kapitalet med ett annuitetslån. Då vet du hur mycket du skall ut med varje dag.
Sedan har du intäkter från elförsäljning.
Då är det bara att subtrahera bort intäkterna från utgifterna. Då vet du hur mycket förlust det blir per dygn. Och med 1000 MW blir det så.
Du behöver troligen ett Nordpool pris på 180 öre/kWh året runt bara för att går runt med ditt kkv.
Kkv i Europa och i synnerhet i Sverige med lönekostnaderna per timme här är en extrem ekonomisk katastrof.
Kkv kan man börja fundera på när Nordpool ligger på 200 öre/kWh (utan att lönekostnaderna har ökat) och det inte finns några utsikter för lägre elpris.
Med ditt resonemang blir det ingen tillväxt. Vi kommer aldrig att kunna få det bättre. Vi skall leva i permenent stagnation.
Ja, det är konsekvensen. Och det är därför du får reaktioner från de som har lite ekonomisk insikt.
Hah, intressant uttalande. Ekonomisk insikt?D daVinci skrev:
Energipolitiken är ett av de områden som en stat bör ha koll på för att få bra ekonomisk tillväxt. Ett av de områden som man behöver reglera för att gynna marknadsekonominbi andra områden.