Har man yta så fungerar jordvärme bra i Norrland iaf
Mina föräldrar (bor i nån mil från Skellefteå) stoppade in jordvärme med f* 800m kollektorslang! (slangen var billig och grävjobbet gratis då farsgubben äger en minigrävare) så totalkostnaden blev toklåg typ 70 ink allt.
Med denna JVP (12kW har jag för mig) så värmer han 240kvm hus plus traktor-verkstad på 300kvm utan problem även då det är kallare än -20C flera veckor i sträck som förra vintern
Och det jävligaste är att han hade lägre värmekostnad än mig för allt det!!!
(jag värmer ett dåligt isolerat 90+90kvm hus utanför Norrköping med LVVP)
Mina föräldrar (bor i nån mil från Skellefteå) stoppade in jordvärme med f* 800m kollektorslang! (slangen var billig och grävjobbet gratis då farsgubben äger en minigrävare) så totalkostnaden blev toklåg typ 70 ink allt.
Med denna JVP (12kW har jag för mig) så värmer han 240kvm hus plus traktor-verkstad på 300kvm utan problem även då det är kallare än -20C flera veckor i sträck som förra vintern
Och det jävligaste är att han hade lägre värmekostnad än mig för allt det!!!
(jag värmer ett dåligt isolerat 90+90kvm hus utanför Norrköping med LVVP)
Personligen hade jag om jag får bygga helt fritt byggt ett mer välisolerat hus med t.ex hö som isolering (eller annat lika billigt material). Antagligen inte vad du vill men t.ex ett sånt här hus är mer eller mindre gratis i drift då isoleringen är så tjock att uppvärmning knappt behövs.
https://www.atelierschmidt.ch/haus-hdl-graben
bara en tanke som antagligen inte passar in
https://www.atelierschmidt.ch/haus-hdl-graben
bara en tanke som antagligen inte passar in
Kul med frågeställningen och alla olika perspektiv/svar.
Jag tror vi alla är övrens att det generellt är kallare och kallare under längre perioder i övre Norrland.
Energieffektivitet efterfrågas.
För att kunna kalla något energieffektivt behöver vi tillföra "gratis" energi och/eller ta hand om den energi vi redan har tillfört.
Vi kan generellt ta gratis energi från, sol, luft, mark/vatten och berg.
- Jag utesluter solceller för denna gång. Men detta är mycket bra för gratisenergi men kräver en del av oss själva som vi alla inte är redo för än.
- Luften blir mindre effektiv ju kallare det blir, att ta gratis energi ifrån. Även snö/is är ofta problematiskt i en luftvärmepump, löses ofta med att värma / slösa med energi. Även förhållandet mellan frånluftsvärmepump och tillgänglig energi i ventilationsbehov blir problematiskt i mindre hus med litet möjligt effektuttag och elspets som följd.
- Temperaturen i mark och vatten är beroende på djup men samtidigt isolerar snön eller att vattnet är grunt och riskerar att frysa.
- Medeltemperaturen i berget är ungeför +2-4 grader, vanligtvis ortens årsmedeltemp plus några grader beroende på djup.
Så utifrån kravet kring energieffektivitet så har berget bäst förutsättningar att ge mest gratisenergi.
Vi behöver också göra åtgärder för att minimera behovet av uppvärmning och behålla redan tillförd värme. För att minimera värmebehovet behöver den uppvärmda volymen vara så liten som möjligt. Ryggåstaket ökar värmebehovet och ger ofta sämre möjlighet till mycket isolering. Liknande perspektiv finns kring att behöva värma en gjuten platta mha ingjuten slang. Istället bör golvvärmeslangen ligga ytligare "närmare behovet". Den avgivna effekten i ingjuten slang för golvvärme kan vara för liten med ryggåstak och glasytor, risken för kallras kan också bli större. Att ingjuten slang för golvvärme är trögt vet nog de flesta om numera.
För att en värmepump skall kunna arbeta så effektivt som möjligt behöver skillnaden i temperatur mellan kalla och varma sidan vara så liten som möjligt. I praktiken blir det därför en stor fördel om kalla sidan "bergvärmehålet" är 10 grader istället för 5 grader och varma sidan "golvvärmen" är 20 grader istället för 40 grader. Den kalla sidans olika perspektiv har jag skrivit kring ovan i form av olika energikällor. Varma sidans temperatur bör vara så låg som möjligt. Detta kan åstakommas med ex en större värmeavgivande yta "större radiatorer", mer golvvärmeslang per m2, fläktkonvektorer.
Förslag till energieffektivitet,
- Rita / bygg huset så det finns energifördelar istället för nackdelar, tex mindre uppvärmd volym eller viss volym med lägre temp. Ev lämplig solcells placering i öst/väst/syd.
- Välj ett standard system, undvik special eller icke nödvändiga extra detaljer. Exempelvis elektriska termostater till ingjuten vattenburen golvvärme. Komplettera istället vid behöv i efterhand.
- Kontrollera, mät, följ upp system regelbundet. Dokumentera och justera.
Jag tror vi alla är övrens att det generellt är kallare och kallare under längre perioder i övre Norrland.
Energieffektivitet efterfrågas.
För att kunna kalla något energieffektivt behöver vi tillföra "gratis" energi och/eller ta hand om den energi vi redan har tillfört.
Vi kan generellt ta gratis energi från, sol, luft, mark/vatten och berg.
- Jag utesluter solceller för denna gång. Men detta är mycket bra för gratisenergi men kräver en del av oss själva som vi alla inte är redo för än.
- Luften blir mindre effektiv ju kallare det blir, att ta gratis energi ifrån. Även snö/is är ofta problematiskt i en luftvärmepump, löses ofta med att värma / slösa med energi. Även förhållandet mellan frånluftsvärmepump och tillgänglig energi i ventilationsbehov blir problematiskt i mindre hus med litet möjligt effektuttag och elspets som följd.
- Temperaturen i mark och vatten är beroende på djup men samtidigt isolerar snön eller att vattnet är grunt och riskerar att frysa.
- Medeltemperaturen i berget är ungeför +2-4 grader, vanligtvis ortens årsmedeltemp plus några grader beroende på djup.
Så utifrån kravet kring energieffektivitet så har berget bäst förutsättningar att ge mest gratisenergi.
Vi behöver också göra åtgärder för att minimera behovet av uppvärmning och behålla redan tillförd värme. För att minimera värmebehovet behöver den uppvärmda volymen vara så liten som möjligt. Ryggåstaket ökar värmebehovet och ger ofta sämre möjlighet till mycket isolering. Liknande perspektiv finns kring att behöva värma en gjuten platta mha ingjuten slang. Istället bör golvvärmeslangen ligga ytligare "närmare behovet". Den avgivna effekten i ingjuten slang för golvvärme kan vara för liten med ryggåstak och glasytor, risken för kallras kan också bli större. Att ingjuten slang för golvvärme är trögt vet nog de flesta om numera.
För att en värmepump skall kunna arbeta så effektivt som möjligt behöver skillnaden i temperatur mellan kalla och varma sidan vara så liten som möjligt. I praktiken blir det därför en stor fördel om kalla sidan "bergvärmehålet" är 10 grader istället för 5 grader och varma sidan "golvvärmen" är 20 grader istället för 40 grader. Den kalla sidans olika perspektiv har jag skrivit kring ovan i form av olika energikällor. Varma sidans temperatur bör vara så låg som möjligt. Detta kan åstakommas med ex en större värmeavgivande yta "större radiatorer", mer golvvärmeslang per m2, fläktkonvektorer.
Förslag till energieffektivitet,
- Rita / bygg huset så det finns energifördelar istället för nackdelar, tex mindre uppvärmd volym eller viss volym med lägre temp. Ev lämplig solcells placering i öst/väst/syd.
- Välj ett standard system, undvik special eller icke nödvändiga extra detaljer. Exempelvis elektriska termostater till ingjuten vattenburen golvvärme. Komplettera istället vid behöv i efterhand.
- Kontrollera, mät, följ upp system regelbundet. Dokumentera och justera.
Tråden gäller ett hus i övre Norrland. I övrigt gäller samma sak för dig som för alla andra. FLVP kan inte ge mer värme än du fyller på huset med genom t.ex. matlagning, torktumling och intensivt gibbande. Hus läcker alltid värme, så även ditt.K keisman skrev:
Jag resonerar helt enligt din linje, detta efter att ha byggt nytt med ingjuten golvvärme och braskamin.B Bte skrev:
Jag skulle ev kunna tänka mig att ha sån variant av golvvärme som dras i skårade plåtar som då ligger mellan betongen och golvet. Men aldrig aldrig att jag kommer ha ett hus med golvvärmen ingjuten i plattan igen.
Det funkar jätte bra när det är jämn och låg utetemp, men så fort man blandar in parametrar från verkligheten så som solen som pressar in värme på dagen och att temperaturen ute varierar kraftigt över dygnet 2 långa perioder före och efter sommaren......
Som sagt, aldrig igen ingjuten golvvärme, hellre traditionella radiatorer, förutom i våtrummen.
Det är väldigt sällan man värmer upp tomma hus som ingen lever i som väl är. Antar att det är därför flvp fungerar så bra!ylven skrev:
Sen återvinner du ju värmen flera gånger, du utvinner den i pumpen och skickar ut den i huset och utvinner den i pumpen ännu en gång. Varje cykel går du ju miste om en del av värmen dock, och man tillsätter ju energi med kompressorkraft också.Vinterhalvåret levererar solpaneler ~5-10% av årsproduktionen, kanske ännu mindre så långt norrut.V Vanhedern skrev:
Solpaneler har egenheten att producera mest el när man minst behöver den.
Våran solanläggnings(13,8kW) årsproduktion är ~12000kWh. Vi använder nätt 3000kWh själva, ~9000kWh går ut på nätet. Med 2025 års elpriser har vi nästan fått skänka bort de 9000kWh. En dålig affär alltså!
På vilket sätt skulle det vara sämre att termostaterna slår av golvvärmen om man eldar så golven svalnar jämfört med radiator där golven aldrig är varma? Jag fattar uppriktigt sagt inte.E Eje_19 skrev:
Med det sagt. För mig funkar det utmärkt med golvvärmen och en braskamin som ger ordentligt med värme om man eldar. Braskaminen värmer upp så mycket att det inte krävs någon värme i golvet då. Att rummet blir varmt av kaminen sker oavsett om grundvärmen är radiator eller golvvärme.
Dock har jag ju golvvärme som ligger i spårade golvspån med plåtar på. Så den är inte alls lika trög som ett system där man har golvvärmen ingjuten i plattan.
Med radiatorer blir det inte särskilt varma golv. Då vedkamin bra.S steffo_b skrev:
Vi har golvvärmen för att vi gillar varma golv! Just nu är golvet 27c där jag sitter. Rumstemperatur 24c
Ute är det -11c.
Hur mycket behöver du elda för att hålla golven på 25-27c ?
Våran golvvärme ligger oxo under spångolven i golvvärmeplåtar. Installerat för dryga 30år sen och drivs sen ~3år av en Nibe F370.
Då har du rejält varma golv. Jag har inte sett någon parkett som enligt tillverkaren tål över 27 grader i yttemp.E Eje_19 skrev:
Så jag skulle inte gå så högt i temp på golven. Om man inte har korkmatta, vinylgolv eller liknande som tål värmen.
Våra golv är 24-25 grader varma under vintern och vi har ca 22,5 grader inne.
Jag hade personligen bara köpt två LLVP av de typerna som fungerar till -35 och kört med, som Mitsubishi Sumo. Besparingen i installations- och inköpskostnad i kombination med snorbillig el i Norrland är ju jäkligt svår att slå rent ekonomiskt jämfört med övriga monsterinstallationer för 250k+ hit och borrhål dit.