Ska man bygga nytt idag är det vettigt att även ha tilluft från FLVP. Vi har inte det, bara frånluft och friskluft via ventiler i ytterväggarna. Vi har knappt nånsin märkt av några nackdelar med det systemet. Inget märkbart kallras eller så. Vi har en väl intrimmad F370 och är väldigt nöjda med den, även om det finns betydligt effektivare pumpar att välja på idag.K Karl Heinz skrev:
Ok. Jag har kollat lite på LVVP men ser ingen större ekonomisk vinning med en sån. Värmen drar nånstans kring 8000kWh/år här. (Årsförbrukningen brukar ligga kring 13000kWh/år totalt).pacman42 skrev:
Tror inte en LVVP kan spara in så mycket att investeringen är motiverad.
Grannen köpte en billig monoblock LVVP och en acktank. Han placerade bägge i krypgrunden (i hans hus 220 cm hög), med acktanken i ett isolerat rum. Han har termostat och cirkulationspump till värmen. Han kom väldigt billigt undan när han gjorde så. Han hade redan FTX på luften.E Eje_19 skrev:
Man kan köpa en färdigt tillkapad "byggsats" från t.ex. Masonite Beams eller Hunton där man beställer tjockleken på lättbalk (de ersätter traditionella reglar), i ditt fall föreslår jag 400 mm i yttervägg. Då får man även syll och hammarband.
Man kan antingen lägga utegips plus luftspalt och träpanel (kanske behandlad med järn- och kopparvitriol/sulfat) på utsidan eller bara en vindväv men man får då regla lite tätare. Å andra sidan behöver man då inte regla med exakt 600 mm c/c vilket sparar tid. Hela tjockleken fylls med ekofiber (cellulosa) på en gång!
På insidan 17 mm råspont och 13 mm gips.
Vindsbjälklaget bör isoleras 700 mm ekofiber.
Betongplattan måste ha en U-balksisolering, "Supergrund", U-min grund e.d. för att inte få in kylan eller värmeförluster av golvvärmen. L-stöd har U-värde på 0,85 medan de andra har 0,17!
Ventilationsluften tas in till FTX via filterkasett (tar bort knott, mygg mm) och efter filtret sätter man en "ventilationskylare" i tilluftskanalen. Där förvärmer man luften med nergrävda slangar fyllda med spritblandning - kyler på sommaren och förvärmer på vintern. VVS-pumpen styrs manuellt vid behov = hela vinterhalvåret!
Taksprång har ju rationaliserats bort av arkitekterna men minst en meter runt om skyddar fasaden, skärmar av sommarsolen men släpper in solen halva året - minskar behovet av kylning sommartid. Minska effekt och energibehovet är ganska enkelt om man bygger lösvirke. Långa taksprång gör att det inte bildas kondens på superfönster U-värde ca 0,8.
Man kan antingen lägga utegips plus luftspalt och träpanel (kanske behandlad med järn- och kopparvitriol/sulfat) på utsidan eller bara en vindväv men man får då regla lite tätare. Å andra sidan behöver man då inte regla med exakt 600 mm c/c vilket sparar tid. Hela tjockleken fylls med ekofiber (cellulosa) på en gång!
På insidan 17 mm råspont och 13 mm gips.
Vindsbjälklaget bör isoleras 700 mm ekofiber.
Betongplattan måste ha en U-balksisolering, "Supergrund", U-min grund e.d. för att inte få in kylan eller värmeförluster av golvvärmen. L-stöd har U-värde på 0,85 medan de andra har 0,17!
Ventilationsluften tas in till FTX via filterkasett (tar bort knott, mygg mm) och efter filtret sätter man en "ventilationskylare" i tilluftskanalen. Där förvärmer man luften med nergrävda slangar fyllda med spritblandning - kyler på sommaren och förvärmer på vintern. VVS-pumpen styrs manuellt vid behov = hela vinterhalvåret!
Taksprång har ju rationaliserats bort av arkitekterna men minst en meter runt om skyddar fasaden, skärmar av sommarsolen men släpper in solen halva året - minskar behovet av kylning sommartid. Minska effekt och energibehovet är ganska enkelt om man bygger lösvirke. Långa taksprång gör att det inte bildas kondens på superfönster U-värde ca 0,8.
Ser att ingen tar upp återvinningen av avloppsvärme i diskussionen.S sune73 skrev:
Jag byggde nytt för 5 år sedan och mitt recept för ett energieffektivt hus är följande:
Mycket isolering med minimalt med köldbryggor inklusive grunden. Jag har 300 golv, 370 vägg, 600 tak.
Inga köldbyggor eller brytna är viktigt, välja fönster och dörrar som har lägst u-värde.
Har BVP 6kW, 200m hål och FTX. En braskamin som myseldas ibland på helgen.
Ett avloppsvärmeåtervinningsystem som har närapå fyllt utbyte.
230m2 hus + 170m2 garage, 22.5-23 inne och 16-17 i garaget. Garaget är byggt på samma sätt som huset. Placerat i Värmland.
Ca 5000-5800kWh total förbrukning varje år.
Min design och konstruktion samt byggt nästan allt själv.
Ju mer energieffektivt hus man har destå större del utgör avloppsvärme förlusterna i %. Finns en hel del o vinna där. För den intresserade finns en del forskningsresultat att läsa om det
Det finns alltid tilläggsåtgärder som kan komplettera ett hus. Det viktigaste är klimatskalet som måste anpassas efter var man bygger. Avloppsvattnets värme kan användas för att förvärma tappvarmvattnet. Det finns dock risker om man kyler ner diskvatten så att fettet sätter igen.
Undvik arkitekternas drömmar om jättestora fönster. 10 x 12 eller 10 x 14 medför bra ljus och lättmöblerade rum. En tung eldstad, kakelugn ny eller ner plockad med 1500 till 2000 kg, håller en lång och låg temperatur jämfört med små kaminer. Då man byggt rätt kommer man ner och troligtvis under ett effektbehov på 15 watt per kvm. Då kan man inte räkna hem någon form av värmepump. Undvik alltid frånluftsvärmepump som egentligen mest är en ren elpanna.
Undvik arkitekternas drömmar om jättestora fönster. 10 x 12 eller 10 x 14 medför bra ljus och lättmöblerade rum. En tung eldstad, kakelugn ny eller ner plockad med 1500 till 2000 kg, håller en lång och låg temperatur jämfört med små kaminer. Då man byggt rätt kommer man ner och troligtvis under ett effektbehov på 15 watt per kvm. Då kan man inte räkna hem någon form av värmepump. Undvik alltid frånluftsvärmepump som egentligen mest är en ren elpanna.
Inte för värmen.. Norrland har ju annars mer soltimmar än södra Sverige totalt, Men sommartid..Så solceller i norr kan nog ge mer el än i söder. Frågan är väl vad man får betalt för den el man genererar.K Karl Heinz skrev:
Sommartid kan nog solceller ge lite ström dygnet runt..
Byggde huset där jag bor år 2000. Installerade vattenburen golvvärme i alla plan, också i källare och vindsvåning. Nereus-system, slingorna gjutna i betong utom i vindsvåningen där vi har trägolv. Vedpanna 60 kW och en 4000 liters vattentank där värmen magasineras. Systemet fungerar utmärkt då vi har tillgång till ved från egen skog. För några år sedan kompletterade vi med bergvärme, som vi nu använder då vi inte har tid eller lust att värma med ved. Värmen från det ca 200 m djupa borrhålet leds in i vattentanken. Misstänker att bergvärmen inte skulle räcka till hela vintern om vi skulle avstå från vedeldningen. Från berget tar vi också kyla då det behövs på sommaren. Vi planerade också solvärme, men installationen har hittills inte gjorts då den inte behövs. Vedförbrukningen är ganska stor då huset inte är särskilt väl isolerat, det är 200 kvm stort. Vårt värmesystem har kostat en del, men vi bor förmånligt, varmt och skönt.E Eliza77 skrev:
Intressant, berätta gärna mer om vad du har för system och vilka förutsättningar och vad det ger.K Kihlaz skrev:
Det jag har läst kring detta är att det inte ger så mycket energi i enskilda hushåll. Då det ofta är så små volymer varmt vatten och har varit problematiskt med "skiten" i vattnet som ställer till det i värmeväxlare. I lösningar som kräver pumpning äter pumpen upp en stor del av energin som sparas. Läser man tex om Purus showeReheat så är verkningsgraden 33%. Eller om Evertherm upp till 95%.
Jag byggde ett nästan likadant hus som stod klart julen 2023. Det är 70 m2 nere med ryggåstak och loft över halva huset. Totalt ca 95 m2 boarea. Betongplatta med ingjuten golvvärme. Väggar av timmerpanel, 145+45 isolering, OSB + panel invändigt. Tak 380 mm lösull. Det finns en tråd här om bygget "3D-ritat året runt fritidshus i egen regi". Det är byggt i ett köldhål i Dalarna. Vi hade som kallast -34 gr i januari. Vi värmer huset med frånluftsvärmepump IVT860 samt en pelletskamin. Eftersom det är en frånluftsvärmepump har vi värme på minst 18 grader året om. Elförbrukningen ligger på ca 8 000 kWh per år. Jag har ingen koll på Pelletsförbrukningen, men vi är inte jätteofta i huset på vintern. Det står oftast tomt.
Jag har även Comfortzone FLVP hemma i villan i Stockholm sedan 16 år. Den går bra fortfarande trots att den fått jobba hårt och värma poolen på sommaren. Att säga att livslängden på en FLVP är max 15 år stämmer inte. Kallras har aldrig varit ett problem för oss.
Det finns ett antal missuppfattningar med FLVP.
Själva funderar vi på att komplettera med en LLVP. Även den lilla investeringen tar många år att räkna hem men en LLVP kan ju även användas för AC på sommaren.
Jag har även Comfortzone FLVP hemma i villan i Stockholm sedan 16 år. Den går bra fortfarande trots att den fått jobba hårt och värma poolen på sommaren. Att säga att livslängden på en FLVP är max 15 år stämmer inte. Kallras har aldrig varit ett problem för oss.
Det finns ett antal missuppfattningar med FLVP.
- Ventilationsflödet i nybyggda hus är styrt av BBR och det är samma krav oavsett vilken uppvärmning man har. En FLVP kräver inte mer ventilation. Kalldrag från friskluftsventiler har man alltid så länge man inte har värmd tilluft, vilket man kan ha även med FLVP. Friskluften ger en effektförlust som är samma oavsett värmesystem.
- En FLVP är inte bara värmeåtervinning. Värmeåtervinning via värmeväxlare kan som bäst återvinna 100 %, dvs cop 1. En FLVP är en värmepump med cop ca 3-4. Det är i princip en luftvärmepump, men den jobbar med det begränsade flödet hos ventilationsluften. Den har dock fördelen att den alltid jobbar med varm inomhusluft.
- En FLVP har ett begränsat luftflöde att jobba med och ger därför mindre effekt i små hus. De största FLVP ger ca 6,5 kW i bostadshus på 260 m2. I mitt hus på 95 m2 finns ungefär 2,5-3 kW att hämta ur frånluften.
- En värmepump på 6,5 kW ger den effekten oavsett om det är en FLVP, LLVP, LVVP, BVP. Det är testat i lab. Om alla värmesystem har ventilation enligt BBR-krav har de samma effektförlust via friskluftsintagen. Effektförlusten kan minskas med FTX. FLVP går inte att kombinera med FTX, utan då använder man tilluftsaggregat.
Själva funderar vi på att komplettera med en LLVP. Även den lilla investeringen tar många år att räkna hem men en LLVP kan ju även användas för AC på sommaren.
Då man tittar på val av uppvärmning är första frågan: Hur kan jag bygga klimatskalet så att jag minimerar effektbehovet. Att installera en bergvärmeanläggning i befintligt värmesystem med radiatorer kostar ca 200 000 SEK. Med en avskrivningstid på 10 år (då räknar jag en kortare tid för att det är svårt att sätta pris på underhåll under pumpens livslängd som ofta är 15 år) blir årlig värdeminskning 20000 SEK. Till det bör läggas en vettig ränta på halva beloppet 5% (så gör fastighetsvärderare) vilket blir 5000 SEK. Kan man bygga bort denna årliga "kostnad" så att effektbehovet närmar sig 15 W per kvm så kan man köpa många kWh via elpatron!
Eftersom man har byggt en ny ledning för elöverföring till Norra Finland och att SSAB och STEGRA m.fl. i Luleåtrakten kommer att förbruka väldigt mycket mer el så är det sannolikt att elpriserna även i SE1 kommer att öka väsentligt - lönsammare med solceller OCH AI-styrd batterilagring av egen el! Notera dock att solpanelerna bör monteras i 60 eller helst 90 graders lutning för att optimera utbytet då solen ligger lågt. Detta minskar även tiden för snöpåslag.
Eftersom man har byggt en ny ledning för elöverföring till Norra Finland och att SSAB och STEGRA m.fl. i Luleåtrakten kommer att förbruka väldigt mycket mer el så är det sannolikt att elpriserna även i SE1 kommer att öka väsentligt - lönsammare med solceller OCH AI-styrd batterilagring av egen el! Notera dock att solpanelerna bör monteras i 60 eller helst 90 graders lutning för att optimera utbytet då solen ligger lågt. Detta minskar även tiden för snöpåslag.