Har du redan en FLVP så är det svårt att rent ekonomiskt motivera ett byte till LVVP eller BVP ja.E Eje_19 skrev:
En FLVP är i stora delar av Sverige hyfsat effektiv som uppvärmningskälla och klarar av att värma ett hyfsat modernt och välisolerat hus ner till kanske -10 grader men sedan behöver den hjälp med elspets.
Bor man inte i de nordligare delarna av Sverige så är det så kallt så korta perioder att det är svårt att räkna hem ett byte.
Men om man står inför valet att installera antingen eller så är det bättre att satsa på en LVVP eller BVP på lång sikt.
LVVP kostar ungefär som en FLVP i iinköp och installation. BVP är lite dyrare men är effektivare, framför allt när det är riktigt kallt ute.
Förlusten med att värma tilluften med FLVP jämfört med att köra med FTX och annat vämresystem är att FLVP kräver el till kompressorn för att flytta värmen från från luft till tilluft.E Eje_19 skrev:
FTX kräver ingen kompressor utan kostar bara energin för att driva fläkten.
Är det riktigt kallt ute och du har ett hyfsat stort hus så kan du ha energiförluster i ventilationen på uppåt 4 kW och om du då ska använda FLVP så kommer kompressorn att behöva ca 1 kW el (plus ventilationsfläkten) för att värma tilluften medan FTX bara behöver driva ventilationsfläkten.
Vi håller till i Gästrikland. Ja, blir det riktigt kallt kickar elpatronen in.S steffo_b skrev:
Ett -BYTE- till LVVP eller BVP är uteslutet iom att det skulle kräva installation av FTX-system, som skulle innebära rätt så mycket arbete i ett befintligt hus. Tanken i så fall vore att komplettera FLVPumpen med nått som är billigare i drift än elpatronerna i FLVP.
Ja. Alla system har ju förluster. Den enda energikonvertering som är 100% effektiv är direktverkande el.E Eje_19 skrev:
en rätt injusterad FTX ska kunna återvinna 90% av värmen i tilluften.
Det är korrekt att en FTX behöver avfrosta sig när det är riktigt kallt.
I en del fall så är det en eluppvärmd värmebaffel som gör det.
Många modernare gör det genom att tillfälligt stoppa tilluften och låta frånluften avfrosta.
Det gör såklart att återvinningsgraden blir sämre just då.
Men har man Bergvärme så går det också att göra avstick från bergvärmebrunnen och köra brinelösningen genom en baffel i tilluften. Då får man automatiskt tilluften frostfri utan förluster.
Det gör också att man aldrig får kallare tilluft in i aggregatet än 1-2 grader kallare än brinelösningen.
I mitt fall så är brinelösningen ca 7 grader året om så jag skulle få tilluft som är 5-6 grader in i en FTX som sedan värmeväxlar med frånluften.
Det skulle göra att tilluften aldrig blir kallare än 18-20 grader i ett hus med 22 grader innetemp om FTX är korrekt injusterad.
Men som du säger så är det fortfarande relativt många aggregat som avfrostar med elvärme. Framför allt i äldre befintliga installationer.
Installerade en Heru 160 i somras och nu säger den att uteluften är -8.4C (Utetermometern visar -10 så jag vet inte om den suger lite avluft eller om det är ett sensorfel). Frånluftstemperaturen är 22.5C och tilluften 17.4C, utan tilläggsvärme. En otrolig komfortskillnad jämfört med frånluftsvärmepumpen vi hade innan då man fick ta på sig en extra tröja så fort man gick nära friskluftsintagen. Tror inte det ska behövas något eltillskott på tilluften eftersom det är så himla mycket bättre än förut ändå.
Såvitt jag förstår så ska en roterande värmeväxlare dessutom aldrig behöva avfrosta.
Såvitt jag förstår så ska en roterande värmeväxlare dessutom aldrig behöva avfrosta.
Husägare
· Lindome
· 25 inlägg
Jag ska inte kasta skit på väggen. De kanske är jättebra för deras Klimat. Alla aggregatstillverkare har nån liten akilleshäl. Östbergs dras med tempgivare, komfovent med lite knasiga värden mellan panel och verklighet. Listan kan göras lång. Men en sak är säker. Snabba fram med reservdelar. Ett trasigt aggregat i en väldigt tät kåk kan skapa en hel del bekymmer. Beställer man från Asien så kanske man får dras med att det tar x antal dagar att få fram reservdelar.pacman42 skrev:
Husägare
· Lindome
· 25 inlägg
De har haft problem med givarna men du har även en vvx i aggregatet. Och stämmer siffrorna så gör aggregatet verkligen sin del av energiåtervinningen.lutorm skrev:
(Med andra ord tycker jag att siffrorna ser makalöst bra ut, testa häng upp en termometer i avluften om du är osäker)
Du måste förstå att en FLVP är en värmepump, inte återvinning.S steffo_b skrev:
En ideal FTX med 100 % verkningsgrad gör att kall uteluft möter varm ventilationsluft (avluft) och för över sin värme. Exempel: -15 gr ute och +20 gr inne. Tilluftens temp blir då (20+15)/2+(-15)= 2,5 grader. För att tilluften ska bli varmare än så krävs tillskottsvärme i FTX-aggregatet.
I ett hus på 185 m2 krävs 220 m3/h ventilation enl BBR. Att värma luften från -15 till +20 gr kräver effekten 2,7 kW. Att värma från -15 gr till +2,5 gr kräver 1,2 kW. En FTX kan alltså i bästa fall minska effektförlusten med 1,2 kW under dessa förhållanden. I verkligheten har den inte 100 % verkningsgrad samt en fläkt som drar ca 100 W. Realistiskt kanske FTX minskar effektförlusten för ventilationen ca 1 kW för denna husstorlek och vid -15 gr ute. Effektförlusten för ventilationen minskar alltså från 2,7 kW till 1,7 kW.
Om man nu jämför två värmesystem med samma effekt 5 kW, bergvärme+ FTX med frånluftsvärmepump (som inte kan kombineras med FTX) ser man att nettoeffekten skiljer ca 1,1 kW. (Jag valde 5 kW eftersom en FLVP i ett hus på 185 m2 kan ge denna effekt)
| Pvp kW | Effektförlust vent | FTX | Fläkt | Pnetto | |
| Bergvärme | 5 | -2,7 | 1,1 | -0,1 | 3,3 |
| FLVP | 5 | -2,7 | -0,1 | 2,2 |
Installationskostnaden för bergvärme + FTX är mycket högre än för FLVP. Sedan kan var och en värdera om det är värt den, eller om man hellre tar en lägre installationskostnad och betalar lite mer el. Min tanke är inte att säga vad som är bäst. Jag vill bara visa att en FLVP är en värmepump och inte likvärdig med FTX.
Jag är väl medveten om vad en FLVP är. Under utbildningen har jag till och med haft tentauppgifter att beräkna förflyttad effekt i kretsar i värmepumpar/kylanläggningar och har läst en hel del termodynamik.B BJohan skrev:
Eftersom du inte återvinner 100% av värmen i frånluften så blir inte tilluften exakt lika varm som frånluften var. Det är helt sant. Men om man som i ditt exempel får in luft som är 2,5 grader kallare, dvs 17,5 grader så är det ju rejält mycket bättre än att tilluften är -15.
Det måste du hålla med om.
Och om tilluften är 17 grader så ger det så lite kallras från ventilationen att det inte är nödvändigt att värma tilluften mer. Värmesystemet i huset ska klara av att kompensera för det under normala förhållanden. I synnerhet om värmesystemet är dimensionerat för att bara ha tilluftsventiler som släpper in kall uteluft.
Du behöver inte värma tilluften hela tiden så fort det är kallt ute.
Aggregaten ska känna av om det börjar bildas frost i värmeväxlaren och då starta en avfrostning.
På samma sätt som en FLVP emellanåt stänger av kompressorn för att avfrosta sin kondensor eftersom det bildas frost i den med då den hela tiden kyler frånluften till -15 grader (åtminstone de moderna varianterna)
Det är alltså endast kortare perioder som den behöver avfrosta sig när det är riktigt kallt ute.
Men det måste en FLVP göra också. Och den måste göra det ibland oavsett utomhustemperatur eftersom den kyler frånluften så mycket.
Att ha ventilation i ett hus när det är kallt ute kommer ofrånkomligen att kosta lite energi i form av energiförluster. Det kommer du inte ifrån.
En FTX är det mest energieffektiva sättet att lösa den ventilationen.
Vad gäller att fläkten i en FTX drar 100W så är det ju en fläkt även i en FLVP. För att få tillräckligt luftombyte i huset så är den av ungefär samma storlek som fläkten i en FTX. Det är luftvolymen som skall bytas som driver effektbehovet för fläkten. Det gäller oavsett vilken ventilationslösning du har.
Nettoeffekten skiljer sig alltså mer än du räknat fram eftersom avfrostning endast sker under kortare perioder. Hur ofta det måste ske beror på vad luftfuktigheten är.
Och FLVP måste som sagt avfrosta sig också vilket är en del av anledningen till att den har ett betydligt sämre COP än en BVP.
Exakt vad besparingen i energiförlust blir är svårt att sia om då det kan variera med luftfukt som sagt. Men snällt räknat så är den på åtminstone 2 kW vid -15 ute.
Utöver det så har du med en BVP en betydligt bättre COP vilket gör att det går åt mindre energi för att kompensera för förluster genom väggar och tak.
Dessutom så behöver en FLVP elspets redan vid -10 hela tiden vilket gör en hel del för COP negativt. Det är en annan sak som gör att en FLVP har sämre SCOP än en BVP.
Har du ändå en BVP så kan du ju dessutom leda ett avstick från brinelösningen till brunnen genom en baffel i tilluften och kan då helt slippa behov av avfrostning i FTX eftersom du aldrig får in tilluft i aggregatet som är under fryspunkten.
Man sparar en hel del energi på att köra BVP plus FTX jämfört med FLVP.
Det gör att på lång sikt så är det en ekonomisk vinst. Huruvida du anser att det är värt den extra investeringen som det faktiskt är med en BVP då installationen är dyrare är en annan fråga.
Det tar ju trots allt några är även med de elpriser vi har idag på vintern att tjäna igen merkostnaden.
För mig är det värt det då jag i mindre grad behöver fundera över energipriserna framöver jämfört med om jag hade haft FLVP. Jag har dessutom ett äldre hus där isoleringen inte är jättetjock även om jag tilläggisolerat en hel del nu så en FLVP skulle inte klara av värmebehovet.
Ska du göra en rättvis jämförelse och där ta upp att en del äldre FTX aggregat använder elvärme för att avfrosta så bör du rimligen också ta med i beräkningen att en FLVP också behöver elspets hela tiden så fort temperaturen går under -10 i de flesta fall.
Det måste du förstå.
För att sätta lite perspektiv på det hela.
Det är relativt svårt ens i ett modernt välisolerat hus att få energiklass A med en FLVP.
Jag räknar med att även i mitt relativt klent isolerade hus kommer att tangera energiklass A om jag gör en förnyad energideklaration.
Det baserar jag på att min BVP under det dryga år jag haft den installerad har dragit knappt 5000 kWh el för att värma mitt hus som är på 175+61 plus ett förråd på drygt 30 som är erbarmligt dåligt isolerat som jag håller minst 15 grader i.
Det kommer du inte i närheten av med en FLVP under de förhållandena. Den skulle behöva gå med elspets en stor del av tiden pga de stora förlusterna genom isoleringen. Plus att den inte skulle kunna värma förrådet alls.
Jag har en extra givare på frånluften (inte avluften) för att mäta luftfuktighet och den har systematiskt visat en grad kallare än aggregatets givare sen i somras, så jag skulle tro att nån av givarna visar fel där. För tilluften har jag också en separat givare efter vattenbatteriet till frikylan. Den visar inom några tiondelar från aggregatets tilluftsgivare, så jag är rätt säker på att tilluften faktiskt är värmd till 17C och det är ju det som är relevant.A Andreas Addinho Andersson skrev:
Det där misstaget gjorde jag också först, men det är bara sant för "medströmsvärmeväxlare", som blandar temperaturerna. I motströmsvärmeväxlare, som jag tror de flesta roterande och plattvärmeväxlare är, går det att uppnå mycket högre verkningsgrad. Min FTX värmer just nu uteluften från -10 så tilluften är +17, utan tillskottsvärme.B BJohan skrev:
Förresten, jag glömde att även påpeka att man får högre luftfuktighet inne på vintern med FTX. När vi hade FLVP var det smärtsamt torr luft inne när det blev -20 ute. I och med att en FTX med roterande värmeväxlare återvinner en del fuktighet då fuktigheten i frånluften kondenserar i värmeväxlaren så blir detta mindre märkbart. Redan nu när det bara är -10 ute så ser jag att vi har 7-10% högre luftfuktighet inne. Ytterligare ett slag för komforten med FTX. 😉
Hade jag byggt nytt med egen design så hade jag nog kört med FTX + BVP.
Byte / eftermontering är dock inte värt det ekonomiskt, återbetalningstiden blir ändå 50-60 år i mitt hus med modern isolering och dagens elpriset i norr.
Komforten, nja. Upplever absolut ingen kallras från ventilationen och luftfuktigheten håller sig vid 40% med 2st. Stadler uftfuktare.
Byte / eftermontering är dock inte värt det ekonomiskt, återbetalningstiden blir ändå 50-60 år i mitt hus med modern isolering och dagens elpriset i norr.
Komforten, nja. Upplever absolut ingen kallras från ventilationen och luftfuktigheten håller sig vid 40% med 2st. Stadler uftfuktare.