Det gäller inte alla FTX. Det gäller bara de som har roterande värmeväxlare med hygroskopiskt material i stort sett.lutorm skrev:
I övriga fall så sker ingen återvinning av fukten.
Värt att tänka på är att om man har en som återvinner fukten i ett äldre hus där fuktspärren kanske inte är "top notch" så det kan läcka fuktig luft ut i fasaden så är det viktigt att se till så att man får ett svagt undertryck i huset så man inte trycker ut den lite fuktigare luften i väggarna eller taket för då riskerar man problem med att den kondenserar och skapar grogrund för mögel.
Så hade jag också gjort och det är så jag håller på att göra i mitt nuvarande hus.J John Carlson skrev:
Huset var tidigare självdrag med direktverkande elradiatorer och supertunn isolering.
Nu har vi bytt tak och fasad och i samband med det tilläggisolerat både väggar och tak samt bytt fönstren som var från sent 60 tal. Isoleringen är fortfarande inte fullt upp till modern standard men tillräckligt bra.
Vi har installerat bergvärmepump med vattenburen golvvärme.
FTX ventilation återstår eftersom jag har varit tvungen att vänta med den. Huset hade tidigare platt tak så det fanns ingen vind att dra ventilationskanaler på. Nu har vi en vind där tilläggsisoleringen ligger i yttertaket så det finns utrymmet att dra in den.
Men jag kan se redan idag att det senaste året så har BVP sparat oss över 30 000 i elräkningar trots att badrum, tvättstuga och kök fortfarande går på elradiatorer.. Återstår att se vad tilläggsisoleringen gör för skillnad kommande år.
Men det är ju lite lättare att spara ihop installationskostnaden med ett sämre isolerat hus som därför har högre värmebehov och elpriserna i elområde 3.
För mig så kommer själva BVP att ha betalat sig på ca 8-9 år. Medräknat läggning av golvvärmen så är det kanske 15 år till allt har betalat sig. Förutsatt att elpriserna fortsätter att vara som dom varit i år.
Går elpriserna upp så blir återbetalningstiden kortare och det känns som att det är ett inte helt osannolikt scenario.
Jag vet att det är det man säger, men det kan inte vara sant. Daggpunkten i frånluften i mitt hus är just nu 14C. Den kyls till 4C i värmeväxlaren, så den absoluta majoriteten av fukten måste kondensera i värmeväxlaren. Det är ren fysik. Fukten kan inte komma ut med avluften, den klarar inte att hålla den fukten när den blir 4C, så fukten måste ta vägen nånstans och den enda vägen är via värmeväxlaren tills den avdunstar när tilluften blåser förbi. Annars skulle aggregatet svämma över.S steffo_b skrev:
Det gäller oavsett vad som händer med tilluften, om man har ett övertryck så trycks ju inomhusluften, som alltid är fuktig, ut genom hålen i fuktspärren. Det är väldigt svårt att mäta så små tryckskillnader, men jag verkar ha ungefär 1Pa undertryck i huset efter att ha justerat ventilationen så frånluftsflödet är ca 6% högre än tilluften.
Ja. Fukten måste ta vägen någonstans ja.
Det är därför som FTX aggregat har kondensvattenavledning för att leda ut kondensvatten. Just för att den inte ska svämma över.
De aggregat som har roterande växlare med hygroskopiskt material återvinner en hyfsad andel av fukten och skickar in den i huset igen vilket kan vara fördelaktigt för inomhusklimatet då luften inte blir lika torr.
De behöver inte kondensvattenavledning i någon större grad pga att dom istället för kondens återför fukten.
Resterande aggregat får kondenserande vatten i avluften vintertid pga att den kyls ned och fukten måste ta vägen någonstans. Då har man en kondensavledning som leder ut kondensvattnet till utsidan av väggen eller till något avlopp någonstans.
Så det är sant.
Inga av de två aggregat med roterande värmeväxlare som sitter här har iallafall nån kondensavledning (eller någon provision för att montera ett.) Men Östberg kanske inte har koll på hur man designar såna?S steffo_b skrev:
Eller från Ventilation.se:
Däremot kan jag säkert tro att ett hygroskopiskt material ökar fuktåtervinningen om de gör så att avluften får <100% fuktighet.
Redigerat:
Det är ju lite underligt om dom inte har det för någonstans måste det uppstå kondens om du kyler ner den uppfuktade frånluften som varit inomhus.
Lite rotande verkar ge vid handen att alla med roterande växlare gör så att den kondens som bildas när luften kyls ned hänger kvar på ytan i rotorn och när den sedan roterar in i tilluften så torkar det upp genom att det tas upp av tilluften som värms upp.
Dvs det är en viss grad av fuktåtervinning i alla FTX med roterande värmeväxlare som gör att man inte behöver kondensavlopp.
Men det för också med sig att en del hus som har dessa har fått problem med att fukten inomhus blir lite för hög med resultat att man får kondens som rinner på insidan av fönster och väggar. I en del fall så allvarligt att det leder till mögelskador.
så rekommendationen är att man ska försöka välja ett aggregat som kan styra fuktåtervinningen.
För motströms värmeväxlare så behövs alltid kondensavlopp som jag fattar det.
JS steffo_b skrev:
Ja det måste ju vara så det funkar.S steffo_b skrev:
Jag har också reflekterat över frågan om hur man blir av med luftfuktigheten om den blir för hög inne, men i praktiken så verkar det inte vara ett problem. Enda tiden fuktigheten gick över 60% inne i somras var en period i augusti när det var varmt och väldigt fuktigt ute, men då var ju värmeåtervinningen avslagen i vilket fall. (Och nu har vi frikyla så den kommer ju att hjälpa till att minska luftfuktigheten i såna förhållanden framöver.)
Om man har så hög luftfuktighet inne att det rinner kondens efter väggarna så tror jag man har andra problem än att FTX-aggregatet återvinner lite fuktighet. Det verkar helt otroligt att man skulle kunna få så hög fuktighet inne (när det är kallt ute) om man faktiskt har korrekt luftflöde.
E Eje_19 skrev:
Summering (baserat på kalkyl och uppföljning nedan):E Eje_19 skrev:
Växtzon 1: FLVP (om LVVP är ett fullgott alternativ får man räkna på, det ska en del till för att kompensera för energiförluster via ventilationen).
Växtzon 2-4: FLVP+LLVP eller LVVP+FTX
Växtzon 5-7: BV+FTX
LLVP är har kortast återbetalningstid med god marginal men ger inte samma besparingar och komfort.
Teoretisk kalkyl jmf Verklig förbrukning:
Förutsättningar
- Hus byggt 2019.
- Solinstrålning om 976 kWh/m² per år
- U-värde om 0,2 W/K/m^2
- Total omslutningsarea om 605 m^2
- Nibe F730 FLVP osom from sept 2024 kombinerades med Panasonic LLVP
- Ventilation om 150 m^3/h
- Energideklaration anger ca 11 000 KWh/år
Mer info finns i andra trådar:
https://www.byggahus.se/forum/threa...pump-f730-luftvaermepump.541414/#post-6104141
https://www.byggahus.se/forum/threa...pump-f730-luftvaermepump.541414/#post-6105039
Redigerat:
Du kan kolla mina inlägg i denna tråd: https://www.byggahus.se/varme/fraga...-med-luft-luft-varmepump.506707/#post-5604912
I korthet vill jag minnas att räknade jag med husets energibehov (baserat på data från husleverantör såsom u-värde och skalskyddets area) , månadsmedeltemperatur enligt SMHI, inomhustemperatur, energiförluster via ventilation och en approximation av temperaturberoende COP enligt carnot-cykel och energiinnehåll i frånluften (T_frånluft - T_avluft).
Som synes ovan stämde det förvånansvärt väl med verkligt utfall.
Redigerat:
I tillägg till ovan, här är motsvarande kalkyl där andra typer av VP än FLVP och LLVP är medtagna. De tillagda VP-typerna är inte verifierade mot verklig förbrukning då vi inte har dessa men som sagt, för FLVP och LLVP stämmer de mycket väl. Dock större osäkerhet för LVVP och BVP.M maarten70 skrev:
Ovan kalkyl ger svar på frågan från TS @Eliza77.
Det som vore intressant att komplettera med är investeringskostnad och beräknad livslängd, dvs livscykelkostnad och beräknad vinst.
Redigerat:
Vad är antagandet för hur en bergvärmepump klarar ventilationen, är det en FTX eller utan återvinning? Jag har nämligen väldigt svårt att förstå hur en BVP i Luleå i Januari inte kan göra av med mindre energi än en FLVP+LLVP som jobbar med betydligt lägre temperatur på värmekällan under de förhållandena, såvida inte energiförlusterna inkluderar ouppvärmd friskluft.M maarten70 skrev:
Det är utan FTX (det står bara BVP i grafen).
BVP + FTX är förstås Rolls-Roycen i uppvärmning + ventilation men också överlägset dyrast. Jag hade i grafen kunnat ta med BVP+FTX men orkade inte göra det då. Den hade hamnat lägst av alla. Frågan är hur mycket lägre. Det får man räkna på i detalj enligt ovan.
BVP + FTX är förstås Rolls-Roycen i uppvärmning + ventilation men också överlägset dyrast. Jag hade i grafen kunnat ta med BVP+FTX men orkade inte göra det då. Den hade hamnat lägst av alla. Frågan är hur mycket lägre. Det får man räkna på i detalj enligt ovan.
Redigerat: