Allvetare
· Västra Götaland
· 11 960 inlägg
Tunnare täcke 😉pacman42 skrev:
Man kan försöka iallafall, för de flesta går det nog.
Här finns besparing. Dusha kallt på kvällen och stäng av värmen helt! Behövs ingen automation och elprisoptimering där inte!
Om inte kvinnorna i huset vore så frusna av sig...J JohanLun skrev:Här finns besparing. Dusha kallt på kvällen och stäng av värmen helt! Behövs ingen automation och elprisoptimering där inte!
Det där med en äldre BVP som är enligt dagens normer underdimensionerad är ju ett rätt vanligt problem. Och något som är lite kostsamt att lösa.J JohanLun skrev:
Där har du ju begränsningen att när det börjar bli kallt så börjar pumpen behöva spetsa med elpatronen.
Och den dagen pumpen packar ihop så hamnar du i situationen att även om du skulle ta en kraftigare ny pump så räcker kanske inte borrhålet till.
Är det en pump från millennieskiftet så lär den vara dimensionerad för 80% av årseffekten och därmed är också hålet dimensionerat för det. Dvs typ 100 meter hål till en pump med 5 kW uteffekt (knappt 2 kW ineffekt). Att korrigera det kräver ju att man antingen kompletteringsborrar befintligt hål djupare eller sätter ett till hål i samband med bytet av pumpen för att då kunne få ut mer värme. Och det kostar ju en del pengar vilket ju kan kännas lite jobbigt.
Att toppa upp med en luft-luft är en rätt kostnadseffektiv idé i det läget. Ner till någonstans kring nollan ute så är dom i stort sett lika effektiva som bergvärmen. Den stora nackdelen med dom är att dom tappar effekt när det börjar bli riktigt kallt och värmebehovet stort.
Med en pump som är dimensionerad som din så blir det ju också ett problem med om man ska försöka optimera den med en ngenic eftersom så fort du har haft en period där du kört pumpen på leg effekt och den ska hämta igen det så behöver den spetsa med el.
Det enda man i det läget kan göra nästan är att se till att man blockerar elpatreonen under tiderna när man har effekttaxa samt när elen är dyr. Dvs under de perioderna så får den gå på bara värmepumpen.
Vad gäller hur intelligenta nyare BVP är så vågar jag inte svara på att det är fallet med alla men jag vet i alla fall att den jag har IVT GEO 612 inte har något problem med att köra med extern beredare plus en intern. Personligen valde jag en utan beredare och kör bara med en extern beredare eftersom det var svårt att få grejorna nedför trappen. Den kan hålla redan på flera olika värmekretsar och ha separata värmekurvor på dom också. Samt att den ska kunna optimera sig utifrån timpriser på el mm.
Jag har ingen aning om vad den separata beredaren kostar. Det är ju bara en slingtank med några tempgivare så den borde inte vara så dyr tycker jag, Jag köpte ju hela klabbet som ett paketpris på fastpris inklusive borrning och installation av allt.
Det kan ju iofs hända att ditt hål är tillräckligt djupt för att klara av en nyare och effektivare pump utan problem. Det märks ju ltätast på om du kan se vad du har för temp i borrhålet nu med nuvarande pump.
Om en LLVP räcker till eller inte beror till stor del vart man bor. Jag har den som huvudsaklig värmekälla (min gamla FLVP värmer två rum dit värmen från LLVP inte når) och det är inte ens en handfull dagar per år då jag behöver komplettera med ved i kakelugnen. Detta är på västkusten utanför Göteborg.S steffo_b skrev:
Riktigt kul att få se en sådan genomarbetad kalkyl på Byggahus. Det saknas ofta när man pratar om energi och inte minst solceller och batterier.T Trolltomte skrev:
Så heja dig. Grejen med kalkyler är ju i första hand att synliggöra alla variabler som behövs, inte att de ska träffa exakt rätt. Grejen är ju att man ska lägga in sina egna siffror. Så bry dig inte om alla ifrågasättanden.
Jag såg också att ni var fem i familjen, och ponerar man att det är barn som förr eller senare kommer flytta ut gör det ju bara investeringen ännu mer intressant, under förutsättning att den håller. Solceller kan säkert också vara bra på marginalen. Går tillräckligt många över till detta lär ju energiförbrukningen i samhället också bli enorm och då kommer kostnaden justeras. Men som sagt en kul idé och en bra grundkalkyl.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 087 inlägg
Kalkylen hade varit bättre och mer överensstämmande med verkligheten om tomten i fråga kommit ihåg att det finns en överföringsavgift som betalas till nätägaren för varje förbrukad kWh. Och att det ska betalas moms och diverse påslag på elhandeln.F Frsto skrev:
Jag tycker ändå det är värt att ifrågasätta olika val.
Många har räknat på fönsterbyten, tilläggsisolering, värmepumpar av olika slag, solceller, batterier.
Ofta görs en kalkyl utan att ta hänsyn till alternitivkostnader eller livslängd eller samverkanseffekter.
Min bild är att en LLVP i princip alltid lönar sig att installera, man kan få en installerad för 10.000 och återbetalningstiden är ett fåtal år. Om man inte kan räkna, inte har möjlighet att låna pengar så kan man ta ett snabbt beslut att installera en LLVP temporärt, tills man bestämt sig. Och efter detta är den en fin AC om sommaren samt en reservvärme eller komplement.
LLVP kostar 10.000, en elprisstyrning av befintlg elberedare kostar nån tusenlapp. Båda dessa anser jag att man inte ska vänta med. Om man inte har råd med eller på rimlig tid kan räkna hem en BVP så kanske en LVVP som kan värma vatten gå att räkna hem?
När man börjar prata om solceller, fönsterbyten och bergvärmepump kan det vara svårare att se hela kalkylen, då avskrivningstiderna är långa. Många kanske flyttar efter 10 år, då är frågan om värdet på objektet ökat.
Innan man börjar med fönsterbyten ska man definitivt ordna en värmepumpsuppvärmning. Fönster är det som lönar sig sämst av allt detta, pga en hög kostnad som troligen knappt betalar sig åter förrns det är dags för nästa fönsterbyte - framförallt pga att man ju bara sparar den delen av värmeförlusten/kostnaden som fönstren från början står för vilket kanske är knappt 1/4 av värmekostnaden, resten är väggar, tak, golv, dörrar, varmvatten, ventialation. Så man lägger ut flera hundra tusen och kan spara kanske 2-3.000 per år (om man har en kosnad på 10.000 per år). Dessutom byter många ut fina kärnvirkesfönster till fula plastfönster - dåligt för både CO2, planeten och kulturvärden!
Många har räknat på fönsterbyten, tilläggsisolering, värmepumpar av olika slag, solceller, batterier.
Ofta görs en kalkyl utan att ta hänsyn till alternitivkostnader eller livslängd eller samverkanseffekter.
Min bild är att en LLVP i princip alltid lönar sig att installera, man kan få en installerad för 10.000 och återbetalningstiden är ett fåtal år. Om man inte kan räkna, inte har möjlighet att låna pengar så kan man ta ett snabbt beslut att installera en LLVP temporärt, tills man bestämt sig. Och efter detta är den en fin AC om sommaren samt en reservvärme eller komplement.
LLVP kostar 10.000, en elprisstyrning av befintlg elberedare kostar nån tusenlapp. Båda dessa anser jag att man inte ska vänta med. Om man inte har råd med eller på rimlig tid kan räkna hem en BVP så kanske en LVVP som kan värma vatten gå att räkna hem?
När man börjar prata om solceller, fönsterbyten och bergvärmepump kan det vara svårare att se hela kalkylen, då avskrivningstiderna är långa. Många kanske flyttar efter 10 år, då är frågan om värdet på objektet ökat.
Innan man börjar med fönsterbyten ska man definitivt ordna en värmepumpsuppvärmning. Fönster är det som lönar sig sämst av allt detta, pga en hög kostnad som troligen knappt betalar sig åter förrns det är dags för nästa fönsterbyte - framförallt pga att man ju bara sparar den delen av värmeförlusten/kostnaden som fönstren från början står för vilket kanske är knappt 1/4 av värmekostnaden, resten är väggar, tak, golv, dörrar, varmvatten, ventialation. Så man lägger ut flera hundra tusen och kan spara kanske 2-3.000 per år (om man har en kosnad på 10.000 per år). Dessutom byter många ut fina kärnvirkesfönster till fula plastfönster - dåligt för både CO2, planeten och kulturvärden!
Sant.J JohanLun skrev:
Det är "sista raden av"
- Vad kostare det?
- Vad ger det?
- Hur länge håller det?
Ibland känns det som att folk struntar i vad det kostar, bara det upplevs ge en minskning av energikostnaden.
Och det måste vara en payoff-tid som är betydligt kortare än livslängden, annars är det gambling med dåliga odds.
Nu framgår det ju inte vems inlägg du kommenterar här men jag har ändå några kommentarer.J JohanLun skrev:
Att hålla på och ifrågasätta redan gjorda val är väl egentligen rätt dumt eftersom det oftast är dyrare att ändra ett redan fattat val än att välja rätt från början. Har man fattat ett dåligt val så får man i många fall leve med det om man inte, i många fall, skall kasta rätt mycket pengar på att korrigera.
Däremot bör man när man ska fatta beslut ifråga om investeringar i värme, varmvatten osv försöka göra så bra kalkyler man kan så att man vet vad de ekonomiska effekterna blir på både kort och lång sikt.
När man gör dessa kalkyler så är det av rätt stor vikt att man försöker få med så många av de faktiska kostnaderna som möjligt så att kalkylen blir korrekt. Annars tillför ju kalkylen inte något eftersom den ändå inte säger något om den faktiska kostnaden.
Det är om detta en stor del av tråden handlat om. En del individer har genom bristfälliga kalkyler där man utelämnat nätavgift, energiskatt, moms mm i olika delar och dessutom räknat lite olika fel försökt påstå att ett dyrare alternativ faktiskt är billigare. Exempelvis en beräkning på bara spotpris utan vare sig elcert, energiskatt, moms, effektavgift/överföringsavgift etc. En ny beräkning där man räknat med moms på spotpris samt energiskatt ex moms men inte någon överföring. En annan beräkning där man säger sig ha tagit med alla komponenter men ändå inte får till en summa som stämmer med vad excel säger när man stoppar in de siffrorna och räknar.
Men för att gå till frågan om LLVP.
Ja. Så länge som man har en relativt öppen planlösning så att man kan värma en stor del av bostaden eller kanske en hel våning så är det oftast fördelaktigt. Exvis om man har sammanhängande kök, vardagsrum och matrum. Men den kräver ju ändå att man har någon form av värmekälla separat i exvis sovrum, badrum mm.
Vad gäller elprissstyrning av vattenberedare så är det långt ifrån självklart. Har du ändå ett timprisavtal så kan det såklart i många fall vara fördelaktigt så man inte värmer vatten dagtid i onödan.
Men det är också något som inte är helt enkelt. De flesta lösningar för att timprisstyra en befintlig beredare kräver en del hemmapul. Dvs det finns inga "plug and play" lösningar.
Har du inte timpris utan kör med bundet eller månadspris( som vanligen kallas rörligt av elbolagen) så låt bli om du inte har en elbil och kör relativt mycket. Det finns i stort sett inga pengar att hämta på att byta till timpris annars.
Matlagning under vardagar sker oftast ungefär när folk slutat jobbet vilket är på en pristopp så där kommer man inte undan om man inte ska mata ungarna mitt i natten eller bara ge dom kall mat. så det kommer att ske på högtaxa för nästan alla.
För VVB så går det i många fall att timprisstyra men som vi konstaterat i tråden så hade TS lyckats köpa el för i snitt 31 öre/kWh ex moms genom att bara handla på de 4 billigaste timmarna varje dygn. Det blir ca 35 ör ink moms.
Mitt snittpris på el är drygt 40 öre/kWh och jag kör vanligt rörligt.
Dvs om du byter från rörligt till timpris och samtidigt lägger pengar och tid på att få till timprisstyrning av beredaren så kan du potentiellt spara 5 öre/kWh. Dvs för en familj med elberedare så är det i storleksordningen 18 kr i månaden. Dvs för pengarna så kan du unna dit en Magnum på pressbyrån varannan månad.
För att få till timprisstyrning så behöver du ju en kontaktor, en shelly, aqara, plejd eller liknande smart relä samt en raspberry pi eller minidator som du kör någon programvara som kan hantera automatiseringen (exvis homeassistant)
Det innebär att även om det förvisso bara kostar kanske 2000-3000 för att få grejorna på plats (förutsatt då att du själv är behörig elektriker så du får koppla in grejorna) så tar det ändå över 110 månader bara för att tjäna in en enkel styrning av beredaren. Dvs 9 år för att tjäna in kostnaden för elektronikprylar som inte har den livslängden.
Att bara byta till en frånluftsberedare med värmepump är däremot relativt enkelt att räkna hem förutsatt att du redan har ett hus med mekanisk frånluft. Beredaren ersätter då både gamla vvb samt gamla fläkten och ger då på köpet möjlighet att styra ventilationen över dygnet eller att timprisstyra varmvattenproduktionen.
Fönsterbyten går aldrig att räkna hem. Dom står för så liten del av energiförlusterna att det är omöjligt att räkna hem. Vi fick fram att ekonomiskt så hade byte av fönster en återbetalningstid på närmare 100 år i föreningen jag bodde förut. Så byte av fönster gör man för att gamla fönstren är slut, av estetiska skäl eller för att dom ger kalla golv pga att dom är så dåligt isolerande.
Lämpligen byter man då till aluminiumklädda fönster eller till Polyuretan beroende på hur mycket pengar man vill slänga ut. PU är ju rejält mycket biligare och ser dessutom i många fall ut som trä. Speciellt på avstånd.
Tillägsisolera väggarna är bara försvarbart om man ändå måste byta fasaden.
Slänga på isolering på vinden däremot är något man inte ens behöver räkna på. Det tjänar man pengar på i ca 100% av fallen. Däremot måste man då se över ventilation på vinden så att man inte skapar ett mögelproblem pga att vinden blir lite kallare.
