Allvetare
· Västra Götaland
· 11 954 inlägg
Nej. Det är i det intervallet som även bergvärme ligger på varmvatten, dom är alltså effektiva.B berraX skrev:
Tror Indol har marknadens bästa cop på varmvatten, men skillnaderna är små
Har en stor Daikin pump i hallen. Var lite ojämn värme i huset. Fram för allt lite för kallt i köket. Men jag ville inte sätta på elradiatorer. Så vi satte en liten (billig) LLVP till. Det blev ett helt annat hus.B berraX skrev:
Båda pumpar jobbar nu på låg effekt och i sit område med bästa verkningsgraden.
Värmefördelningen blev jämn och komforten mycket bättre.
Skulle nog säga, att totala förbrukningen gick till och med ner, då jag kan ställa den stora pumpen på lägre temperatur.
Att du orkar med alla svarS steffo_b skrev:
Hade själv gett upp mycket tidigare, ts har ju bestämt sig så spelar ingen roll hur mycket någon visar på annat som inte stämmer in på hans verklighet.
Jag tror på ditt upplägg.H he-peter skrev:
Bätte med två luft-luft som går på halvfart än en som går på helfart.
Förutom att det blir bättre fördelning så inbillar jag mej att pumpen egentligen inte är effektiv när den jobbar på max.
Som extra bonus kan det vara en ökad trygghet om en pump krånglar. Då fungerar fortfarande den andra.
Den som jag pratar om där är Nibe F110. Finns på Nibes hemsida.B berraX skrev:
Det är korrekt. I alla fall så länge som man pratar om inverterstyrda pumpar.B berraX skrev:
När en sådan går på lägre effekt så snurrar kompressorn saktare och man håller Delta T lite lägre vilket gör att COP blir något högre.
så ja. Med en modern inverterstyrd Pump så är det till fördel.
Äldre varianter av pumpar som hade on/off reglering på kompressorn tar istället skada av det då dom reglerar effekten genom att slå på och av. Det är av den anledningen som man på 90 talet bara räknade med att en värmepump skulle klara 80% av årseffektbehovet. För att den skulle slippa slå på och av så mycket.
Om elpriset varierar mellan 1 och 8 kronor per dag så borde en stor beredare med direktverkande el löna sig lika bra som en värmepump med liten beredare som värmer vatten kl 8.00 när elen är som dyrast.
Bäst bör förstås ett system med stor beredare värmd av värmepump och direktverkande och smart elpris styrning vara...
När jag gör om mitt system så hoppas jag kunna montera en extra vvb efter bvp. Som jag sen kan värma när elen är riktigt billig.
Bäst bör förstås ett system med stor beredare värmd av värmepump och direktverkande och smart elpris styrning vara...
När jag gör om mitt system så hoppas jag kunna montera en extra vvb efter bvp. Som jag sen kan värma när elen är riktigt billig.
Det är inte riktigt så enkelt heller tyvärr.J JohanLun skrev:
För att en värmepumpsberedare som värmer när det passar inte längre skall ha någon lönsamhet jämfört med en elberedare som styrs efter timpriset så krävs att genomsnittspriset inklusive påslagen blir en faktor dyrare än billigaste timpris som motsvarar pumpens COP värde.
För enkelhetens skulle så kan vi räkna med en pump med ett COP på 3 även om de flesta pumpar idag har COP som är högre än så.
Om jag tittar på min räkning så är summan av mina påslag (energiskatt, överföringsavgift, rörliga kostnader, fast påslag samt moms på dessa) till ca 1 kr/kWh.
Dvs om jag skulle ha timavtal och kunna styra min förbrukning så att jag bara köper när spotpriset är 0 så kostar ändå en kWh 1 kr.
Det innebär att det genomsnittliga elpriset över året inklusive påslagen måste upp i över 3 kr/kWh innan pumpen inte längre ger någon ekonomisk vinning. Det skulle innebära att det genomsnittliga spotpriset för bara elen ska vara minst 2 kr/kWh sett över året.
Dvs det räcker inte med att elpriset tidvis går upp till 8 kr. Det måste ligga tillräckligt högt tillräckligt långa perioder.
Om vi tillför mer sol och vindkraft så kommer troligen prisvolatiliteten öka med perioder med väldigt höga priser samtidigt som vi får fler och längre perioder med 0 i pris. Båda dom påverkar snittet Mer 0 priser trycker ned snittpriset.
Så sannolikheten för det scenariot är väldigt liten om det inte händer något drastiskt med elpriserna.
Tittar man på hur det i praktiken ser ut så ligger mitt snittpris "genomsnittligt spotpris" över 1 år på ca 40-45 öre /kWh inklusive moms.
Tittar man på TS uppgifter så har han genom att konsekvent köpa el till beredaren under de 4 billigaste timmarna varje dygn blivit 31 öre plus moms. Dvs ca 35 öre / kWh.
Dvs genom att byta från ett månadspris till timpris och tidsstyra varmvattenproduktionen så kan man spara ca 5 öre/kWh. på elpriset i nuläget.
Det säger lite om hur sannolikt det är att scenariot inträffar där en värmepump inte längre är lönsam.
Anledningen är att vi har långa perioder med ganska låga elpriser och relativt korta perioder när elen är riktigt dyr. Utbyggnad av vind och sol skulle snarare pressa ner snittpriserna dåelpriserna under de billiga perioderna skulle bli ännu lägre samt att de perioderna skulle bli längre.
Dvs att köpa en elberedare och timprisstyra den är lite att jämföra med att köpa en Tv på avbetalning. Du får i längden betala mer men du har å andra sidan råd med en ny TV på en gång även om ekonomin är ansträngd.
Jag har svårt att se ett scenario där en värmepump inte längre är lönsam. Speciellt inte om man tar med i beräkningen att vi alla kommer att få effekttaxa inom något år och då kommer en beredare som går på ren el att vara en nackdel pga att den kommer att generera höga effektavgifter.
Sen har vi ju såklart konfortaspekten. Även om jag inte längre skulle spara några pengar på en värmepump jämfört med en elberedare så skulle jag nog välja det alternativet ändå pga bekvämligheten. Om jag kan få varmvatten utan att bry mig om vad elen kostar nu och jag slipper risken att någon hemsnickrad automation som styr mot elpris behöver uppdateras för att något API som den hämtar priserna ifrån ändrats så är bara det värt en del pengar.
Steffo skriver bara mån till fredag, som anställd av NIBE marknadsföring, inte aktiv på helgerna.
Massa strunt bara i hans inlägg, som att fasta pålägg skulle påverka utfallet på något sätt. Har inte ens klarat matematik årskus 3 på lågstadiet.
Notera också att sen min senaste uträkning med alla pålägg ändå visar att en pump återbetalar sig själv efter 14 år, är det inte längre matematik, utan bara ord.
Massa strunt bara i hans inlägg, som att fasta pålägg skulle påverka utfallet på något sätt. Har inte ens klarat matematik årskus 3 på lågstadiet.
Notera också att sen min senaste uträkning med alla pålägg ändå visar att en pump återbetalar sig själv efter 14 år, är det inte längre matematik, utan bara ord.
Eller så är det så att jag håller på och renoverar ett hus på helgerna och därför inte har tid att sitta och tjafsa med dig.T Trolltomte skrev:
För övrigt så var din beräkning där du påstod 14 års återbetalning felaktig eftersom elkostnaderna inte var korrekta så dom beräkningarna var ogiltiga.
Jag konstaterade ju att återbetalningstiden var med marginal under 10 år med utgångspunkt från dina siffror. Och då räknade jag ändå på dina siffror utan någon effektavgift vilket ju blir felaktigt positivt för din del.
Men det är i alla fall tydligt att du har lite svårt att hitta vettiga argument för din ståndpunkt utifrån att du behöver komma med grundlösa påståenden om personers anställningar och försök till påhopp gällande matematikkunskaper. Särskilt tydligt blir det eftersom du faktiskt inte har kunnat påpeka något enda fel i mina beräkningar.
Och om man ska vara seriös så kostar min el i snitt drygt 40 öre/kWh inklusive moms.
du har lyckats köpa el för 31 öre/kWh exklusive moms genom att handla på billigaste timmarna. Inklusive moms blir det ca 35 öre.
Tror du på fullt allvar att du kan kompensera för drygt tredubbla förbrukningen av el genom att köpa el som är 5 öre billigare per kWh som du försöker argumentera för.
Ja. Jag gjorde lite hypotetiska beräkningar på att köra timpris och låta pumpen välja när den ska gå men kom fram till att de potentiella besparingarna var väldigt små även om jag räknar på värmen till hela huset och varmvatten.G gmogmo skrev:
Och eftersom det finns en risk att om man blockerar pumpen under de dyraste timmarna så hinner det svalna tillräckligt mycket i huset så att pumpen aktiverar eltillskottet när man släpper igång den igen så kan bara det i sig dra upp totalförbrukningen så att eventuella besparingar försvinner. Även utan effektavgiften.
Med effektavgiften så blir det nästintill omöjligt att spara speciellt mycket pengar.
I synnerhet som värmepumpar rent generellt går mycket effektivare när man låter dom gå på jämn och låg last.
Min värmepump ligger i snitt på strax under 1 kW för att hålla huset varmt och producera varmvatten under vintern. (Pumpens förbrukning för att värma huset är ca 600 kWh i månaden under vintermånaderna och varmvattnet drar 60 kWh i månaden.)
Under sommaren blir det ju såklart bara varmvatten.
Vid varmvattenproduktion om den ska göra mycket vatten på en gång så ökar den varvtalet på kompressorn men jag tror aldrig jag sett den gå över 80% effekt. Dvs lite drygt 2 kW inneffekt vilket blir ca 7 kW för värme till varmvattnet men då värmer den upp hela beredaren på nolltid.
Dvs om jag låter den bara snurra så blir det inga effektavgifter att tala om.
Skulle jag strypa den under högtaxa så att den för att kompensera när jag släpper på värmen får för sig att trycka på med allt den kan ge så innebär det 3 kW till kompressorn och 9 kW från eltillskottet (om den maxar elpatronen) vilket då skulle kunna ge en rätt otrevlig räkning för effektavgift i slutet av månaden.
Är det på grund av att du inte klarar argumentera för din sak du istället ger dig på att skriva massa personangrepp?T Trolltomte skrev: