Om härskande och tjänande fastighet är överens så är en bom oproblematisk. Men om härskande fastighet motsätter sig detta och menar att sådan avstängning av vägen hindrar servitutsrätten så gissar jag att tjänande fastighet förlorar om det tas via kronofogde eller tingsrätt. Eller en fastighetsbestämning hos Lantmäteriet.L lbgu skrev:
Man måste ju räkna med att vägen kommer att nyttjas för transporter till och från fastigheten av tredje part som ofta kommer oannonserad. Att kräva att härskande fastighets ägare ska stå där med nyckel för sopbilen, DHL, Postnord eller den takläggarfirman är normalt inte en skälig inskränkning som kan motiveras av förändring över tid. Så viktigt kan det knappast vara för tjänande fastighet att hindra obehörig trafik i normalfallet.
Men kanske finns det något extremexempel där något har förändrats sen servitutet upprättades som kan möjliggöra den inskränkningen i det enskilda fallet? T ex att servitutsvägen har blivit en genomfartsled för allmänhetens trafik p g a bebyggelsemiljöns utveckling? Och att skyltning inte fungerar för att stoppa detta?
Jag har vägbommar i mitt närområde som stänger in sommarstugor och jag vet att de inte vill ha vägbom. Men de har väl antagligen inte tagit det till rätten. Sen kan jag tänka mig att det beror på hur vägen ser ut. Är det bara en relativt kort väg som slutar vid sommarstugan så kan det säkert gå att motivera att bommen inte kan behövas. Men är infartsvägen väldigt lång eller att stugan ligger vid vägen som fortsätter så är jag rätt säker på att en vägägare kan sätta upp bom och hänvisa till att obehörig trafik sliter på vägen.Claes Sörmland skrev:
Sen är det givetvis jobbigt att hantera bom och nyckel, men anstränger man sig så går det. Ska DHL komma och leverera paket så måste man ju ändå vara hemma och kvittera så då får man göra upp med chauffören att antingen mötas vid grinden eller att man öppnar grinden den tid den kommer.
Nu gissar jag. Men hade det varit så att vägägaren inte skulle få sätta upp bom så borde det gått till rättegång någon gång. Och hade vägägaren förlorat så hade vi säkert vetat om det.
Nu blandar du ihop det lite. Vägägaren behöver inte vara fastigheten som tjänar de andra fastigheterna. Många gånger är det de härskande fastigheterna som är vägägare eller åtminstone delägare. Detta gör att det är alla som har rätt till vägen som gemensamt skall komma överens om hur vägen skall skötas, skyltas och vilka hinder som skall sättas upp.L lbgu skrev:
Där jag bor så satte ett antal villor/sommarstugor upp en bom med lås på "sin väg". Denna drog en av bondens söner bort med traktorn då de inte hade rätt att sätta upp denna bom, bonden hade nämligen rätt att använda vägen då det inte finns något annat alternativ för honom att komma ut på delar av sina marker (pga geografin, här handlade det om möjligheten att komma till bondens båtplats och att komma åt för att bedriva skogsbruk). Här fattade vägföreningen ett beslut som inte var lagligt, man kan inte stänga ute folk som har rätt att passera genom att ha en låst bom. Om bonden hade fått en nyckel så hade det fortfarande (med stor sannolikhet) varit olagligt att ha bommen om bonden anser att den är en olägenhet. Nu löste sig detta då en av fastigheterna köptes av kommunen strax efteråt, helt plötsligt så var det ingen som ville ha en bom längre (för det skulle inte fungera med kommunen).
Kan du motivera ditt nej. Finns det t.ex. rättsfall som förbjuder tjänande fastighet att sätta upp vägbom ifall tjänande även äger vägen till 100%. Tills det finns något sådant rättsfall så anser jag att vägägaren har rätt att sätta upp bom om vägen är sådan att andra än de härskande fastigheterna kan utnyttja vägen utan att ha ärenden till härskande fastigheter.K kortis skrev:
För det första är det långt ifrån alla försändelser som måste kvitteras. För det andra är det fullkomligt orealistiskt att bestämma tid med diverse fraktfirmor, posten, tidningsbudet, sophämtning, slamtömning med mera, som kan tänkas behöva nyttja vägen.L lbgu skrev:
Givetvis blir det merjobb, men det är knappast omöjligt att fixa det. Bor man som TS med den vägen in så antar jag att brevlådan är ute vid en större väg (kanske soptunnan med). När jag får lastbilstransporter hem så hör alltid chauffören av sig innan oavsett om det är kvittens eller ej (Bor lite knepigt till, så de blir ofta osäkra när de ser på kartan). Annars är det nog inget större problem att kommunicera till fraktbolaget att de hör av sig innan. De är knappast intresserade av att vänta vid en bom så de ringer garanterat innan om de då slipper det.Alfredo skrev:
Men att det blir bökigt är självklart, och vid en grannkonflikt som den i tråden så är det antagligen önskvärt att det ska vara bökigt. De hinder som visats i tråden är antagligen mindre bökiga, vilket kan vara en anledning att inte öka på konflikten..
Praxis är ju klar sedan HD klargjorde vad som gällde 2018. Vi tar det igen:L lbgu skrev:
https://lagen.nu/dom/nja/2018s200
Läs punkt 19-21 i HDs domskäl så finns svaret sammanfattat där. Här så slipper man klicka:
Det där blir man ju inte klokare av. Text som 'mindre inskränkningar' och 'påverka den härskande fastigheten annat än i ringa utsträckning' kan ju tolkas lite hur som helst. Vad är ringa utsträckning när det gäller en väg. Är vägbulor men än en ringa utsträckning, eller en bom? Har det betydelse om bommen är låst? Som sagt kan tolkas hur som helst.
Är det fastboende eller sommarboende det gäller kan säkert också påverka. Rimligtvis påverkas en fastighet mer ifall man är där 52 veckor istället för 4.
Jag tycker HD domen är otydlig. Avstängning med grindar i 15 min 3 ggr/dag, var inte okay när målet nådde upp till HD, men hur många minuter hade varit okay?
Tjänande 14:24 var en gård även vid servitutets inrättande. Tjänande fastigheten bör ju få nyttja sin mark nu lixom då och tex flytta hästar innom gården och dess marker.
HD tyckte inte det var okay(tillräckligt) att tjänade fastighet erbjöd 2 alternativa vägar eftersom dessa alternativa vägar inte ingick i servitutsrätten.
Så vad leder domen till i slutändan?
Ridskolan måste släppa förbi väntande bilar?
Rätt till bom, om den bara hindrar liten stund?
Förnyat servitut med rätt att ta annan väg om vägen genom gården är "blockerad"?
Ska högerregeln tillämpas mellan häst och bil?
Går det verkligen inte att lösa såna här praktiska problem utan att gå ända till HD ?
Tjänande 14:24 var en gård även vid servitutets inrättande. Tjänande fastigheten bör ju få nyttja sin mark nu lixom då och tex flytta hästar innom gården och dess marker.
HD tyckte inte det var okay(tillräckligt) att tjänade fastighet erbjöd 2 alternativa vägar eftersom dessa alternativa vägar inte ingick i servitutsrätten.
Så vad leder domen till i slutändan?
Ridskolan måste släppa förbi väntande bilar?
Rätt till bom, om den bara hindrar liten stund?
Förnyat servitut med rätt att ta annan väg om vägen genom gården är "blockerad"?
Ska högerregeln tillämpas mellan häst och bil?
Går det verkligen inte att lösa såna här praktiska problem utan att gå ända till HD ?
Jag har klantat mig och lyckats klistra in text från den skiljaktiga meningen som Justitierådet Sten Andersson la till domen.
Nytt försök med utdrag från domskälen:
Här finns domen med riktig formatering då går man inte vilse i den formatlösa textmassan på lagen.nu:
https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/hogstadomstolen/avgoranden/2018/t-1857-17.pdf
Om det blir bom så begränsas vägen det är ju inte en person som har servitut utan en fastighet och då ska sådan ska ”all” nödvändig trafik ha tillgång till fastigheten som släkt, vänner lastbil med byggmaterial etc etc.L lbgu skrev:
Sedan kan man ju dela ut kopior i hundratal om så det gäller på sin orimlighet och vem låser en bom som sitter där på ren jävelskap.
Jag har föresten bågfilblad i bilen ifall jag skulle bli inlåst vilket jag blev en gång av en flinande skogsägare.
Rättsfall? Blir det inte larvigt? Försök med sunt bonnförnuft.