Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Men det har inget att göra med att vägen är privat. Det är 70 på Trafikverkets oskyltade vägar också. Finns väl ett gäng fler av oskyltade privata småvägar dock. Hela poängen är att det gäller rakt av på alla vägar (utom i tätort och på motorväg)pacman42 skrev:
Jag har faktiskt en gång i tiden kört på vägar som hade "fri fart", det finns fortfarande några skyltar kvar, denna finns utanför Vuollerim (där förresten Jakob Hellman och Zemya Hamilton gick i samma klass):
Det är ju sant att 70 är grundhastighet utanför tätort och att det är det som gäller om ingen annan skyltning har passerats eller annat avslut av hastighetsgräns som tex skyltning om tätort sen den gamla skylten om att fartbegränsning upphör skyltningen togs bort..
Men väldigt ofta så blir det ju så att senaste fartskylten man passerats gäller för det ska ju normalt sett skyltas där det ändras.. det som kan ställa till det lite är såklart när man åker in och ut ur tätorter men ofta finns det nån skylt som gäller även in på den vägen man svänger in på..
Har jag bor atm är det så det är nedskyltat till 50 för stor korsning utanför där man svänger in till vår lilla grusväg altså är 50 den sista skylten man läst och det som gäller i det fallet. och på många vägar som man svänger av en större så blir det det som är sista skylt som gäller
Men väldigt ofta så blir det ju så att senaste fartskylten man passerats gäller för det ska ju normalt sett skyltas där det ändras.. det som kan ställa till det lite är såklart när man åker in och ut ur tätorter men ofta finns det nån skylt som gäller även in på den vägen man svänger in på..
Har jag bor atm är det så det är nedskyltat till 50 för stor korsning utanför där man svänger in till vår lilla grusväg altså är 50 den sista skylten man läst och det som gäller i det fallet. och på många vägar som man svänger av en större så blir det det som är sista skylt som gäller
Trafikverket har utformat nya rekommendationer för hastigheter för olika vägar. T ex i min småort beslutade kommunen om 30 km i timmen på gatorna, tidigare var det 50 som gällde. Men det är nog inte många sträckor som lämpar sig för 30 km i timmen så vanligen hamnar folk i intervallet 15-25 km i timmen.
Det är 70 km/h som gäller på er grusväg om ingen annan hastighetsbegränsning är beslutad i trafikföreskrift. Hastighetsbegränsningen på 50 km/h för den större vägen gäller enbart för den större vägen. Och om ni sätter upp en egen skylt med 50 km/h vid infarten till er grusväg så saknar den rättsverkan utan en beslutad trafikföreskrift. T.ex. blir det inte 90 km/h som gäller på alla små traktor- och skogsbilvägar som ansluter till en riksväg som är skyltad 90 km/h, även om det inte skyltas om till 70 km/h vid varje infart.P polaris78 skrev:
Den här tråden kom att handla mycket om hastighetsbegränsningen men vad gäller egentligen för begränsning av körning på servitutsväg vad gäller den formen av hinder som finns på bild 1 i TS. Det kan vara nog så svårt att tråckla sig förbi där när man kommer med släp. Eller farthinder?
Som klargjordes tidigt i tråden så är det de som har rätt till vägen som gemensamt sätter upp denna typ av hinder. Detta bör rimligen göras så att de som skall nyttja vägen kan göra det utan problem. Exempelvis sopåkare, PostNords lastbil eller vad det nu kan handla om. Om de som har rätt till vägen väljer att stänga ute sopbilen och godsleveranser, ja då får de leva med det.C Cpunk skrev:
Men det konstaterades som sagt tidigt i tråden att problemet här är att en av fastigheterna utan laglig grund försöker styra över användningen av vägen över huvudet på de andra rättighetshavarna (sedan kan man ha olika syn på vems fel det är att de träter, men det är en helt annat fråga).
Men om vägen enbart tjänar den härskande fastigheten och det är ägaren till den tjänande fastigheten som ställer ut hindren? Då är det inte de som har rätt till vägen som gemensamt sätter upp hinder. Vad gäller då, exempelvis att väg får nyttjas till 3 meters bredd men att vägen är exakt tre meter bred sm bredast så att det är svårt att köra med släp för att det står två blomlådor tre meter ifrån varandra.
Då är det ju upp till dig som härskare att bestämma. Man får ju göra som man vill på sin "egen" väg. Men jag förstår inte varför du skulle göra det om det inte är okynnestrafik av sådana som inte har rätt att nyttja vägen (exempelvis badgäster om jag tar ett till mig närstående exempel).C Cpunk skrev:
Nej alltså ägare till härskande fastighet är den ende som använder vägen. Ägaren till tjänande fastighet ställer ut blomlådor mm men inte så att det inte går att köra, bara att det blir väldigt bökigt. Kanske att inte alla fordon kan ta sig fram. Vilka i begränsningar i servitutsrätten ska man tåla? Ett fartgupp? Fem?
Så tjänande fastighet använder inte vägen alls? De är inte ägare till den heller alltså? I så fall har de rätt att sätta blomlådor utanför vägens bredd. Men ingenting på vägen. Det är ju inte deras väg.C Cpunk skrev:
Kolla inlägg #27 för rättsfallet som beskriver praxis.
I grunden gäller servitutsrätten för härskande fastighet som när den uppläts. Har man t ex rätt till en 3 m väg så har man. Tjänande fastighets ägare har då inte möjlighet att inskränka den rätten t ex genom gupp, blomlådor, avsmalningar, bråte, parkerade bilar och annat.
Sen visar domen att det finns ett litet utrymme för små inskränkningar av servitutsrätten över tid om bruket av tjänande fastighet har ändrats. Se det jag citerar från domen i inlägg #27.
Men att tjänande fastighets ägare tycker att det körs för fort eller för många transporter på servitutsvägen ger ingen rättslig grund för att agera och börja inkräkta på servitutsrätten som härskande fastighets ägare har med olika typer av hinder på vägen.
Sen förväntas ju grannarna kommunicera och visa skälig hänsyn till varandra, grunden i jordabalken. Men det är ju mer en allmänkulturell utgångspunkt i vår lagstiftning.
I grunden gäller servitutsrätten för härskande fastighet som när den uppläts. Har man t ex rätt till en 3 m väg så har man. Tjänande fastighets ägare har då inte möjlighet att inskränka den rätten t ex genom gupp, blomlådor, avsmalningar, bråte, parkerade bilar och annat.
Sen visar domen att det finns ett litet utrymme för små inskränkningar av servitutsrätten över tid om bruket av tjänande fastighet har ändrats. Se det jag citerar från domen i inlägg #27.
Men att tjänande fastighets ägare tycker att det körs för fort eller för många transporter på servitutsvägen ger ingen rättslig grund för att agera och börja inkräkta på servitutsrätten som härskande fastighets ägare har med olika typer av hinder på vägen.
Sen förväntas ju grannarna kommunicera och visa skälig hänsyn till varandra, grunden i jordabalken. Men det är ju mer en allmänkulturell utgångspunkt i vår lagstiftning.