Tvärtom är det fullt logiskt med servitut. Då får man en rättighet över tid. Du vill ju inte bekosta en brunn på annans mark och något år senare bli ålagd att plocka bort den.elpaco skrev:
Jag tycker inte heller att informationen hos LM motsäger att brunnen skulle kunna ägas av grannen. Det verkar ju dessutom bara vara han som nyttjat den.
Låter väl ännu märkligare att någon skulle bekosta en brunn som bara nyttjas av grannen?
Ja, har brunnen inte använts av 2:4 så ser jag inte varför 2:4 skulle ha anlagt den, så i så fall kan det säkert vara 2:33 som anlagt den och äger den. Nog först med muntligt tillstånd och sedan med inskrivet servitut för att bevara tillgången om 2:4 byter ägare.
Man kan som sagt inte upplåta servitut att nyttja en brunn man inte äger. Så det kan inte vara den härskande fastigheten eller tredje part som ägde brunnen när servitutet uppläts 1958.
Servitutets ändamål:
"upplåter härmed till ägaren av lägenheten [REDACTED 12:33] i [REDACTED KOMMUN] rätt att såsom Servitut nyttja en brunn, belägen i nordlig riktning cirka 100 meter från min lägenhet, samt att från densamma framdraga vattenledning, och vid behov reparera nämnda ledning, och rensning av brunn"
Tjänande fastighet skulle kunna ha upplåtit en rätt att anlägga och ta vatten ur en brunn på viss mark. Men så står det ju inte i servitutet.
Servitutets ändamål:
"upplåter härmed till ägaren av lägenheten [REDACTED 12:33] i [REDACTED KOMMUN] rätt att såsom Servitut nyttja en brunn, belägen i nordlig riktning cirka 100 meter från min lägenhet, samt att från densamma framdraga vattenledning, och vid behov reparera nämnda ledning, och rensning av brunn"
Tjänande fastighet skulle kunna ha upplåtit en rätt att anlägga och ta vatten ur en brunn på viss mark. Men så står det ju inte i servitutet.
Det enda som antyds är att brunnen fanns när servitutet upprättas. Den kan ju varit anlagd av 12:33 tidigare på muntlig överenskommelse (tex släkting) men att man först 1958 beslöt sig för att formalisera det hela med servitut.Claes Sörmland skrev:
Eller så var det (som många tänker) en gammal brunn som 12:4 inte längre behövde.
Vi kan inte veta säkert på den info som framkommit, LM skriver sällan in bakgrund i servituten.
Därav bör man vara lite försiktig med tvärsäkra slutsatser. Men bevisbördan ligger förstås tyngre på grannen.
Jag som markägare skulle inte ge servitut på något som bara är en belastning utan någon vinst. Ett arrende på 49 år med årlig avgift vore det naturliga i så fall, inte en evig börda till noll vinst. Vem som betalat denna gamla brunn är i dagsläget ointressant då den sedan länge borde vara avbetalad och där till på köpet ingen är beroende av den då det finns kommunalt vatten.M MrXman skrev:
I övrigt låter TS mycket resonabel och logisk som om grannen hade inlett med en vänlig fråga och förslag på hur man skulle kunna samverka runt brunnen så hade det förmodligen varit lättare än att börja gapa och gorma direkt vid tomtgränsen och kräva saker som man inte ens har rätt till enligt dom avtal som faktiskt finns. Grannen har betett sig idiotiskt och kanske därigenom förlorar tillgången om TS surnar till.
Hur det var en gång i tiden är ju omöjligt att klargöra nu. I dagsläget gäller ju det som står på pappret.A adron skrev:
Om grannen dessutom hade kommit och presenterat sig vänligt och startat en lugn diskussion om samarbete kring denna stackars brunn så hade dom kanske dom suttit och tatt en kaffe i stället för att starta en tråd här.
Har läst massvis med inlägg om olika servitut och en konflikt kring dessa verkar alltid leda till att båda förlorar på något sätt.
så bra är det inte att det är självtryck, men jag kommer ihåg när jag var liten och det fanns mjölkkor på gården och då var det verkligen tajt på somrarna, så därför breddades och djupades den. Då fick en ganska så rejäl pump gå ett bra tag för att få bort så mycket vatten så att det gick att gräva och då kom det också en strid ström av vatten i botten från tre håll samtidigt, så vatten finns det. En vanlig vattenslang med pump har ju inte så hög kapacitet så jag har svårt att tänka mig att den skulle klara av att tömma brunnen, speciellt nu när det inte finns djur här längre. Det är no snarare tvärt om att förbrukningen borde vara högre för att få lite mer omsättning.blackarrow skrev:
Nja det står att det ges en servitutsrätt att nyttja en brunn. För att upplåta den rätten måste tjänande fastighet äga brunnen.M MrXman skrev:
Sen kan det ju vara så att de som skrev servitutsavtalet 1958 inte förstod detta och att det därav blev en olycklig formulering och att brunnsanläggningen var en anläggning som var lös egendom och tillhörde härskande fastighets ägare. Det går inte att utesluta. D v s servitutet i avseende specifikt rätten att nyttja den befintliga brunnen är inte giltigt. Om nu grannen skulle äga brunnen är ju det inget problem eftersom han har rätt att nyttja sin egen egendom i alla fall.
En annan sak som man kan undra är om reglerna för upplåtelse med avtalsservitut var desamma 1958 som idag? Nya jordabalken kom 1970 så detta avtal skrevs under äldre lagstiftning.
Ja då formulerade man sig illa.M MrXman skrev:
Också möjligt och det stämmer ju med servitutstexten.M MrXman skrev:
LM har inte skrivit detta servitut vad jag förstår. Det är ett avtalsservitut. Håller med om att grannen har en tung uppförsbacke kring bevisbördan att denne skulle äga brunnen, särskilt med tanke på hur servitutet är formulerat.M MrXman skrev:
Det jag menade var att om brunnen anlades av tidigare ägare till 12:33 så att brunnsrören etc var dennes lösa egendom, med servitut på att vara placerade på 12:4 sedermera 12:22 så vore det väl inte så konstigt om rören etc nu är den nuvarande 12:33-innehavarens lösa egendom som med servitutsrätt kvarblivit på 12:4/22. När och hur skulle denna lösa egendom annars bytt ägare?TRJBerg skrev:
Måste man inte skilja på brunnen/källan/hålet i marken resp brunnskar och andra installationer? Upplåtelsen skulle då kunna tänkas syfta på användning av själva källådern. Även om brunnskar etc anlagts och ägts av olika ägare till 12:33 så är ju uppenbarligen marken och därmed källan tillhörig 12:4 o nu 12:22. Sedan får man väl kanske räkna med att servitutsavtalet är skrivet utan tanke på sådana distinktioner.
Ja, likheten med rätt till t ex vägar är ju uppenbar. Man får där skilja på den mark där vägen går fram (upplåtet utrymme) och den eventuella anläggning som utgör själva vägkroppen med tillbehör (slänt, vägdike o s v)F FGLIN skrev:
Nej, kanske inte du. Men det finns väl många scenarion där man inte tycker det är någon stor sak att utan kostnad hjälpa sina grannar, exempelvis om grannarna är ens barn eller vänner. Eller kanske är 12:33 en gång i tiden avstyckad från 12:4 och då är det naturligt (och kommersiellt för båda) att den som köpte 12:33 behövde kunna lägga sin brunn någonstans. Kanske var bedömningen att bästa platsen var på 12:4 och då villkorades affären av detta. För båda parter gynnsamt.J j-o75 skrev:
Som sagt, vi vet inte. Vi vet inte ens hur det ser ut. Så otänkbart är det inte.
Själv tycker jag det är lika märkligt att TS inte kontaktade grannen innan han började ansluta ny utrustning på brunnen som han inte tidigare nyttjat om han visste om att grannen använde den.
Vad gäller om sommargrannen har brunn och pumphus utan servitut (!) på min mark och förbjuder mig att använda brunnen om jag inte köper in mig i utrustningen?
Obs! Det var den tidigare sommargrannen som borrade brunnen och satte dit pump. Då ägdes hade även min fastighet av en annan ägare.