Det är väl nästan mer troligt att grannen ifråga inte var medveten om att TS även köpt den remsan där brunnen låg. Om jag förstår omständigheterna rätt avstyckades denna bit efter att TS köpte fastigheten med boningshus. Tror grannen då att den fortfarande hör till stamfastigheten gör han kanske antagandet att TS bara är där och snyltar (alltså grannen var inte införstådd med att det nu var TS som var ägare).
OT: på detta forum håller det på att utvecklas ett alternativ, vi kan helt enkelt kalla det "14 LB på fredag"T ToRy skrev:
Att bjuda över grannen på en pilsner (eller fika), och sätta sej ner i lugn och ro och prata kan hjälpa till att reda ut oklarheter utan att det behöver kosta många tiotals tusen kronor (som anlitande av Lantmäteri eller jurist riskerar att göra)
Om det är ett officialservitut ja, men ett avtalsservitut följer bara om det finns angivet i köpekontraktet. Det gamla avtalsservitutet från 1976 är upprättat mellan ägare och inte fastighet så därför måste det uppdateras vid ägarbyte.T TypRätt skrev:
TS har klippt in texten från Lantmäteriet enligt nedan, finns initialt i tråden, och utifrån det bör den följa fastigheten och registrerad redan 1958.M Megaforce skrev:
Undertecknade [REDACTED PERSON 1] och [REDACTED PERSON 2], ägare till fastigheten [REDACTED 12:4] i [REDACTED KOMMUN], upplåter härmed till ägaren av lägenheten [REDACTED 12:33] i [REDACTED KOMMUN] rätt att såsom Servitut nyttja en brunn, belägen i nordlig riktning cirka 100 meter från min lägenhet, samt att från densamma framdraga vattenledning, och vid behov reparera nämnda ledning, och rensning av brunn, och medgiver vi rätt till utsättning härav i vederbörandes fastighet.
[REDACTED PLATS] den 23-4 1958
[REDACTED SIGNATURER]
Det står att han ska underhålla ledning och brunnGonjer skrev:
Och han har antagligen inte gjort det.
Ja, använd inte brunnsvatten till poolen! Använd kommunalt, mycket billigare och bättre.F fsn skrev:
Finns de som fyller köpt från tankbil.W Wip3 skrev:
Vattenleverans - Molins https://share.google/VFCblVhe2u0gcQ2ym
För dig med pool - Borgholm Energi https://share.google/YahZAXRBWvt4Amdah
Ytterligare bakgrund
Dagen efter grannen uttryckt sitt missnöje över häcken kring sitt missnöje att vi nyttjat "hans" brunn så kom han med ett brev och räckte över det fysiskt och sa "bara så vi är överens".
Jag skummade snabbt igenom brevet och tolkade det fortsatt som att vi har rätt att nyttja vårt eget fastighetstillbehör. Jag bemötte grannen med den informationen och sa att om han har servitutet så kan vi gemensamt sätta oss ner och gå igenom vad som gäller. Han gick och hämtade den fysiska kopian från när det registrerades på LM, 1976, och då belyste jag för honom att här finns det inget som styrker det du skriver i brevet eller din hävd om att det är din egendom och att vi inte får nyttja brunnen. När jag försökte förklara termerna Last, Tjänande, Härskande så fick jag känslan av att han försökte pudla något. Efter lite mummel och tankegång från hans sida så sa att det hade inte varit några konstigheter om vi hade frågat om vi fick nyttja hans brunn.
Jag bemötte det med att jag tar på mig att kontakta både kommun och LM för att få klarhet i detta då han var inte intresserad av det, antingen för att han inte orkar (ålder) eller för att han eventuellt insåg att han kanske har fel. Oavsett nu står vi här idag med en lite halvdålig relation med grannen där vi försökt att vara så tillmötesgående och sakliga som möjligt.
Grannens brev
Rubrik: Angående brunnen på er fastighet
Datum: 2025-08-10
Vad servitutet faktiskt säger
Servitutet är från 1958 (LM registrerades 1976) och registrerat som:
Markägaren (tjänande fastighet) behåller äganderätten till brunnen om den inte uttryckligen avtalats bort. I det här fallet finns inget i varken lantmäteriförrättningen eller köpekontraktet som undantar brunnen som fastighetstillbehör.
Varför grannens påstående inte stämmer
Grannens tolkning – att vi måste ha hans uttryckliga tillstånd för att använda brunnen – saknar stöd i både servitutets formulering och gällande rätt. Som ägare till fastigheten där brunnen står har vi rätt att använda den så länge vi inte hindrar honom från att utöva sin servitutsrätt.
Det grannen påstår är i princip att servitutet skulle ge honom exklusiv rätt – något som inte framgår av avtalet.
Frågetecken kring 12:4
En sak som förbryllar mig är att det i Lantmäteriets “Min Fastighet” står att även 12:4 är “last” i samma servitut. Det skulle i teorin kunna tyda på att brunnen historiskt har legat delvis inom 12:4 eller att flera fastigheter har varit tjänande. Det kan vara värt att reda ut med 12:4:s ägare, men inget i köpeavtalet eller förrättningshandlingarna antyder att vi inte skulle äga brunnen i sin helhet idag.
Detta står registrerat på Lantmäteriet under "Min Fastighet".
Rättsförhållande: Last
Rättighetstyp: Avtalsservitut
Akt: ***********
Beskrivning: Brunn mm
Datum 2021-10-05
Om pool och större vattenuttag
Alla verkar överens om att både fylla och tömma en pool i brunnen är en dålig idé, så den tanken lägger vi ner. Vår plan är i endast bevattning, särskilt vid bevattningsförbud.
Min ståndpunkt
Brunnen är vår, servitutet ger grannen nyttjanderätt men inte ensamrätt. Vi får använda brunnen, han får använda brunnen, och vi får inte hindra varandra. Det är i mina ögon ganska enkelt.
Jag har skickat dessa frågor och historik både till kommunen och Lantmäteriet. Deras svarstider ger lite att önska, tillsvidare får tråden utgöra någon form av vägledning.
Dagen efter grannen uttryckt sitt missnöje över häcken kring sitt missnöje att vi nyttjat "hans" brunn så kom han med ett brev och räckte över det fysiskt och sa "bara så vi är överens".
Jag skummade snabbt igenom brevet och tolkade det fortsatt som att vi har rätt att nyttja vårt eget fastighetstillbehör. Jag bemötte grannen med den informationen och sa att om han har servitutet så kan vi gemensamt sätta oss ner och gå igenom vad som gäller. Han gick och hämtade den fysiska kopian från när det registrerades på LM, 1976, och då belyste jag för honom att här finns det inget som styrker det du skriver i brevet eller din hävd om att det är din egendom och att vi inte får nyttja brunnen. När jag försökte förklara termerna Last, Tjänande, Härskande så fick jag känslan av att han försökte pudla något. Efter lite mummel och tankegång från hans sida så sa att det hade inte varit några konstigheter om vi hade frågat om vi fick nyttja hans brunn.
Jag bemötte det med att jag tar på mig att kontakta både kommun och LM för att få klarhet i detta då han var inte intresserad av det, antingen för att han inte orkar (ålder) eller för att han eventuellt insåg att han kanske har fel. Oavsett nu står vi här idag med en lite halvdålig relation med grannen där vi försökt att vara så tillmötesgående och sakliga som möjligt.
Grannens brev
Rubrik: Angående brunnen på er fastighet
Datum: 2025-08-10
Vad servitutet faktiskt säger
Servitutet är från 1958 (LM registrerades 1976) och registrerat som:
Detta är ett så kallat avtalsservitut. I juridikspråket kallas den fastighet som ger rättigheten för tjänande fastighet (last), och den som får nyttjanderätten för härskande fastighet (förmån). Det betyder inte att den härskande fastigheten har ensamrätt – det betyder att den har en rättighet som följer fastigheten oavsett ägare. Fullt förståeligt om det misstolkas, Juridiksvenska är underbart.
Markägaren (tjänande fastighet) behåller äganderätten till brunnen om den inte uttryckligen avtalats bort. I det här fallet finns inget i varken lantmäteriförrättningen eller köpekontraktet som undantar brunnen som fastighetstillbehör.
Varför grannens påstående inte stämmer
Grannens tolkning – att vi måste ha hans uttryckliga tillstånd för att använda brunnen – saknar stöd i både servitutets formulering och gällande rätt. Som ägare till fastigheten där brunnen står har vi rätt att använda den så länge vi inte hindrar honom från att utöva sin servitutsrätt.
Det grannen påstår är i princip att servitutet skulle ge honom exklusiv rätt – något som inte framgår av avtalet.
Frågetecken kring 12:4
En sak som förbryllar mig är att det i Lantmäteriets “Min Fastighet” står att även 12:4 är “last” i samma servitut. Det skulle i teorin kunna tyda på att brunnen historiskt har legat delvis inom 12:4 eller att flera fastigheter har varit tjänande. Det kan vara värt att reda ut med 12:4:s ägare, men inget i köpeavtalet eller förrättningshandlingarna antyder att vi inte skulle äga brunnen i sin helhet idag.
Detta står registrerat på Lantmäteriet under "Min Fastighet".
Rättsförhållande: Last
Rättighetstyp: Avtalsservitut
Akt: ***********
Beskrivning: Brunn mm
Förmån
12:33Last
12:4, 12:22Åtgärder
Berörkrets ändrad, FastighetsregleringDatum 2021-10-05
Om pool och större vattenuttag
Alla verkar överens om att både fylla och tömma en pool i brunnen är en dålig idé, så den tanken lägger vi ner. Vår plan är i endast bevattning, särskilt vid bevattningsförbud.
Min ståndpunkt
Brunnen är vår, servitutet ger grannen nyttjanderätt men inte ensamrätt. Vi får använda brunnen, han får använda brunnen, och vi får inte hindra varandra. Det är i mina ögon ganska enkelt.
Jag har skickat dessa frågor och historik både till kommunen och Lantmäteriet. Deras svarstider ger lite att önska, tillsvidare får tråden utgöra någon form av vägledning.
Varför skulle kapaciteten spela roll? Grannens servitut innebär väl inte att han har företräde till vattnet? Om TS aktivt skulle se till att brunnen alltid var tom kan man kanske hävda att han obstruerat grannen från att använda servitutet, men om de bägge belastar brunnen till dess fulla kapacitet så kan det knappast vara fel av TS.L lbgu skrev: