15 § anläggningslagen förklarar ju detta:N Nisken skrev:
När det finns föreskrivet i ett anläggningsbeslut att kostnaderna i första hand skall fördelas genom att avgifter uttas för anläggningens utnyttjande så ska så ske. Grunderna för beräkningen av sådana avgifter fastställes vid förrättningen och skall följas av samfällighetsföreningen.
Det är vad som gäller för vattenförbrukningen i TS samfällighetsförening. Det anges i anläggningsbeslutet att kostnaderna som VA-avgifterna från VA-huvudmannen utgör ska vidarefaktureras till respektive delägarfastighet efter förbrukning. Detta är inte en uttaxering och inte en fråga som kan avhandlas på stämma, det är en mekanisk förvaltningsuppgift som styrelsen genomför.
Om du inte tror mig och lagtexten hoppas jag att du i alla fall tror på den mest spridda boken om förvaltning av samfälligheter i Sverige: Tommy Österbergs Samfälligheter, Handbok för samfällighetsföreningar, 2023, Nordstedts Juridik. Här ett utdrag från s. 72 som redogör för det som jag skriver ovan:
Redigerat:
Ett stämmobeslut kan vara olagligt (strida mot anläggningslagen och samfällighetslagen) men ändå vinna laga kraft om ingen överklagar det. Även felaktiga beslut kan bli giltiga.N Nisken skrev:
Poängen var den att om en domstol inte nödvändigtvis vill ändra på en felaktig debiteringslängd, varför ska man förvänta sig att Kronofogden ska göra och kunna klara av att göra sådana överväganden?Nötegårdsgubben skrev:
Sedan är det precis som du skriver att överinstansen i slutändan upphävde den felaktiga debiteringslängden, men det var också med grund i en annan paragraf (själva uttaxeringsbeslutet enligt 46 § SFL hade inte gått medlemmen emot, eftersom den felaktiga andelen gav honom en lägre debitering. Men MÖD ansåg att hans talan också skulle förstås som ett klander enligt 53 § SFL av stämmans beslut att använda andra andelstal än dem i anläggningsbeslutet).
Jag hänvisade inte till domen som praxis eftersom Kronofogden inte gör dessa bedömningar och inte prövar en debiteringslängd på det sättet, utan mer som ett sätt att visa att det är möjligt att det inte är helt svart och vitt när det gäller en debiteringslängd och andelstal, även i en domstol som är satt att pröva frågan. Därmed blir det extremt svårt om även Kronofogden skulle börja pröva debiteringslängden mot lagstiftningen. Man kan tänka att Kronofogden skulle gå strikt efter de registrerade andelstalen, men Kronofogden går strikt efter debiteringslängden.
Samfälligheten har en kostnad för ledningar och annat underhåll som krävs för en bra och fungerande anläggning.Claes Sörmland skrev:
Den kostnaden är avhängig flödet i systemet. Kostnaden kan förstås slås ut på samtliga förbrukade m3. Men om flödet ökar och systemet måste byggas ut stiger kostnaderna. Man kan kanske jämföra med effektavgifterna i elsystemet. Att då motverka en hög förbrukning genom prissättning är inte olagligt vad jag kan förstå. Jag har aldrig hört det argumentet vid införande av effekavgifter på elförbrukning. Vad TS idag betalar för vattnet per m3 har inte framkommit?
Men ett oskäligt högt pris bör kunna diskuteras. Det är svårt att få allt rättvist vid kollektiva lösningar. Själv ingår jag i en mindre samfällighet där vi delar vattenkostnaden lika utan vattentätare. Vi förbrukar i snitt 50 m3 per år och fastighet. En del bor året runt andra mindre men det är inget gny om kostnaden.
Inget av detta är relevant för trådens fall.B BSA In skrev:
Vad gäller debiteringar i samfällighetsföreningar är det olagligt med sådan prissättning om det inte har beslutats vid förrättning.B BSA In skrev:
Det är inga samfälligheter utan styrs av helt annan lagstiftning.B BSA In skrev:
TS betalar vad VA-huvudmannen fakturerar samfällighetsföreningen för hans fastighets förbrukning.B BSA In skrev:
Nej, det finns ingen skälighetsbedömning vad gäller avgifter och uttaxeringar i samfällighetsföreningar. Man får betala sin andel av kostnaderna enligt de grunder som anges i anläggningsbeslutet.B BSA In skrev:
Ja, är det vad som beslutades för fördelning av kostnaderna vid anläggningsförrättning så är det. Rättvist eller ej, ni ska följa det. Om ni nu inte har missat att följa anläggningsbeslutet? Vill du undersöka det kan vi ta det i en separat tråd.B BSA In skrev:
Menar du det du skriver egentligen på allvar? Självklart har ingen förutom vattenbolaget rätt att hitta på en egen taxa. Man betalar exakt det som en kubik kostar från vattenbolaget. Inte ett öre mer. Om vattenbolaget nu tar 20 kr per kubik (exempel) så betalar du 1000 kr om du förbrukar 50 kubik. Och om grannen förbrukar 20 kubik så betalar den 400 kr. Ingen kan bestämma att grannen som förbrukar 50 kubik får betala 200 kr per kubik på allt som ligger över 30 kubik. Det enda som du får betala en större andel av är abonnemangsavgiften.N Nisken skrev:
Och ingen har rätt att sätta en gräns på hur mycket vatten man får förbruka. Inte ens svenska staten har rätt till det.
Njae. Nog kan VA-huvudmannen avtala med samfällighetsföreningen om att bara leverera en viss mängd dricksvatten. Det finns inget lagskydd i fallet att leveransen av VA-tjänster sker på privaträttslig grund. Vi har avtalsfrihet.
Men det är nog mycket ovanligt om det alls förekommer. Men vem vet vad man hittar på där det råder vattenbrist, t ex Gotland och delar av sydligaste Sverige.
Men det är nog mycket ovanligt om det alls förekommer. Men vem vet vad man hittar på där det råder vattenbrist, t ex Gotland och delar av sydligaste Sverige.
Jodå - så kan det vara. Jag är medlem i 2 vägsamfälligheter (hette vägförening tidigare). I en av dom är det olika andelstal, 100 om det finns någon skriven på adressen, 50 om det inte finns det, 10 för obebyggd tomt.Jumos skrev:
I den andra är det lika för alla bebyggda fastigheter.
Andelstal bestäms vid en lantmäteriförättning, och kan inte ändras av styrelse eller stämma.
Det här är en viktigt punkt eftersom den inte är särskilt känd. Som bonus ger också Claes Sörmland den korrekta termen: nullitet, dvs. ett beslut eller ett avtal som är uppenbart uppåt väggarna och därför inte är giltigt. Kan vara ett bra ord att kunna svänga sig med om man skulle råka ut för det och man förstår att det är det.
Styrelsen är alltså inte bunden av ett stämmobeslut om detta uppenbart strider mot stadgar, anläggningsbeslut eller andra lagar. Skälet är att styrelsens ledamöter är personligt och kollektivt ansvariga för sina handlingar och övriga medlemmar kan (givetvis) inte tvinga styrelsens ledamöter att begå otillåtna handlingar. Å andra sidan kan styrelsen inte heller "gömma sig" bakom ett stämmobeslut när de gör fel. De kan, till skillnad för alla andra medlemmar, hållas personligt ansvariga för genomförandet i alla fall.
Att som styrelse lämna in en klandertalan kräver sannolikt "ballar av stål" om övriga medlemmar insisterar, men det är mycket en pedagogiskt fråga där man måste förklarar varför beslutet uppenbart strider mot gällande regler. Allra bäst är förstås att man har sinnesnärvaro nog att reagerar på stämman innan beslutet fattats. Men styrelsen behöver inte öppna en klandertalan om styrelsen är säker på sin sak och är enig om att man inte kommer att genomföra beslutet under några omständigheter. Då kan det räcka med att styrelsen meddelar att de inte kommer att följa beslutet med hänvisning att det är en nullitet. Men alla föreningar är olika och ibland kan det nog vara en fördel att ha en dom att hänvisa till.
/Urbota
Så länge det inte bryter mot svensk lag, så kan stämman beslut vad som helst om det som föreningen omfattar, som dess avgifter. Beslut går naturligtvis att klandra i allmän domstol, med risk att kärande får betala både sina och föreningens domstolskostnader om kärande förlorar målet. Tror nog att domstolen skulle se att gemensamma kostnader ska fördelas enligt andelstal och rörliga KAN fördelas på det sätt som stämman beslutar. Precis som jag gör.Fairlane skrev:
Kalle skulle domstolen nog skydda från att betala rasket. Om domstol skulle anse att 200:-/m3 efter 30 m3/år är ok återstår att se, eller om gränsen går vid 100 eller 300 återstår att se, för den som vågar utmana föreningen i domstol.
Har du missat på något sätt att alla har sin egen mätare? Det är inget som räknas med andelstal utan den faktiska förbrukning som du har på mätaren. En samfällighet eller förening får självklart inte hitta på egna priser på själva förbrukningen. Det priset som vattenbolaget har är det som gäller. Den som förbrukar 70 m3 betalar för 70 m3 och den som förbrukar 20 m3 betalar för den. Med den taxan från vattenbolaget. Det ända som den som förbrukar 70 m3 får betala mer av är abonnemangsavgiften. Enligt den andelen man har förbrukat jämfört med andra.N Nisken skrev:
Om vissa använder sin stuga mer än andra så får föreningen besluta om en högre avgift för underhåll, väg eller liknande för dom.
Så här skriver Lantmäteriet i sin Handbok AL om brukningsavgifter som beslutas vid förrättning:
Brukningsavgifter
Efter lämplighetsprövning i det enskilda fallet kan LM avgöra om driftskostnaderna i första hand ska fördelas genom avgifter, dvs. efter det faktiska utnyttjandet av anläggningen. Grunderna för beräkning av sådana avgifter ska fastställas vid förrättningen.
LM bör alltid undersöka om det finns förutsättningar för att använda denna metod, eftersom den har fördelar ur rättvisesynpunkt (prop. 1973:160 s. 216 ö). Eftersom en mätning av brukandet innebär särskilda kostnader för samfällighetsföreningen bör ett avgiftssystem inte införas om det endast är
små kostnader som ska fördelas.
Ett beslut om uttagande av avgifter är i princip bindande för delägarna. Om det har inträtt ändrade förhållanden eller har framkommit ett klart behov av omprövning, t.ex. att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör bestämmas efter andra grunder, kan saken prövas vid ny förrättning enligt 35 § eller ändras en genom överenskommelse enligt 43 § (prop. 1973:160 s. 216 x och prop. 1988/89:77 s. 75).
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf
Det finns således ingen möjlighet att ändra på ett sådant beslut genom att t ex bifalla en motion på en stämma. Frågan ska inte ens behandlas på stämma. Säger anläggningsbeslutet att VA ska betalas genom vidarefakturering av VA-avgifter till brukaren så är det detta som gäller och det som styrelsen ska genomföra.
Brukningsavgifter
Efter lämplighetsprövning i det enskilda fallet kan LM avgöra om driftskostnaderna i första hand ska fördelas genom avgifter, dvs. efter det faktiska utnyttjandet av anläggningen. Grunderna för beräkning av sådana avgifter ska fastställas vid förrättningen.
LM bör alltid undersöka om det finns förutsättningar för att använda denna metod, eftersom den har fördelar ur rättvisesynpunkt (prop. 1973:160 s. 216 ö). Eftersom en mätning av brukandet innebär särskilda kostnader för samfällighetsföreningen bör ett avgiftssystem inte införas om det endast är
små kostnader som ska fördelas.
Ett beslut om uttagande av avgifter är i princip bindande för delägarna. Om det har inträtt ändrade förhållanden eller har framkommit ett klart behov av omprövning, t.ex. att avgifter lämpligen inte längre bör tas ut eller att de bör bestämmas efter andra grunder, kan saken prövas vid ny förrättning enligt 35 § eller ändras en genom överenskommelse enligt 43 § (prop. 1973:160 s. 216 x och prop. 1988/89:77 s. 75).
https://www.lantmateriet.se/globalassets/om-lantmateriet/rattsinformation/handbocker/handbok-al.pdf
Det finns således ingen möjlighet att ändra på ett sådant beslut genom att t ex bifalla en motion på en stämma. Frågan ska inte ens behandlas på stämma. Säger anläggningsbeslutet att VA ska betalas genom vidarefakturering av VA-avgifter till brukaren så är det detta som gäller och det som styrelsen ska genomföra.
Men finns det något som förbjuder att brukningsavgiften är progressiv? Eller anses det underförstått att den är linjär?
Jag kom att tänka på denna tråd när jag hörde på radion i morse att någon kommun inför progressivt pris på vatten för att motverka vattenbrist i sommar. Om detta är ok för en kommun, varför skulle det inte vara det för en samfällighet?