Kronofogden genomför inga allmänna kontoller, utan de genomför sina kontroller enligt Utsökningsbalken (1981:774) (UB). Övriga kontroller och avväganden får domstol göra när man överklagar, det är då stämmans beslut prövas mot övrig lagstiftning och mot anläggningsbeslutet. Debiteringslängden räknas som en dom (exekutionstitel), och om den inte överklagas kan Kronofogden verkställa den, på samma sätt som en dom i tingsrätten.J jonwa skrev:
Läs gärna vad Kronofogden själva skriver:
"Om en medlem i en samfällighetsförening inte har betalat avgiften (uttaxeringen) till samfälligheten, kan samfälligheten ansöka om vår hjälp med att driva in skulden (verkställighet).
Du som företräder samfällighetsföreningen ska bifoga debiteringslängden i ansökan, det vill säga beslutet om vad medlemmarna ska betala i avgift. Debiteringslängden räknas som en dom (exekutionstitel) som vi kan genomföra (verkställa)."
Kronofogden behöver:
Registreringsbevis
Handling som visar föreningens firmatecknare
Protokoll från den föreningsstämma som beslutade om debiteringslängden
Debiteringslängden
Sedan går Kronofogden direkt på verkställighet.
https://kronofogden.se/du-har-krav-...tsforening-kan-fa-hjalp-att-driva-in-en-skuld
Detta bygger förstås på att det finns en debiteringslängd som har framlagts på stämman, vilket det inte verkar göra i fallet som TS har i denna tråd. Poängen är ändå att man alltid bör gå på stämmorna och att man alltid ska överklaga felaktiga beslut, annars, om föreningen gör rätt med formalia fast det är ett felaktigt beslut, så vinner det felaktiga beslutet laga kraft och du blir tvingad att följa det.
Och detta återkommer ju mest hela tiden när beslut ska fattas enligt lagstiftningen. Byggnadsnämnden behöver inte få en paragraf i PBL rätt men ändå vinner t ex dåliga och i substans rent lagstridiga beslut om detaljplaner eller bygglov laga kraft. Överklagar du inte sitter du med eländet. Samma med anläggningsförrättningar, det finns ingen hejd på hur felaktiga sådana kan vara utifrån sakomständigheter och anläggningslagen men ändå vinner de laga kraft om de inte överklagas.
Man måste helt enkelt inse att man som fastighetsägare måste skydda sig mot omgivningens beslutsfattande som berör ens fastighet, det finns inga spärrar i övrigt. Och de som fattar beslut är bara människor, de gör ofta fel.
Man måste helt enkelt inse att man som fastighetsägare måste skydda sig mot omgivningens beslutsfattande som berör ens fastighet, det finns inga spärrar i övrigt. Och de som fattar beslut är bara människor, de gör ofta fel.
M martin.sveg skrev:
Nja, riktigt så enkelt är det ju inte, om man orkar läsa det finstilta:
Bifoga handlingar i ansökan
Följande handlingar ska finnas med i ansökan:- Registreringsbevis – det visar att föreningen är registrerad.
- Handling som visar föreningens firmatecknare, det vill säga styrelsen. Styrelsen ska besluta om vem som kan teckna föreningens firma (konstituerande möte).
- Protokoll från den föreningsstämma som fattat beslut om avgiften (uttaxeringen). Av protokollet ska framgå att
- stämman var behörigt kallad
- stämman har godkänt föreningens utgifts- och inkomsttak (budget)
- debiteringslängden har lagts fram för stämman (är kostnaderna fördelade på olika verksamhetsgrenar ska det framgå).
- Debiteringslängden, eller bestyrkt utdrag ur den, där följande framgår:
- det sammanlagda beloppet som ska krävas
- det belopp som ska krävas av varje medlem (fastighetsägare)
- när betalningen ska ske.
Det finns förstås inte en chans att en förening kan få ihop detta underlag för att driva in ett lag- och stadgevidrigt beslut med mindre än att de sysslar med rena förfalskningar:
Och gör de det ska man förstås överklaga utmätningen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 350 inlägg
Nåja. Nivån på protokoll (och sannolikt även granskning) är nog ofta sådär. Att det står att Andersson ska betala X och Pettersson Y kan nog slinka igenom även om det är fel relativt andelstalen.J jonwa skrev:
Inte minst verkar det vara mycket vanligt med påhittade andelstal. Samfällighetsföreningen hittar helt enkelt på andelstal de tycker är lämpliga och skriver in dem i debiteringslängden. Detta kan enkelt reproduceras genom att samma datorfil återanvänds år efter år för att upprätta debiteringslängd.
Det som står där är det jag listade. Som du ser står det inget om att man behöver bilägga anläggningsbeslutet eller registrerade andelstal. Det är inte heller särskilt svårt att få fram ett protokoll från föreningsstämman och en debiteringslängd, de flesta har dessa handlingar om de åtminstone försöker följa lagen. Sedan tror jag det är väldigt vanligt att man kör på med felaktiga andelstal. Jag har själv kommit in i en samfällighetsförening där det visade sig att Excel-filen man körde med för uttaxering skiljde sig från de registrerade andelstalen. De registrerade andelstalen var helt enkelt inte uppdaterade efter verkligheten, men Excel-filen var det. Då behöver man uppdatera andelstalen genom t.ex. en lantmäteriförrättning.J jonwa skrev:
Om en förening beslutar om egna påhittade andelstal, kallar till stämma med Utgifts- och inkomststat som stämman godkänner och en debiteringslängd som läggs fram, och de dokumenterar stämman med ett protokoll, så har de allt de behöver för att sedan driva in utdebiteringen via Kronofogden. Samfällighetsföreningen behöver inte förfalska något dokument, förutom att de har använt felaktiga andelstal.
Därför måste man överklaga stämmobeslutet, och det gör man till Mark- och miljödomstolen (MMD), sedan till Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Kronofogden tittar bara på om debiteringslängden är korrekt framlagd på stämman, men Kronofogden granskar inte andelstalen. Kronofogden är inte överinstans för samfällighetsföreningar. Om du överklagar Kronofogdens beslut om utmätning så ska det var för att det finns nya sakförhållanden (t.ex. att stämmans beslut överklagas och faller), eller om Kronofogden har begått formfel.
Redigerat:
Om alla uppgifter som ska finnas i en debiteringslängd finns där så är debiteringslängden korrekt för Kronofogden, även om den skiljer sig från registrerade andelstal. Det finns som jag tidigare nämnt till och med domslut där Mark- och miljödomstolen har låtit en felaktig debiteringslängd vara trots att den skiljde sig från de registrerade andelstalen. Så man ska inte tro att Kronofogden stoppar en utdebitering av felaktiga andelstal, de bara verkställer.
Går det kanske att sätta upp en vägskylt om att det är privat väg och ej för kommersiellt bruk och sedan bötfälla kommersiellt bruk?
Eller elektronisk vägbom med regplåtsigenkänning och kortläsare eller något annat kreativt.. Ta betalt av alla som inte är registrerade som boende. Lämna en öppning för återbetalning för normalt antal gäster.
Eller elektronisk vägbom med regplåtsigenkänning och kortläsare eller något annat kreativt.. Ta betalt av alla som inte är registrerade som boende. Lämna en öppning för återbetalning för normalt antal gäster.
Mörkertalet är stort kan jag lova och vid dyra kubikmeter priser eller område med ofta bevattnings förbud så är det ett sätt att runda reglerL laxen86 skrev:
Vi använder vårt fritidshus ca 100 dagar per år, men det ligger på Gotland där det är ständig vattenbrist, vi förbrukar 34 m³ per år. Men på Gotland gäller snålspolning och regnvatten i tunnor för bevattning etc. Sex pers i familjen och ibland extra gäster.X Xioz skrev:
Fattar nada eller? Det finns 1 vattenmätare som mäter TOTALFÖRBRUKNINGEN på samfälligheten. Denna räkning betals av samfällighetem , alla medlemmar rapporterar in sin förbrukning och betalar denna till samfälligheten.... I realiteten innebär det egentligen att det finns 1 abonnemang med fasta avgifter (förmodligen ett dyrare pris eftersom det finns flera användare. Ett vanligt abonnemang kostar väl 4000-7500 i fast årsavgift per fastighet....Farstatjej90 skrev: