Samfällighet och engagemang

[Alfredo]

har vi på ett årsmöte infört att alla som deltager i städdagarna (eller andra uppgifter) får ett avdrag på Samfällighetsavgiften för nästa år.

Och det skulle hålla om någon protesterar?

Kravet mot skattemyndigheten är att alla som vill ställa upp också skall kunna göra det.

Det där förstår jag nog inte.

För båtklubben, har det införts ett poängsystem

Fast en båtklubb är något helt annat. Där får man i princip göra som man vill.

I skytteföreningen

Vilket heller inte är jämförbart med en samfällighet.

 

[Antagligen]

Det fungerar lite olika i de föreningar som jag är med i.
I Samfälligheten (där man är obligatoriskt medlem i och kan inte lämna den så länge som man bor där), har vi på ett årsmöte infört att alla som deltager i städdagarna (eller andra uppgifter) får ett avdrag på Samfällighetsavgiften för nästa år. Kravet mot skattemyndigheten är att alla som vill ställa upp också skall kunna göra det. Nu är det lättare i våran Samfällighet då den är en tiondel så stor som den du nämner. Styrelsen beställer en container som vi lägger att trädgårdsavfall i. Förutom trädgårdsarbeten så kan det vara byte av plank på garagen, bättringsmåla där det behövs, byte glödlampor i belysningar som vi kan sköta själva. Vid stora arbeten beställer vi arbeten från snickare mm. Avdraget är 500kr för varje städdag (kan bli upp till fyra stycken).
För båtklubben, har det införts ett poängsystem som löper över flera år, och poäng får man om man hjälper till, allt från att vara med i styrelsen, komma på årsmöte och andra möten samt stätdag. Om man inte har fått ihop tillräckligt med poäng kan man bli av med båtplatsen. Detta har gjort att flera kommer på möten och städdagar och man får lära känna sina båtgrannar mera.
I skytteföreningen fungerar det så att man får poäng för hjälp vid tävlingar, städdagar, prova på dagar mm. Dessa poäng gör att klubben kan uppfylla polisens krav på aktivitet i klubben, för att kunna förnya sin licens eller skaffa att nytt eller byta vapen. Detta har fungerat bra, men det kan vara mycket dålig uppslutning, och det har blivit sämre. Blir det inte bättring finns det risk att allt läggs ut på något företag.
Staffan

Såsom du beskriver med avdrag för deltagande på gemensamma städar/fixardagar var något jag funderade på. Nu vet jag inte hur mycket extra administration detta skulle innebära med tanke på vår storlek, men efter ha läst många vettiga kommentarer så lutar jag nu mer åt att anlita firmor som löser detta.

Har du någon mer insikt i vad som praktiskt behövs göras med era avdrag så att allt blir rätt och riktigt mot diverse parter, (rättsligt, skatteverket osv.)

 

[Staffan1946]

Och det skulle hålla om någon protesterar?


Det där förstår jag nog inte.


Fast en båtklubb är något helt annat. Där får man i princip göra som man vill.


Vilket heller inte är jämförbart med en samfällighet.

Att jag tog med olika typer av föreningar var att visa att man kan göra olika saker för att få medlemmar att hjälpa till.
Vad gäller "Kravet mot skattemyndigheten är att alla som vill ställa upp också skall kunna göra det." är att det finns ett domslut från lång tid tillbaka (kommer inte ihåg direkt) det var i alla fall städning av trappor i en bostadsrättsförening, och domslutet i, korthet, blev att det var tillåtet att få avdrag för vad ett motsvarande arbete kostade, under förutsättning att alla i bostadsföreningen även kunde utföra arbetet. (inte samtidigt nödvändigtvis men vid olika tidpunkter, trapporna skulle ju städas då och då).

 

[Staffan1946]

Såsom du beskriver med avdrag för deltagande på gemensamma städar/fixardagar var något jag funderade på. Nu vet jag inte hur mycket extra administration detta skulle innebära med tanke på vår storlek, men efter ha läst många vettiga kommentarer så lutar jag nu mer åt att anlita firmor som löser detta.

Har du någon mer insikt i vad som praktiskt behövs göras med era avdrag så att allt blir rätt och riktigt mot diverse parter, (rättsligt, skatteverket osv.)

Det är inte så mycket arbete att administrera det hela. Först skall alla som deltager i arbetet meddela styrelsen vad den gjort. På nästkommande års debiteringslängd står alla personer i Samfälligheten uppradade (kommer från ett excel-ark) och på varje rad finns det uppgift först uppgift om summan som styrelsen bestämt behövs för att det hela skall gå ihop, (tex 10 500kr/medlem), och sedan deltagande vid städdag (tex 500kr) som skall dras av och sen en summa som skall betalas (i ex. 10 000kr). Svårare än så är det inte.

 

[cpalm]

Såsom du beskriver med avdrag för deltagande på gemensamma städar/fixardagar var något jag funderade på.

Ett sådant upplägg faller tyvärr mer eller mindre på det skattetekniska.

 

[Alfredo]

Svårare än så är det inte.

Nej om man inte funderar kring frågor som arbetsgivaransvar, källskatt, arbetsgivaravgift och andra liknande detaljer så är det säkert enkelt...

 

[Claes Sörmland]

Ska vi ta två domar i denna fråga också? Utformningen av extradebiteringen avgör om den är laglig eller inte:

MÖD Mål: F 2651-16 (vägledande dom)
Klander av föreningsstämmobeslut. En samfällighetsförening har vid årsstämma beslutat att om man inte kan närvara på städdagen, så har man 14 dagar på sig att utföra de uppdrag som styrelsen tilldelar en, annars får man betala 500 kr. Avgiften har ansetts strida mot lagen om förvaltning av samfälligheter.

https://www.domstol.se/mark--och-mi...ch-miljooverdomstolens-avgoranden/2016/69453/

Mål: F 4633-14
Angående klander av beslut vid föreningsstämma i samfällighetsförening. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett beslut som möjliggör för medlemmarna att kunna betala del av årsavgiften genom att utföra arbete för föreningen inte står i strid med bestämmelse i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter om att bidrag i pengar ska uttaxeras av medlemmar för att täcka medelsbehov och inte heller innebär att medlemmarna behandlas olika.
https://www.domstol.se/mark--och-mi...ch-miljooverdomstolens-avgoranden/2015/74681/

 

[Saelen]

Here we go...

Alltså, årsstämman väljer en styrelse. Årsstämman väljer inte vem som gör vad i styrelsen, det gör styrelsen själva på ett konstituerande årsmöte.

Styrelsen väljs för att förvalta medlemmarnas intressen. Sköter man det korrekt så beviljas styrelsen ansvarsfrihet vid efterföljande årsstämma.

Anser styrelsen att avgiften behöver höjas för att förvalta föreningens intressen så har man mandat att göra det vilket görs på ett styrelsemöte. Styrelsens protokoll är aldrig och ska aldrig vara offentliga. Det är revidorernas uppgift att granska styrelsens jobb, inte bara ekonomin.

Varför är inte styrelseprotokoll offentliga? Tja, Gunnarsson i 47:an betalar inte avgiften i tid, hans granne har annekterat annans mark med skräp osv osv. Kort sagt, känsliga saker.

Däremot ska självfallet styrelsens beslut tex om avgiftshöjning eller uttaxering eller varför inte något generellt underhåll som inte påverkar avgiften, tex OVK. Det ska kommuniceras tydligt och i god tid till medlemmarna.

Är det så att medlem inte är nöjd med styrelsens arbete så lägger man en motion till årsstämman vilket styrelsen då kan bereda och yrka tillstyrkan eller avslag på. Medlem kan även visa sitt intresse genom att kontakta valberedningen.

En styrelse är precis vad det säger. Den styr. Det är inget jävla vuxendagis där man tycker.

Själv genomled jag en årsstämma för en dryg vecka sedan och vi var flera som det kröp i för att det är så klappuselt genomfört.

Det blev väldigt tyst ett flertal gånger när vi påpekade den enklaste formalian. Man höll till och med på att glömma en sådan petitess som att välja styrelse. Många vuxna borde inte ha rösträtt.

När jag ändå är igång, ska vi ta en klassiker till?
Punkten Övrigt...

Ni vet den där oförargliga punkten som förlänger möten i timtal för att lågpannade grannar ska få häva ur sim okunskap...

Vad är egentligen punkten Övrigt? Ingenting. Men, den formella biten kan vara att: Övriga frågor som hänskjuts till styrelsen för beslut. Det ska inte tas några beslut från medlemmarna på stämman såvida inte det är en inlämnad och beredd motion.

Blev det lite lättare nu?

 

[Urbota]

Är det inte styrelsen som bestämmer om avgiftshöjning?
Är det så kanske det inte behöver tröskas igenom på en årstämma?

I en samfällighetsförening antas "budgeten" av stämman. Det formella namnet på denna budget är "utgifts- och inkomststat" och även om det känns som ett väldigt gammalmodig namn så är det faktiskt inte riktigt samma sak som en vanlig resultatbudget. I princip är det en lista med förväntade/planerade utgifter och sedan en lista över förväntade/planerade inkomster.

I en BRF bestämmer styrelsen själva avgiften. Det är två olika lagar som reglerar, där samfällighetsföreningar är mer annorlunda än andra associationsformer, medan en BRF mest liknar en ekonomisk förening. Om man tidigare bott i en BRF och börjar engagera sig i en samfällighetsförening så gör man bäst i att läsa på för man måste lära om en hel del.

//Urbota

 

[Claes Sörmland]

När jag ändå är igång, ska vi ta en klassiker till?
Punkten Övrigt...

Ni vet den där oförargliga punkten som förlänger möten i timtal för att lågpannade grannar ska få häva ur sim okunskap...

Vad är egentligen punkten Övrigt? Ingenting. Men, den formella biten kan vara att: Övriga frågor som hänskjuts till styrelsen för beslut. Det ska inte tas några beslut från medlemmarna på stämman såvida inte det är en inlämnad och beredd motion.

Punkten övrigt finns för att styrelsen ska kunna informera stämman om något av relevans. Den finns alltså inte där som ett öppet forum för allmänt tyckande och torgförande. Men den används nog ofta så när mötesordföranden saknar rutin.

 

[Saelen]

Punkten övrigt finns för att styrelsen ska kunna informera stämman om något av relevans. Den finns alltså inte där som ett öppet forum för allmänt tyckande och torgförande. Men den används nog ofta så när mötesordföranden saknar rutin.

Så är det absolut, tack för kompletteringen..,

 

[Urbota]

Underhållet är ingen motionsfråga utan är i grunden en styrelsefråga. Och styrelsen måste sköta underhållet för att följa anläggningsbeslutet och därmed samfällighetslagen.

Uttaxeringen fungerar så att styrelsen upprättar en debiteringslängd och framlägger den på stämma. Sen är uttaxeringen genomförd, stämman har i grunden ingen möjlighet att neka eftersom den inte ska besluta om uttaxeringen. Anledningen till denna lösning i lagstiftningen är att underhållet alltid ska genomföras av styrelsen och att pengarna alltid ska flyta in för att täcka det. Som en skatt ungefär.

Sen finns ju en utgift- och inkomststat, alltså en form av kassaflödesbudget, som stämman ska behandla och besluta om. Och den framlägger ju styrelsen och ska visa vad det verkliga underhållet kostar, vilka övriga inkomster som finns och vad som därför behöver uttaxeras (=det planerade negativa kassaflödet).

Men i praktiken, vad är det för underhållsåtgärder som har genomförts på städdagar som kan spara så mycket på avgifterna? Normalt är det ju underhåll som kräver fackman som kostar, inte sånt grannskapet själva kan göra.

Jag vill bara förtydliga lite. Inte för att Claes Sörmland behöver det utan jag ser att en del i tråden verkar utgå från att det är en BRF som vi diskuterar. Det gäller framför allt styrelsens mandat och här skiljer det sig mycket från en BRF.

Styrelsen ska framlägga ett förslag på en sk. utgifts- och inkomststat för en stämma. För att den skall vara giltig måste den antas av stämman. Det är inte en resultatbudget (kostnader/intäkter) och det är inte en likviditetsbudget (inbetalningar/utbetalningar) utan någonstans mittemellan. Att namnet innehåller begreppen "inkomster" och "utgifter" är inte en slump.

Syftet med att presentera utgifts- och inkomststaten är främst att bestämma "totalt belopp att uttaxera" utifrån de utgifter som behöver täckas. Sedan fördelas detta belopp på medlemmarna via andelstalen (för drift), vilket är en fördelningsnyckel som Lantmäteriet har godkänt. Listan på hur mycket varje medlem skall betala och när kallas debiteringslängd. Att skapa en debiteringslängd utifrån en utgifts- och inkomststat är en mekanisk räkneövning, men den måste föreläggas (vara fysiskt tillgänglig på) stämman för att vara giltig. Om det inte finns dokumenterat i årsstämmans protokoll att "debiteringslängden förelagts stämman" så är den inte giltig om den ska användas till att tvinga pengar ur någon medlem med hjälp av Kronofogden.

Utgifts- och inkomststaten måste alltså godkännas av stämman och utan den kan man inte skapa en giltig debiteringslängd. Så, styrelsen bestämmer(i betydelsen "fattar beslut om") inte avgifterna i en samfällighetsförening och det är en av skillnaderna mot en bostadsrättsförening. Om en styrelse ensidigt fattar beslut om att uttaxera ett högre belopp kan man som medlem strunta i att betala eftersom det inte är en giltig fordran.

Och varför är det såhär? Ett att skälen är att en medlem i en samfällighetsförening är delägare i den gemensamma egendom i form av ett fastighetstillbehör till en delägarfastighet (fast egendom). Till skillnad mot en BRF äger i normalfallet föreningen ingenting av den gemensamma egendomen (även om de kan göra det) och det blir juridiskt sett en stor skillnad mellan medlemskapet i en BRF jämfört med samfällighetsförening (under Anläggningslagen skall tilläggas, vilket är vad TS hänvisar till). Ett sätt att se på saken är helt enkelt att en samfällighetsförening bildas när är ett gäng individer som äger saker ihop är för många för att det skall gå att göra upp vad som behöver göras i typ någons kök. Lösningen att bilda en föreningen finns att kunna effektivisera förvaltning och beslutsfattande. Men det är fortfarande i grunden "ett gäng vuxna människor som äger saker tillsammans" och det är kopplat till innehav av fast egendom. Det är därför som stämman, dvs. ägarkollektivet, har en relativt större beslutsmakt i en samfällighetsföreningen än i en BRF.

Men allt har förstås nyanser. I en vägförening har verksamheten en ganska annorlunda karaktär än i ett storkvarter med radhus. I en vägförening är driften tekniskt krävande, måste utföras enligt en plan för anläggningen (vägen) ska vara farbar och man kan ha långt till närmaste granne. I ett storkvarter, där grannarna nästan sitter i knät på varandra, blandas löpande underhåll som mer handlar om trivselvärden än om teknisk funktion med rent funktionsuppehållande åtgärder med mycket långa underhållsintervall. Och det finns en social aspekt med grannar som man gillar eller inte gillar. Min poäng är att man måste inse att verksamhetens natur påverkar ramarna för föreningsdemokratin, trots att de för sin förvaltning lyder under samma lagar. Men vissa saker är exakt samma och det gäller främst hur man formellt fattar giltiga beslut och hur dessa dokumenteras.

/Urbota

 

[Urbota]

Hej!

Har för ett par månader sedan blivit invald i en styrelse i en samfällighet där vi ett par hundra hushåll med VA, Garage, Parkeringar, Lekparker, Avfallshantering, Fiber och TV.

Vi har ett problem med engagemanget hos en del medlemmar när det kommer till gemensamma städdagar / fixardagar och har en fundering kring hur detta hanteras i andra delar av landet?

I vårat fall är dels ett problem att flera hyr ut deras bostäder vars hyresgäster då såklart inte bryr sig så mycket om samfälligheten. Samt ett "problem" med en stor andel åldrande medlemmar som kanske inte har den fysiska förmågan att bidra lika mycket, och även generellt vissa som inte bryr sig bara. Detta har börjat sticka lite i ögonen hos folk och jag har inte riktig koll på hur man kan handskas med detta.

Finns det något vi kan göra för att göra det hela "mer rättvist" för de som faktiskt bidrar till samfälligheten?

Har haft funderingar kring om det finns möjlighet att motionera höja avgiften och sedan ge "rabatt" för de som tar sig tiden att jobba på området eller något annat smartare incitament. Ser även problematik med detta med att man då kan "köpa" sig fri samt risk för ökad osämja och ökad administration för att se till att detta skulle efterlevas.

Detta kan inte vara ett unikt problem för oss?

Lösning finns inte någonstans inom ramverket för förvaltning av samfälligheter. Den lagstiftningen är socialt steril. Det finns inget "vi och nu" utan endast "fastigheter och evigheten". Människor, i form av delägare, är statister i fastigheternas liv. Så man får leta på andra ställen. Sverige är generellt märkligt individualistiskt trots alla kollektiva lösningar. Förändringen av samhällsandan tog dock fart på det sena åttiotalet och här är vi nu.

Dagens samfällighetsföreningar har betydligt mindre draghjälp av generella sociala normer idag än för femtio år sedan och det finns egentligen bara två val. Antingen säger man "jag tänker inte pissa i motvind" och verkar för att städdagarna sköts professionellt istället för av en tynande skara medlemmar. Alternativet är att titta på andra typer av organisationer där frivillighet är vanligt förekommande och ser vad det är som får dem att fungera genom engagemang. Men det kräver arbete eftersom nutidens "vibe" inte riktigt hjälper till.

En början är att alla medlemmar, inte bara styrelsen, förstår att de sitter i samma båt genom sitt delägande och att det finns saker som måste planeras, fixas och framför allt betalas för om man skall kunna bo bra och slå vakt som sina fastighetsvärden. Oftast finns den förståelsen främst hos styrelsen och detta slår med automatik in en kil mellan styrelse och övriga medlemmar där styrelsen "tror att de är så jävla duktiga" och medlemmarna "fattar fan inte ett skit vad det handlar om". Jag säger inte att man ska ge upp, tvärt om, men svaret finns inte i böcker om samfällighetsförvaltning.

//Urbota

 

[Urbota]

Punkten övrigt finns för att styrelsen ska kunna informera stämman om något av relevans. Den finns alltså inte där som ett öppet forum för allmänt tyckande och torgförande. Men den används nog ofta så när mötesordföranden saknar rutin.

Haha. En proffsordförande vi har haft sa bara att "Nästa punkt är Övriga frågor och då är stämman avslutad för min del". Sedan kallade han upp styrelsens ordförande. Men man märker att det går att styra förväntningarna och "lära" medlemmarna vad "Övriga frågor" innebär. Ganska snabbt faktiskt.

Tre inlägg i rad förresten? Räknas det som hattrick?

/Urbota

 

[Alfredo]

Håller med om det mesta, men

Årsstämman väljer inte vem som gör vad i styrelsen, det gör styrelsen själva på ett konstituerande årsmöte.

tror du menar konstituerande styrelsemöte.

När jag ändå är igång, ska vi ta en klassiker till?
Punkten Övrigt...

Någon sådan punkt har man inte om man är klok. Allt som ska diskuteras ska finnas på dagordningen, annars hör det inte hemma på stämman utan förpassas till gnäll vid fikat efter stämman.