Renoveringsregler i strid med bostadsrättslagen? Hur gå tillväga?

[Lindisen79]

Stort tack för alla svar!

Inspektionsluckan hamnar nog framför rörschaktet tror jag. Måste ta en ordentlig genomgång med VVS-installatören så fort vi fått tillträde till lägenheten.

Den tanken slog mig också! Men helst vill vi ju bygga in ledningarna helt och hållet och inte tappa något utrymme genom en sådan lösning.


Absolut, bra poäng att försöka lösa det genom en dialog. Vi tänkte nog konsultera en jurist från början trots allt, för att få ett utlåtande som vi kan bifoga till ansökan, och hoppas att det inte behöver gå till Hyresnämnden. Annars får vi överklaga givetvis.

Känns dock otroligt surt att behöva vänta ett förmodat år på ett svar från Hyresnämnden i så fall, med ett badrum som ser ut som på bilden ☹️

Kan tillägga att den tidigare styrelse som bestämt renoveringsreglerna verkar ha varit väldigt konservativa, varav de flesta om inte samtliga nu lämnat styrelsen. Han som är renoveringsansvarig i nuläget är väldigt trevlig och vettig.

Exempel på andra stolliga renoveringsregler som finns kvar sedan tidigare:
- Man får ej byta golvbrunn vid badrumsrenovering (denna regel verkar vara på väg att skrotas):
"Samtidigt har redovisats risker med byte t ex att det kan vara svårt att täta eller anpassa befintligt, ibland deformerat, avloppsrör till den nya brunnen samt att det finns problem med bilning i bjälklag med begränsad tjocklek. Armeringen kommer att skadas. Detta är skälet till att föreningen inte kommer att godkänna ett brunnsbyte. Vidare innebär byte till ny brunn sannolikt en betydligt högre kostnad än om den utförs mer rationellt i samband med stambyte. Befintliga golvbrunnar är av mycket god kvalitet och har en livslängd med marginal till dess ett stambyte blir nödvändigt.

Befintliga golvbrunnar av typ Purus Delta med RSK nr 711 35 74, skall därför behållas vid renoveringar av tät- och ytskikt."

- Bilning i betongvägg och tak för elledningar samt bilning i golv, t.ex för byte eller flytt av golvbrunn eller toalettstol är inte tillåtet.

Kan tillägga att huset är byggt under sent 70-tal.

Hej
Ligger lägenheten i en fastighet på Banérgatan/Värtavägen? Vi bodde i en likadan lägenhet i denna fastighet för några år sedan. Vår lägenhet var nyrenoverad när vi köpte den o jag är nästan helt säker på att vi inte hade synliga rör. Jag vet dock att styrelsen ”bråkat” en del med den tidigare ägaren under renoveringen.

Såg den tänkta planlösningen. Jag hade bytt plats på handfat och tvättpelare för att slippa mötas av en stor maskin när man kommer in i badrummet.

Hoppas ni lyckad få igenom renoveringen enligt era önskemål!!

 

[Magnus E K]

Ni äger ingen lägenhet ni äger andelar i en bostadsrättsförening som låter er disponera ett eller flera utrymmen!
Delar av huset är helt ägda av föreningen med ansvar för underhåll.
Dessa brukar vara element, värmlänningar, fönster, balkong, balkongdörr, väggar utom ytskikt, vattenledning in i lägenheter/lokaler, avlopp och ytterdörr. De ändringar man kan få göra på föreningen lägenheter är: ytskikt, inglastning enligt föreningen beviljade bygglov (av kommunen), ytterdör enligt föreningens spec.

Din hemförsäkring täcker ditt lånade utrymme vid skada orsakad hos dig.
Föreningens fastighetsförsäkring täcker övriga skador i huset med en självrisk på ca 100 - 150 000. Den kan du sänka till 1 500 med ett bostadsrätts tillägg!
Att starta med ett krig med advokater som ni och övriga delägare får betala samt att ni får 1000 tals kronor blir nog ett problem för sämjan i föreningen. Ta seden dit man kommer lyder ett klokt talesätt!

Oavsett om fastigheten ligger i Värmland eller ej?

 

[H_C]

Hej
Ligger lägenheten i en fastighet på Banérgatan/Värtavägen? Vi bodde i en likadan lägenhet i denna fastighet för några år sedan. Vår lägenhet var nyrenoverad när vi köpte den o jag är nästan helt säker på att vi inte hade synliga rör. Jag vet dock att styrelsen ”bråkat” en del med den tidigare ägaren under renoveringen.

Såg den tänkta planlösningen. Jag hade bytt plats på handfat och tvättpelare för att slippa mötas av en stor maskin när man kommer in i badrummet.

Hoppas ni lyckad få igenom renoveringen enligt era önskemål!!

Hej,
Ja, det stämmer! Vad kul att du skriver! 🙂Har bott i föreningen sedan 2021 och trivs fantastiskt bra, så nu byter sambon och jag från en 2:a till en 3:a i samma hus. Har svårt att tänka mig flytta därifrån med tanke på alla bekvämligheter (den billiga garageplatsen, gymet, poolen, bastun osv.) Och läget är ju toppen.

Kan jag kontakta dig via PM? Om det vore möjligt skulle jag jättegärna titta på badrummet hos den nuvarande ägaren. Alla grannar är ju supertrevliga - har fått kika förbi hos en annan granne som jag brukar träffa nere i gymet och bastun, för att få lite inspiration kring kök och planlösning när vi började kolla på 3or och 4or i huset.

Tack för tips om tvättpelare/handfat!

 

[Lindisen79]

Hej,
Ja, det stämmer! Vad kul att du skriver! 🙂Har bott i föreningen sedan 2021 och trivs fantastiskt bra, så nu byter sambon och jag från en 2:a till en 3:a i samma hus. Har svårt att tänka mig flytta därifrån med tanke på alla bekvämligheter (den billiga garageplatsen, gymet, poolen, bastun osv.) Och läget är ju toppen.

Kan jag kontakta dig via PM? Om det vore möjligt skulle jag jättegärna titta på badrummet hos den nuvarande ägaren. Alla grannar är ju supertrevliga - har fått kika förbi hos en annan granne som jag brukar träffa nere i gymet och bastun, för att få lite inspiration kring kök och planlösning när vi började kolla på 3r och 4r i huset.

Tack för tips om tvättpelare/handfat!

Absolut, skriv pm!! Håller med om att fastigheten är toppen! Vi bodde där 2015-2018

 

[merbanan]

Den tanken slog mig också! Men helst vill vi ju bygga in ledningarna helt och hållet och inte tappa något utrymme genom en sådan löslösning

Man skulle ju kunna sätta en inspektionslucka på baksidan väggen i garderoben (med skvallerrör in till duschrummet). Nu blir ju hela ledningen i princip inspekterbar och mer förlagd dold än inbyggd.

 

[2masR]

Det kan stämma. Men det man behöver ha i åtanke är att trådskaparen inte har en rättighet att göra hur han vill. Utan det kräver föreningens godkännande. Föreningen äger i det här fallet både rör och väggar. Ska han göra någon förändring där behöver han ha styrelsens godkännande. Ställer mig tveksam till att de kommer godkännan detta och ännu mindre att han får rätt om han väljer att driva det vidare.

Vill man göra vad man vill köper man ett hus. Då har man fri bestämmanderätt att göra som man vill.

Att bo i bostadsrätt är egentligen ett gissel. Då man äger rättigheten att bo i lägenheten, ändra ytskick men inte så mycket mer.

Jag har inte påstått något annat än att föreningen bestämmer men det är inte pga att de inte vill ha rören i väggen utan problematiken med att få till det tekniskt utifrån han vill ha det gjort

 

[Greger_08]

Kanske kolla om reglerna fortfarande är aktuella kan ju vara så enkelt att det handlar om att bygga in prisolrör och inte RiR..

​

 

[H_C]

Man skulle ju kunna sätta en inspektionslucka på baksidan väggen i garderoben (med skvallerrör in till duschrummet). Nu blir ju hela ledningen i princip inspekterbar och mer förlagd dold än inbyggd.

Smart idé! 🙂Då behöver man inte flytta ut WC:n så långt till vänster heller...

 

[kindvall]

Vår förening bytte ut 60 år gamla tappvattenledningar för ett par år sedan efter ett eskalerande antal läckor och försäkringsärenden. Då ledningarna var inbyggda upptäcktes de ofta som skador i andra lägenheter än där läckan fanns. Felsökningen var komplicerad och man behövde alltså ibland in och rota i mer än en lägenhet.
Man bytte till utanpåliggande ledningar som går i inspekterbara schakt. I trapphus och vid ingången till lägenheter är de dolda i lättrivna kanaler. Vad jag förstår är det OK att på liknande sätt dölja dem även i badrum om man lätt kan upptäcka en läcka och riva för att åtgärda. Dvs inte lägga dem bakom ett tätskikt.

 

[hempularen]

Bekymret för inbyggda rör är delvis förlegat. Med korrekt installerade rörirör , så blir det inga läckor Och man kan byta inneröret utan åverkan på vägg.

De pex rör som installeras idag (och för 40 år sedan) kan antas hålla i minst 100 år, talas om 200 år. De inspekterbara kopplingarna, håller ev. inte så länge, men de är då inte inbyggda.

 

[TommyC]

Plast är inget evighetsmaterial. Det finns många sorters plast som alla har sina olika problem. Vad försäljare påstår om livslängd, felfrekvenser och andra tekniska egenskaper har inget värde om det inte har genomförts omfattande tester vars resultat kan styrkas genom testrapporter. I den mån sådana tester har genomförts så brukar inte rapporterna vara tillgängliga utanför testhus och beställande företag.

Vad det talas om har ingen relevans om uppgifterna inte kan styrkas av testrapporter som tål kritisk granskning. Att speca testfall och nivåer på tester är bara det ofta ett stort arbete. Att ens identifiera alla relevanta testfall är ofta svårt. Jag har ingen kunskap om krav och testfall för VVS-komponenter men jag har lång erfarenhet från tester av el/elektronik från komponent till systemnivå.

Länka gärna om du har referenser som vi kan lära oss av v b VVS. Vilka kan göra troligt att deras plastslangar och kopplingar håller för minst 100 års bruk?

 

[2masR]

Plast är inget evighetsmaterial. Det finns många sorters plast som alla har sina olika problem. Vad försäljare påstår om livslängd, felfrekvenser och andra tekniska egenskaper har inget värde om det inte har genomförts omfattande tester vars resultat kan styrkas genom testrapporter. I den mån sådana tester har genomförts så brukar inte rapporterna vara tillgängliga utanför testhus och beställande företag.

Vad det talas om har ingen relevans om uppgifterna inte kan styrkas av testrapporter som tål kritisk granskning. Att speca testfall och nivåer på tester är bara det ofta ett stort arbete. Att ens identifiera alla relevanta testfall är ofta svårt. Jag har ingen kunskap om krav och testfall för VVS-komponenter men jag har lång erfarenhet från tester av el/elektronik från komponent till systemnivå.

Länka gärna om du har referenser som vi kan lära oss av v b VVS. Vilka kan göra troligt att deras plastslangar och kopplingar håller för minst 100 års bruk?

Nu skrev han ju iofs ”kan antas hålla i minst 100 år” det betyder ju inte att de kommer göra men mtrl. egenskaper så är det troligt att de minst håller i 100 år. Dessutom håller ju inga andra kända mtrl. inom VVS så länge i vilket fall som helst så än så länge är det det bästa mtrl. som existerar för det ändamålet. Sen är det ju så att husen i sig lever inte så länge i alla fall.

 

[merbanan]

Vår förening bytte ut 60 år gamla tappvattenledningar för ett par år sedan efter ett eskalerande antal läckor och försäkringsärenden. Då ledningarna var inbyggda upptäcktes de ofta som skador i andra lägenheter än där läckan fanns. Felsökningen var komplicerad och man behövde alltså ibland in och rota i mer än en lägenhet.
Man bytte till utanpåliggande ledningar som går i inspekterbara schakt. I trapphus och vid ingången till lägenheter är de dolda i lättrivna kanaler. Vad jag förstår är det OK att på liknande sätt dölja dem även i badrum om man lätt kan upptäcka en läcka och riva för att åtgärda. Dvs inte lägga dem bakom ett tätskikt.

Från ett styrelseperspektiv är det denna del jag tycker är viktig. Att saker kommer gå sönder/läcka är en tidsfråga. Bara man skyndsamt utan att bryta tätskikt kan felsöka så spelar förläggningen inte så stor roll tycker jag.

 

[2masR]

Oavsett om fastigheten ligger i Värmland eller ej?

Ni äger ingen lägenhet ni äger andelar i en bostadsrättsförening som låter er disponera ett eller flera utrymmen!
Delar av huset är helt ägda av föreningen med ansvar för underhåll.
Dessa brukar vara element, värmlänningar, fönster, balkong, balkongdörr, väggar utom ytskikt, vattenledning in i lägenheter/lokaler, avlopp och ytterdörr. De ändringar man kan få göra på föreningen lägenheter är: ytskikt, inglastning enligt föreningen beviljade bygglov (av kommunen), ytterdör enligt föreningens spec.

Din hemförsäkring täcker ditt lånade utrymme vid skada orsakad hos dig.
Föreningens fastighetsförsäkring täcker övriga skador i huset med en självrisk på ca 100 - 150 000. Den kan du sänka till 1 500 med ett bostadsrätts tillägg!
Att starta med ett krig med advokater som ni och övriga delägare får betala samt att ni får 1000 tals kronor blir nog ett problem för sämjan i föreningen. Ta seden dit man kommer lyder ett

Ni äger ingen lägenhet ni äger andelar i en bostadsrättsförening som låter er disponera ett eller flera utrymmen!
Delar av huset är helt ägda av föreningen med ansvar för underhåll.
Dessa brukar vara element, värmlänningar, fönster, balkong, balkongdörr, väggar utom ytskikt, vattenledning in i lägenheter/lokaler, avlopp och ytterdörr. De ändringar man kan få göra på föreningen lägenheter är: ytskikt, inglastning enligt föreningen beviljade bygglov (av kommunen), ytterdör enligt föreningens spec.

Din hemförsäkring täcker ditt lånade utrymme vid skada orsakad hos dig.
Föreningens fastighetsförsäkring täcker övriga skador i huset med en självrisk på ca 100 - 150 000. Den kan du sänka till 1 500 med ett bostadsrätts tillägg!
Att starta med ett krig med advokater som ni och övriga delägare får betala samt att ni får 1000 tals kronor blir nog ett problem för sämjan i föreningen. Ta seden dit man kommer lyder ett klokt

Ni äger ingen lägenhet ni äger andelar i en bostadsrättsförening som låter er disponera ett eller flera utrymmen!
Delar av huset är helt ägda av föreningen med ansvar för underhåll.
Dessa brukar vara element, värmlänningar, fönster, balkong, balkongdörr, väggar utom ytskikt, vattenledning in i lägenheter/lokaler, avlopp och ytterdörr. De ändringar man kan få göra på föreningen lägenheter är: ytskikt, inglastning enligt föreningen beviljade bygglov (av kommunen), ytterdör enligt föreningens spec.

Din hemförsäkring täcker ditt lånade utrymme vid skada orsakad hos dig.
Föreningens fastighetsförsäkring täcker övriga skador i huset med en självrisk på ca 100 - 150 000. Den kan du sänka till 1 500 med ett bostadsrätts tillägg!
Att starta med ett krig med advokater som ni och övriga delägare får betala samt att ni får 1000 tals kronor blir nog ett problem för sämjan i föreningen. Ta seden dit man kommer lyder ett klokt talesätt!

Vem äger vad i en bostadsrätt?

I en bostadsrätt ansvarar bostadsrättshavaren för lägenhetens inre, medan bostadsrättsföreningen ansvarar för byggnaden och det gemensamma. Nedan är en sammanställning baserad på Bostadsrättslagen (1991:614), 7 kap, samt branschpraxis och vanliga stadgar.

Ägar- och ansvarsfördelning

Innerväggar (icke-bärande):

Tillhör bostadsrättshavaren. Du får förändra, flytta och montera installationer i dessa så länge det inte påverkar bärande konstruktion, brandskydd, ventilation eller andra gemensamma system.
▶ Bostadsrättslagen 7 kap. 12 §, praxis från Hyresnämnden.

Bärande väggar:

Tillhör föreningen. Ingrepp kräver styrelsens godkännande samt ibland bygganmälan. Du får inte bila, borra eller dra rör i bärande väggar utan tillstånd.
▶ Bostadsrättslagen 7 kap. 7 §.

Ytskikt (kakel, golv, väggfärg, tätskikt):

Bostadsrättshavaren ansvarar för detta helt och hållet.
▶ Bostadsrättslagen 7 kap. 12 §.

Vattenledningar, avlopp, el och ventilation:

- Bostadsrättshavaren ansvarar för ledningar och installationer inne i lägenheten, från förgrening från stam eller från avstängningsventil.
- Föreningen ansvarar för huvudstammar och system utanför lägenheten.
▶ Bostadsrättslagen 7 kap. 4–5 §§ + standardstadgar § 36–38.

Installera rör i väggar – vad gäller?

Du får normalt lägga nya tappvattenledningar (t.ex. PEX rör-i-rör) dolt i icke-bärande väggar inom din lägenhet, förutsatt att:
1. Väggen är inte bärande eller brandskyddsklassad mot t.ex. trapphus.
2. Installationen följer gällande branschregler, t.ex. Säker Vatten-installation.
3. Alla rörkopplingar är åtkomliga (ej inbyggda utan inspektionslucka).
4. Du informerar föreningen och vid behov inhämtar skriftligt godkännande.

Relevanta paragrafer att hänvisa till:

- Bostadsrättslagen (1991:614):
• 7 kap. 4 § – Föreningens ansvar för fastighetens skick
• 7 kap. 7 § – Ingrepp som kräver tillstånd
• 7 kap. 12 § – Bostadsrättshavarens underhållsansvar

- Exempelstadgar (t.ex. Bostadsrätterna, HSB, SBC):
• § 36–38 – Beskrivning av vad som omfattas av föreningens och bostadsrättshavarens ansvar

 

[lbgu]

De pex rör som installeras idag (och för 40 år sedan) kan antas hålla i minst 100 år, talas om 200 år. De inspekterbara kopplingarna, håller ev. inte så länge, men de är då inte inbyggda.

En relativt vanlig felorsak på ledningar är ju att någon skruvar/spikar i väggen. Då är det ju en klen tröst att plasten ska hålla i 100 år.