Ni kan inte göra en ändring som kräver föreningens tillstånd utan att ha fått tillståndet. Så er möjlighet är att göra som Claes säger att överklaga till Hyresnämnden. Det är väntetid och under denna tid får ni inte göra något. Det kostar inget att gå dit och parterna betalar sina egna kostnader. Kanske behöver ni anlita en jurist som kan kosta en hel del. Snarlika frågor har varit uppe på detta forum, men vad jag vet finns det inget rättsligt avgörande att hänvisa till.Claes Sörmland skrev:
Ibland kan man lösa tvister genom dialog. Det finns föreningar som har stark oro för inbyggda rör, kanske pga dåliga erfarenheter. Det kan också leda till ett ökat ansvar för föreningen. Försök att sätta er in i vad som är föreningens skäl och om ni kan få dem att ändra sig. Ni tycks ha kompetent rådgivning inom VVS, som kan kompletteras med utlåtande från en jurist
Ah, nu kanske jag förstår! Hur ansluta rör-i-rör till befintliga ledningar? Ja, det vanliga är väl att dra in inkommande tappvattenledningar i en kopplingslåda och från denna dra rör-i-rör. Och i och med att taket kan sänkas är en klassiker att placera detta där.M Mortsken skrev:
(Jag är lite ute på djupt vatten nu, detta med RiR är inte min specialité. Jag har aldrig dragit det själv utan bara sett andra ordna med det.)
Sant. Tänker mig själv ett motsatsförhållande mellan "inbyggd" och "åtkomlig", men det är klart att det inte nödvändigtvis är så i alla fall, lite beroende på exakt hur man definierar dessa två begrepp.
Jag tycker alla de här skrivningarna är väldigt svårtolkade.C cpalm skrev:
Jag har funderat på det från styrelseperspektiv och en period landade jag också i att bygga in ledningar i vägg inte var lämpligt för det skulle kunna ändra på underhållsansvaret så att ledningarna hamnade under föreningens underhållsansvar. HD-fallet Knoppens golvvärmesystem gjorde det ju inte muntrare direkt där ett helt golvvärmesystem som bostadsrättshavaren hade installerat hamnade under föreningens ansvar att underhålla.
Men nu vet jag inte hur detta ska tolkas. Och alla bostadsrättshavare utgår från att deras ledningar ska byggas in i vägg, vem vill lägga 350 000 kr på renovering av ett badrum med 90-talslösningar för ledningarna?
Men det handlar väl om plaströr i plaströr så vad händer om någon (kanske en framtida bostadsrättsinnehavare som inte vet eller tänker på att det kan vara rör i väggen) sätter en skruv i från andra sidan väggen? Vattenledningar börjar väl sällan läcka spontant mitt på utan det handlar om någon form av åverkan (eller dåliga kopplingar/skarvar, men det borde inte vara aktuellt här).
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Finns väl lite fallande skala emellan, där det inte är helt givet var man drar gränsen beroende på en rad omständigheter.C cpalm skrev:
Skillnad på bakom ett sänkt tak och bakom väggens tätskikt t.ex.
Man får tänka på att skrivningen har tillkommit in en situation när det var en tydlig skillnad i både kostnad att laga, resp risken för större skada om ett "gammaldags rör" lades i eller utanpå väggen. Det ger lite ledning till syftet med regleringen.
Så frågan är då om den nya tekniken med rör-i-rör kan anses motsvara det ena eller andra sett till risk, kostnader och konsekvenser för föreningen?
Om man (alltid) kommer att kunna upptäcka och laga skador lika bra som på utvändiga rör borde de kunna anses som åtkomliga utifrån regleringens intention.
Men om det (någon gång) kan inträffa så är det inte fallet eftersom åtgärd då innebär att bryta tätskiktet, med potentiellt höga kostnader.
Utan att ha närmare kunskaper antar jag att både alltid- och aldrig- fallen inte är det helt sanna, utan något emellan. Då blir det en komplicerad fråga om man ska acceptera ingen riskökning för BRF alls, eller en liten sådan med i enstaka fall av kanske påtagligt högre kostnader innan det anses vara en nackdel för föreningen som styrelsen kan säga nej till?
I det ska man förmodligen också väga in att tappvattenskador varit något man varit särskilt mån om att reglera konservativt. Sen är frågan om hur säkert man kan prognostisera den faktiska risken (att behöva riva i väggen etc) för installationens hela livslängd. (inkl. sådant som att tillverkningen upphör och ett vid tiden tillgängligt innerrör inte anses ge en i formell mening säker installation i kombination med det befintliga innerröret)
Om jag suttit i styrelsen hade jag varit tveksam och velat säga nej för att få det prövat, om avgjorda mål inte redan finns. Men jag kan också förstå ståndpunkten hos en styrelse som sade ja utifrån ett resonemang liknande Claes.
Jag tror inte man kan skydda sig mot varje händelse som kan orsaka läckage. Det kommer att ske. Bäst är om föreningen har pengar på driftkontot för dessa händelser.Magnus E K skrev:
Jag sitter i styrelsen för en BRF som förvaltar två gamla hus. Det är bara att luta sig tillbaka och invänta nästa vattenkatastrof, ha telefonnumret till rörmokare och pengar på kontot. Sist var det en gammal dagvattenledning i källaren som gav sig. Det går liksom inte att planera bort, det är en del av att förvalta hus.
Och det är ju samma med småhus. Förra året i juni knackade VA-huvudmannen på dörren. Jag hade en läckande servis. Bara att hämta spaden och ringa grävaren och fixa.
Jo, det blir ju nästan alltid en tolkningsfråga i någon mån.R Räknenisse skrev:
Var och en gör sin (förhoppningsvis väl underbyggda) tolkning, och uppstår det därigenom en konflikt så får man hantera det så.
Men om man skall resonera kring tolkning så faller vi TS fall tillbaka till detta med underhåll vs. ändring.
Kan själv tycka att det är över gränsen att klassa det som underhåll att byta ett utanpåliggande rör till ett inbyggt rör-i-rör-system. Om rören dessutom får nya sträckningar... Ja, då är vi nog inne på ändringar trots allt. Och den aktuella texten i stadgarna återfanns ju i stadgarnas underhållsparagraf.
Om man skulle bygga in ett befintligt rör utan att peta på själva röret skulle det vara en annan sak.
Var kommer inspektionsluckan placeras?H H_C skrev:
Man skulle ju kunna bygga ut badrummet några cm så att ledningen hamnar på insidan av tätskiktet. Då är det inte mer inbyggt än en vägghängd toalett. Dolda ledningar på insidan tätskiktet kan väl inte räknas som inbyggda? Man kan ju se om lite annorlunda terminologi faller styrelsen i smaken.
Jag är helt med dig här i lagtolkningen. Det måste rimligen vara installation eller ändring av ledningen att flytta det från en utanpåliggande dragning till en dragning i en vägg.C cpalm skrev:
(Om man däremot skulle dra om ett 15 mm utanpåliggande rör som var vitmålad koppar till ett kromat 12 mm kopparrör med liknande men inte helt identisk dragning så skulle jag inte vara övertygad om att det är tillståndspliktigt, alltså att det är installation eller ändring av ledningen.)
Medlem
· Västernorrland
· 2 366 inlägg
Det här fick mig att spåra iväg lite i tanken...C cpalm skrev:
Att bygga över med ett sänkt tak skulle jag se som oproblematiskt. En vägg med tätskikt, kanske inte helt givet? Kanske en tolkningsfråga beroende på omständigheterna?
Om jag hypotetiskt satte upp en gjuten betongvägg framför ett befintligt rör? Borde rent rimlighetsmässigt vara en problematisk åtgärd. Så någonstans bör du ha ett behov att göra gränsdragning som kräver tolkning för en sådan åtgärd också...
(Ja, att vi inte talade om en underhållsåtgärd i TS fall tog jag för givet.)
