Regeringen vill förenkla reglerna kring bygglov

[Claes Sörmland]

Är inte benägen att hålla med. Det finns ju särdrag som gör byggnader eller områden skyddsvärda. Som i mitt område är det vitputtsade hus med tegeltak och stora tomter som är tidstypiskt. Samt att siktstråket längs med ale’n (när man står och tittar längs med gatan) ska förbi oförändrad.

Alltså drar jag in byggnaden långt från vägen och håller mig till likande gestaltning kan jag ändå få bygga enl 8/13. Att man får lov för en viss tillbyggnad är ingen garanti för att en annan tillbyggnaden som mer går emot det som är skyddsvärt är ok. I lovet sker ju en bedömning mot förvanskningsförbudet och i det hur det påverkar kulturvärdet.

Håller med att det ställer till det. Det är ju som du säger åtgärdsspecifikt. Men jag upplevde mer att frågan var att få veta om alls 8 kap 13 § PBL alls var aktuell för området, tomten och byggnaden. Förhoppningsvis nämns det i bygglovet att det har övervägts och hur det har övervägts.

 

[Claes Sörmland]

En väsentlig skillnad där är att kommunen hade fattat beslut om skydd.

Det stärker ju min tes. Här har kommunen fattat ett beslut om att skydda området, ett mycket tydligt beslut, och inte ens då känner fastighetsägarna till det. Med 8 kap. 13 § PBL där inte ens ett beslut om skydd måste tas blir det ju så mycket grumligare.

Och om ett område kan vara föremål för ett skyddsbeslut så är det ju redan omfattat av 8 kap. 13 § PBL före beslutet tas tänker jag.

 

[Johan_kl]

Är inte benägen att hålla med. Det finns ju särdrag som gör byggnader eller områden skyddsvärda. Som i mitt område är det vitputtsade hus med tegeltak och stora tomter som är tidstypiskt. Samt att siktstråket längs med ale’n (när man står och tittar längs med gatan) ska förbi oförändrad.

Alltså drar jag in byggnaden långt från vägen och håller mig till likande gestaltning kan jag ändå få bygga enl 8/13. Att man får lov för en viss tillbyggnad är ingen garanti för att en annan tillbyggnaden som mer går emot det som är skyddsvärt är ok. I lovet sker ju en bedömning mot förvanskningsförbudet och i det hur det påverkar kulturvärdet.

Jag kan tycka det låter rimligt, bara för att jag för bygglov för en friggebod placerad undangömt på baksidan på fastigheten så kan det lovet ju vara provat mot 8:13 och att bygglov kan ges för det inte förvanskar i stort. Men det kommer i sig ger väl ingen garant att man anser att 8:13 reglerna är ur spel generellt för hela fastigheten. I mitt specefika fall står inget i bygglov för fasadärnringen att friggeboden som fördes in i planen provades mot 8:13.

Men skulle gärna ta lite mer input, både från dig, Clas och andra angående mitt inlägg några snäpp upp då jag ritade in en tidigare byggd friggebod i situationsplanen i samband med bygglov för fasadändring tidigare i år. Det borde ju rimligen inte gått bara lägga till friggeboden i situationsplanen om stadsbyggnadskontoret tyckt att 8:13 reglerna ska tillämpas generellt på min fastighet? Då borde väl jag uppmärksammats på detta och ev blivit tvingad söka retroaktivt bygglov för den?

Detsamma gällande balkongen på 70 talet, där måste man rimligen kommit fram till att 8-13 reglerna är ur spel - för annars kan jag inte tänka mig att den typ av balkong skulle vara ok. Men det kanske är sålänge sedan så det beslutet har ingen bäring längre? Skulle man isåfall kunna ändra syn att samma fastighet som inte ansågs skyddsvärd i sig vid tidigare bygglovsbesömning, i ett senare skede så visar det sig att den ändå kan vara det? Isåfall är det ju helt omöjligt för enskild fastighetsägare att ta faktabaserade beslut runt 8;13, om ett tidigare beslut inte kan ge vägledning om vad som gäller framgent.

 

[ajn82]

Det rimliga vore väl att införa ett tak, att t.ex max 10% av fastigheterna i en kommun får klassas som skyddsvärda. Det skulle tvinga fram en prioritering, eftersom det inte finns några ekonomiska incitament för kommunen att hålla tillbaks behövs en annan mekanism för att motverka att klassa saker av slentrian.
Rent krasst har ju kommunen ekonomiska incitament att klassa fastigheter eftersom det skapar mer fakturerbart arbete för deras anställda, så utan annan begränsning kommer troligen över tid alla fastigheter bli klassade som skyddsvärda..

 

[Utsliten och utdömd]

Hmm, jag har ju en friggebod sedan tidigare, inte jag som byggt den. Men den är inte sökt bygglov för iallafall. Jag sökte bygglov för en fasadändring i början av året och då påpekade stadsbyggnadskontoret att friggeboden inte var med på situationsplanen. Jag uppdaterade då situationsplanen i bygglovsansökan och ritade in friggebod och fick bygglov för fasadändringen. Kan man då hävda att stadsbyggnadskontoret redan prövat min fastighet mot 8:13 reglerna då de var ok med att jag uppdaterade situationsplanen med en friggebod utan att de dom öppnade tillsynsärende i relation till 8:13?

Jag kan tycka det låter rimligt, bara för att jag för bygglov för en friggebod placerad undangömt på baksidan på fastigheten så kan det lovet ju vara provat mot 8:13 och att bygglov kan ges för det inte förvanskar i stort. Men det kommer i sig ger väl ingen garant att man anser att 8:13 reglerna är ur spel generellt för hela fastigheten. I mitt specefika fall står inget i bygglov för fasadärnringen att friggeboden som fördes in i planen provades mot 8:13.

Men skulle gärna ta lite mer input, både från dig, Clas och andra angående mitt inlägg några snäpp upp då jag ritade in en tidigare byggd friggebod i situationsplanen i samband med bygglov för fasadändring tidigare i år. Det borde ju rimligen inte gått bara lägga till friggeboden i situationsplanen om stadsbyggnadskontoret tyckt att 8:13 reglerna ska tillämpas generellt på min fastighet? Då borde väl jag uppmärksammats på detta och ev blivit tvingad söka retroaktivt bygglov för den?

Detsamma gällande balkongen på 70 talet, där måste man rimligen kommit fram till att 8-13 reglerna är ur spel - för annars kan jag inte tänka mig att den typ av balkong skulle vara ok. Men det kanske är sålänge sedan så det beslutet har ingen bäring längre? Skulle man isåfall kunna ändra syn att samma fastighet som inte ansågs skyddsvärd i sig vid tidigare bygglovsbesömning, i ett senare skede så visar det sig att den ändå kan vara det? Isåfall är det ju helt omöjligt för enskild fastighetsägare att ta faktabaserade beslut runt 8;13, om ett tidigare beslut inte kan ge vägledning om vad som gäller framgent.

Det som är ditt dilemma är ju att friggebodars lovfrihet gäller även för utpekade områden med höga kulturvärden. Visst att 8/13 gäller idag även friggebodar, men eftersom de i övrigt inte regleras mot kulturvärden har väll gjort att man helt enkelt inte brytt sig, ifall ingen anmäler det. Toleransen för friggebodar är i lagens mening mycket större än för nyare införda bygglovsbefriade åtgärder, eftersom de är mindre reglerade.

Med nya reglerna där byggrätten för friggebod räknas in i potten för komplementsbyggnader så försvinner också generellt den byggrätten, för områden som anses ha höga kulturvärden. Detta eftersom det räcker att området eller fastigheten har höga kulturvärden för att lovfriheten ska förverkas. Sen får man pröva via ett frivilligt lov om man kan få bygga ändå, pröva om den lovfria åtgärden inte påverkar kulturvärdet. Men det blir ju helt beroende på vad man söker lov för och olika bedömning för varje olika åtgärd. Det är denna reglering som många kommuner nu verkar (ut-)nyttja för att fortfarande få kontrollera byggnationerna av komplementsbyggnader.

Ang. en balkong från 70-talet så spelar det ingen roll. En åtgärd ska bedömas för gällande regelverk när den påbörjas.
Lagar ändras och detta fallet med kulturvärden så va tex inte 60-tals byggnader på 70-talet något kulturhistoriskt (än). Men nu 50 år senare görs en annan prövning och bedömning då de arkitektoniskt sticker ut mot modernare bebyggelse.

 

[Perplexus]

Det rimliga vore väl att införa ett tak, att t.ex max 10% av fastigheterna i en kommun får klassas som skyddsvärda. Det skulle tvinga fram en prioritering, eftersom det inte finns några ekonomiska incitament för kommunen att hålla tillbaks behövs en annan mekanism för att motverka att klassa saker av slentrian.
Rent krasst har ju kommunen ekonomiska incitament att klassa fastigheter eftersom det skapar mer fakturerbart arbete för deras anställda, så utan annan begränsning kommer troligen över tid alla fastigheter bli klassade som skyddsvärda..

Kommunen skulle ju kunna få skicka ansökan om Klassningslov till berörda fastighetsägare. Avgift får betalas ut till fastighetsägaren antingen efter standardtaxa eller per timme fastighetsägaren behöver lägga på ärendet. Avgiften måste naturligtvis betalas av kommunen oavsett om åtgärd om Klassningslov beviljas eller avslås.

Inte lika roligt att vara på andra sidan kanske...

 

[BirgitS]

Den politiska konfliktlinje vi har är mellan de som vill ha kvar mycket statlig reglering och t o m utöka den och de som vill ha mindre gällande byggandet. Det är vänster mot höger. Att 1800-talet och tidiga 1900-talet hade en annan politisk dimension avseende byggandet ändrar inte på det. (Om det ens stämmer, det som du påstår.)

Jag har missat SDs vilja att reglera byggandet mer. Jag har uppfattat motsatsen från det partiet.

Nu har ju tråden gått vidare under natten så jag svara bara mycket kort.
Ändringar från detaljstyrning om hur saker ska göras till funktionskrav etc. har pågått i flera decennier.
När det gäller SD säger jag bara: Sverigehuset och Arkitekturupproret.

 

[Claes Sörmland]

Nu har ju tråden gått vidare under natten så jag svara bara mycket kort.
Ändringar från detaljstyrning om hur saker ska göras till funktionskrav etc. har pågått i flera decennier.

Visst är det så. En new public management-filosofi som kom på 80-talets slut. Det är numera vattnet de offentliganställda och politikerna simmar i så de kan inte ens föreställa sig något annat. Och det blir allt tydligare för fler och fler att detta är extremt kostsamt för samhället jämfört med att liberalisera och ha tydligare men kompakta regelverk.

Där ligger ju nu den politiska konflikten i dag. Vänstern och dess offentliganställda stödtrupper som lever av detta system utan att behöva ta ansvar vill behålla det och högern kämpar för att ta bort regler och avfjädra tjänstemännen. Se senaste PBL-ändringen som exempel. Samtidigt finns det en liten grupp inom högern som tror att detta system är liberaliserande och marknadsorienterat, det var ju så de såldes på detta system sedan slutet av 80-talet så det sitter som en virus i deras DNA.

När det gäller SD säger jag bara: Sverigehuset och Arkitekturupproret.

Förslaget om Sverigehuset är ju i praktiken en liberalisering, att man får frihet att bygga det utan bygglov. Och Arkitekturupproret är inte SD, det är en partipolitiskt obunden rörelse även om rörelsen har samhällskritiska för att inte säga nästan populistiska perspektiv.

 

[Claes Sörmland]

Men skulle gärna ta lite mer input, både från dig, Clas och andra angående mitt inlägg några snäpp upp då jag ritade in en tidigare byggd friggebod i situationsplanen i samband med bygglov för fasadändring tidigare i år. Det borde ju rimligen inte gått bara lägga till friggeboden i situationsplanen om stadsbyggnadskontoret tyckt att 8:13 reglerna ska tillämpas generellt på min fastighet? Då borde väl jag uppmärksammats på detta och ev blivit tvingad söka retroaktivt bygglov för den?

Friggebod omfattas väl inte om 8 kap. 13 § PBL om jag minns rätt. Det är först efter lagändringen första december som 8 kap. 13 § PBL triggar bygglovskrav för en motsvarande sådan komplementbyggnad. Attfallshus och attefallstillbyggnader (som ju idag är anmälningspliktiga) stoppas av 8 kap. 13 § PBL redan i dag. När du anmäler kan kommunen vägra dig startbesked med hänvisning till 8 kap. 13 § PBL.

(Lite ute på hal is nu, tar detta från minnet.)

 

[BirgitS]

Förslaget om Sverigehuset är ju i praktiken en liberalisering, att man får frihet att bygga det utan bygglov. Och Arkitekturupproret är inte SD, det är en partipolitiskt obunden rörelse även om rörelsen har samhällskritiska för att inte säga nästan populistiska perspektiv.

I valrörelsen var SD tydliga med att Sverigehuset har ett utseende som är eftersträvansvärt och passar in överallt, det är så hus ska se ut för att vara fina. Nu fick de ju inte med sig de andra partierna på att det skulle vara den enda godkända bygglovsfria huset, men det var vad SD:s ville. SD:s bostadspolitiska talesman skrev om det i forumet ett flertal gånger.

I SD-nära media hyllas Arkitekturupproret eftersom de delar ståndpunkten att gamla hus är mycket finare än funkishus, och att det bara borde byggas hus som ser ut som husen för minst 100 år sen. Det diskuterades väl i tråden om modernismen. SD vill alltså tvångsstyra till någon sorts gammal stil.

Där ligger ju nu den politiska konflikten i dag. Vänstern och dess offentliganställda stödtrupper som lever av detta system utan att behöva ta ansvar vill behålla det och högern kämpar för att ta bort regler och avfjädra tjänstemännen. Se senaste PBL-ändringen som exempel. Samtidigt finns det en liten grupp inom högern som tror att detta system är liberaliserande och marknadsorienterat, det var ju så de såldes på detta system sedan slutet av 80-talet så det sitter som en virus i deras DNA.

Där tar du ju själv upp hur nuvarande PBL anses vara bra såväl av vissa till vänster som vissa till höger. Det är inte så enkelt som att det går ett knivskarp linje mellan blocken i frågan, vilket det lät på dig från början.

När det gäller att ge mindre makt till bygglovsavdelningarna (jag gissar att det är vad du menar med ditt känsloladdade uttryck, som verkar vara mycket ovanligt i överförd betydelse) så har det väl i denna och liknande trådar väl just kommit fram sånt som visar på motsatsen.

 

[ajn82]

Inte för att vara sån, men funkisstilen är hundra år gammal vid det här laget, även om det inte tog riktig fart förrän 1930 i Sverige.

Egentligen väldigt samtida med nazismen, så enligt det resonemanget kan man tycka SD borde tycka om den stilen, men egentligen är de väl allihop sossar som längtar tillbaks till folkhemstiden, och därmed även dess arkitektur

 

[BirgitS]

Egentligen väldigt samtida med nazismen, så enligt det resonemanget kan man tycka SD borde tycka om den stilen, men egentligen är de väl allihop sossar som längtar tillbaks till folkhemstiden, och därmed även dess arkitektur

Fast folkhemstiden är ju samtida med funkisen: https://sv.wikipedia.org/wiki/Folkhemmet
Kanske bara vanlig önskan att vara mot alla andra, det gäller att hitta sin egen nisch så man kan säga att alla andra är dumma. 😉🤔

 

[ajn82]

Fast folkhemstiden är ju samtida med funkisen: [länk]
Kanske bara vanlig önskan att vara mot alla andra, det gäller att hitta sin egen nisch så man kan säga att alla andra är dumma. 😉🤔

Jag tänker att det började redan i slutet av 1800-talet, från din länk ovan, enligt logiken att när politiken väl börjar prata om något så är det redan ett begrepp som finns i allmänhetens medvetande

Ordet "folkhem" användes i Sverige sedan slutet av 1800-talet på olika sätt, och med skilda betydelser, innan det blev ett viktigt begrepp inom socialdemokratin. År 1890 beskrivs i ett antal svenska dagstidningar ett initiativ ifrån Dresden i Tyskland som kallades Volksheime och som i artikeln översattes till "folkhem".[5]

 

[Claes Sörmland]

I valrörelsen var SD tydliga med att Sverigehuset har ett utseende som är eftersträvansvärt och passar in överallt, det är så hus ska se ut för att vara fina. Nu fick de ju inte med sig de andra partierna på att det skulle vara den enda godkända bygglovsfria huset, men det var vad SD:s ville. SD:s bostadspolitiska talesman skrev om det i forumet ett flertal gånger.

Ja precis som att friggeboden var en liberalisering av komplementbyggnader där på 70-talet som omfattade enbart var max 10 kvm, max 3 m i nockhöjd och i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus så är förslaget om Sverigehuset en liberalisering av en viss typ av småhus. Man kan tycka illa om den ena eller andra byggnadstypen ska vara bygglovsfri men det är likväl liberaliseringar. Kan man önska sig bredare liberaliseringar? Absolut, men vi måste ju förstå varifrån vi kommer med bygglagstifningen - som du själv har beskrivit ett rätt auktoritärt samhälle där på 1800-talet där den gamla besuttna klassen bestämde över allmogen.

Det var också SDs representant som presenterade de senaste PBL-liberaliseringarna vid presskonferensen. Så visst driver de liberaliseringar för småhusägare.

Sen kan man kanske spekulera om att det partiet nog inte skulle driva liberaliseringar gällande moskébyggen.

I SD-nära media hyllas Arkitekturupproret eftersom de delar ståndpunkten att gamla hus är mycket finare än funkishus, och att det bara borde byggas hus som ser ut som husen för minst 100 år sen. Det diskuterades väl i tråden om modernismen. SD vill alltså tvångsstyra till någon sorts gammal stil.

Vad kommer det här "tvångsstyra" ifrån? Jag hittar det inte på SDs hemsida. Istället skriver SD i sitt dokument om "Sverigehuset":


https://www.sd.se/sverigehuset/

Ser ut som en ambition att liberalisera PBL, precis vad man kan förvänta sig av ett populistiskt parti på högerkanten i Norden.

Där tar du ju själv upp hur nuvarande PBL anses vara bra såväl av vissa till vänster som vissa till höger. Det är inte så enkelt som att det går ett knivskarp linje mellan blocken i frågan, vilket det lät på dig från början.

Jag har lite svårt att förstå hur du kan ha en så egensinnig syn på vänster-höger. Är vi överens om detta?

1. Att öka den enskildes bestämmanderätt även till föga för kollektivets bästa är en klassisk högerposition.

2. Att inskränka den enskildes bestämmanderätt för att gynna kollektivets bästa är en klassisk vänsterposition.

Är du med så långt eller vill du ifrågasätta hela grunden i individualism kontra kollektivism? Hur långt ifrån varandra är vi i förståelsen av politisk teori?

När det gäller att ge mindre makt till bygglovsavdelningarna (jag gissar att det är vad du menar med ditt känsloladdade uttryck, som verkar vara mycket ovanligt i överförd betydelse) så har det väl i denna och liknande trådar väl just kommit fram sånt som visar på motsatsen.

Jag förstår inte vad du skriver här. Beklagar om mitt språk är för yvigt, jag är en Anne Ramberg-personlighet i grunden.

 

[Utsliten och utdömd]

Friggebod omfattas väl inte om 8 kap. 13 § PBL om jag minns rätt. Det är först efter lagändringen första december som 8 kap. 13 § PBL triggar bygglovskrav för en motsvarande sådan komplementbyggnad. Attfallshus och attefallstillbyggnader (som ju idag är anmälningspliktiga) stoppas av 8 kap. 13 § PBL redan i dag. När du anmäler kan kommunen vägra dig startbesked med hänvisning till 8 kap. 13 § PBL.

(Lite ute på hal is nu, tar detta från minnet.)

Helt rätt. Men 8/13 kan gälla hela bebyggelseområden. Och 8/13, idag och efter ändringen, gäller även om åtgärden inte är bygglovs- eller anmälningspliktig. Så indirekt så gäller ju 8/13 även friggebod idag om området regleras av 8/13.

Däremot finns det ingen paragraf som generellt reglerar bort friggebod-rätten i kulturhistoriska områden idag. Som ju införs sen. Man har alltså med dagen regelverk byggrätten oavsett, men åtgärden får fortfarande inte anses förvanska tomten/fastigheten/området.