Ja det är ju en tanke, har inte hört talas om frivilligt bygglov tidigare . Har du något bakgrund på det, är det en enklare eller billigare process, eller måste man sammanställa exakt samma dokumentation i ansökan som vanligt bygglovv? Är det generellt billigare söka frivilligt bygglov?Claes Sörmland skrev:
Skäl till avslag i den bygglovsansökan jag redan gjort, för typ samma tillbyggnad var primärt att jag inte fick dispens till utökad byggrätt, vilket i sig nog var fair. Men fick även kommentar om att de inte tyckte min placering av tillbyggnad var varsam. Det höll jag inte alls med om. Då blir frågan hur jag ska tänka med placering om jag söker frivilligt bygglov, ska jag söka precis som jag tänkt bygga, med risk för strul igen pga varsamhetsfrågan, eller bör jag då kosta på mig en alternativ ritning bara för ansökan, men som jag vet jag aldrig kommer bygga - men med syfte att få utlåtande om jag bedöms få bygga generellt eller ej i relation till 8:13. Får jag ok på det så bygger jag bygglovsfritt såsom jag tänkt ändå enl nya reglerna och struntar i bygglovet. Eller kan man få tillsynsärende för icke varsam placering även för ett ett bygglosvsbefriat bygge?
Boverket har skrivit rätt omfattande om 8 kap. 13 § och hur man bör förhålla dig till den delen i lagstiftningen.useless skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...yggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/
Läser man rättsfall så brukar domstolarna fästa vikt vid kommunernas lokalkännedom och framtagna program som beskriver vad som är skyddat. Samtidigt händer det också att domstolarna upphäver kommunernas beslut då de inte alltid delar bedömningen om vad som är förvanskning.
Som jag förstår det, en länk nedan, har stadsmuseet fått i uppdrag att klassa områden i Stockholm och att det är ett pågående arbetet. Jag har tolkat att det är den klassning som stadsbyggnadsnämnden primärt lutar sig på avseende 8:13 reglerna. Tänker du att denna blir obsolet nu och kontoret för egna bedömningar elller går på de fall något är infört i detaljplanen?
Jag tolkar svaret jag fick från stadsbyggnadskontoret att då stadsmuseet inte än påbörjat klassning av mitt område så kan inte stadsbyggnadskontoret heller rådge mig i relation till 8:13 reglerna.
https://stadsmuseet.stockholm/kunskap-och-samlingar/kulturmiljo/klassificering/
Frivilligt bygglov har alltid funnits i PBL som en möjlighet för åtgärder som inte kräver bygglov och i propositionen förtydligas att det kan sökas för den som önskar en förprövning. Eftersom PBL reglerar vad som ska prövas i ett bygglovsärende tror jag inte du kommer undan en prövning av varsamhetskravet. Varsamhetskravet gäller ju även för bygglovsfria åtgärder. Det som inte prövas är ju planstridigheten eftersom åtgärden får strida mot planen.J Johan_kl skrev:
Kostnad? Beror helt på kommunen, de beslutar själva om taxan för bygglov. Handlingar? De som kommunen annars skulle ha krävt in. Du slipper ju alla tekniska handlingar som man lämnar in inför startbeskedet om du inte söker ett sådant. Där brukar ju ligga några hundratusentals kronor i konsultkostnader.
I princip kan du väl söka bygglov för en annan åtgärd och därmed indirekt få på papper att 8 kap 13 § PBL inte gäller. Kanske enklast att söka bygglov för en liten verktygsbod på 1 kvm i så fall, klart billigare om syftet bara är att få 8 kap. 13 § PBL prövad. Lämna in någon standardritning från Svenskt trä eller liknande. Eller någon fasadändring?
Ja, den klassningen (egentligen utpekandet) har samma formulering som 8 kap 13 § PBL i en av kategorierna (minns ej färgkoden nu) så det är i praktiken en kommunal bedömning av denna paragraf ned på kvartersnivå. Jag gissar att Stockholms stad tar dessa kartor och för in dem som en bilaga till översiktsplanen och sen har kommunen gjort vad de ska med minimalt arbete.J Johan_kl skrev:
Så läser jag det också så. Ett svar som Stadsbyggnadskontoret knappast får lämna, de har ju en rådgivningsskyldighet enligt förvaltningslagen. De ska hjälpa dig. Men det struntar väl medarbetarna i tänker jag.J Johan_kl skrev:
Händer det här i realiteten då? I mina ögon vore det orimligt, alltså om du menar att 8 kap. 13 § gäller för området utan att det finns någon uppgift om det utan du ska behöva förstå det själv. Jag kan inte se det som svartbygge för att man inte har förstått hur någon på kommunen kan tänkas se på det i framtiden.
Och där kan man bl a läsa:O oxöga skrev:
De flesta byggnader kan på ett eller annat sätt anses uppfylla något av de angivna kriterierna, men i begreppet "särskilt värdefull" ligger att byggnaden särskilt väl ska belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan belysa samma förhållande. Få motsvarigheter ska förstås i relation till hela byggnadsbeståndet och behöver bedömas från såväl ett nationellt som regionalt och lokalt perspektiv. Även om en byggnadstyp kan vara vanlig i en region så kan det finnas få motsvarigheter i ett nationellt perspektiv. En i och för sig vanligt förekommande byggnadstyp kan i sitt sammanhang ha få motsvarigheter som kan förmedla samma berättelse. En väsentlig aspekt på kulturhistoriskt värde är i vilken mån en byggnad är ägnad att förmedla kunskap om ett visst förhållande.
Så Claes resonemang om att ett ordinärt villaområde som är tidstypiskt för 70-talets villabebyggelse har något bevarandevärde och skydd mot förvanskning faller på att det finns tusentals såna villaområden i Sverige.
Hmm, jag har ju en friggebod sedan tidigare, inte jag som byggt den. Men den är inte sökt bygglov för iallafall. Jag sökte bygglov för en fasadändring i början av året och då påpekade stadsbyggnadskontoret att friggeboden inte var med på situationsplanen. Jag uppdaterade då situationsplanen i bygglovsansökan och ritade in friggebod och fick bygglov för fasadändringen. Kan man då hävda att stadsbyggnadskontoret redan prövat min fastighet mot 8:13 reglerna då de var ok med att jag uppdaterade situationsplanen med en friggebod utan att de dom öppnade tillsynsärende i relation till 8:13?
Utöver det har det gjorts en omfattande justering av fasaden på 70 talet samt det byggdes en större balkong längs långsidan på huset. Den balkongen är på 30 kvm och äter byggyta enl stadsbyggnadskontoret, och är anledning till varför jag nått min kvot av byggyta enl detaljplan. Men även då måste man väl prövat balkongen mot 8:13 och kommit fram till att fastigheten inte träffas sv de reglerna, för om den träffats av de reglerna kan jag aldrig tänka mig att denna typ av balkong skulle kunna ses som ”icke förvanskande”
I både exempel ovan, min fasadändring och balkong från 70-tal så har man rimligen gjort bedömning att huset inte träffas av 8:13. Kan man då vara helt säker på att det gäller även framgent eller kan man ändock, om man kommer fram till hela mitt område klassas som skyddsvärt, därmed sätta upp ett tillsynsärende på en potentiell bygglivsbefriad tillbyggnad jag gör med stöd i att tex min friggebod tidigare i år ansågs kunna byggas bygglovsfritt
Vi får väl se de kommande åren. Det finns 290 kommuner med tillsynsenheter från högt till lågt. Här ett exempel från Skogås i Huddinge kommun där ägarna av de bruna 70-talshusen helt missat sitt områdes utpekande:W Weimik skrev:
https://www.byggahus.se/forum/threads/130-anmaelda-foer-ommalning-av-foenster.464552/
Det är rörigt det här, jag kan tycka det är enklare att göra en egen bedömning på enskild fastighetsnivå, tex bor man i en sekelskiftesvilla så är det mer troligt man når krav för skyddsvärde. Men det är klurigare om man klassar hela områden, där husen i område inte är enhetliga i sig. Det känns ju väldigt svårt skydda sig mot, om man bor i helt hus som i sig inte är skyddsvärt men sen plötsligt så klassas hela området som skyddsvärt och så åker man med så att säga. Menar alltså de fall där det inte är klart och tydligt man bor i ett område som kan tänkas blir skyddsvärt framgent, däremot i vissa fall kan det ju även vara tydligt - tex sockerbitshuden i Enskede eller Bromma. Här kan man tycka man borde göra skillnad i retroaktiv tillsyn, om det är ens faktiska fastighet som är skyddsvärd i sig i ett område som i sig inte är skyddsvärt, eller om ett helt område plötsligt blir skyddsvärt och då åker samtliga hus med.W Weimik skrev:
Som i mitt fall, området är hyfsat gammalt i sig, finns en hel del hus som är 100 år gamla, men väldigt många hus är också byggda på 50-70 talet, men framförallt så finns det i princip inte ett hus som liknar det andra i hela området. Om man tittar på området så har stadsmuseet också redan klassat några få fastigheter som skyddsvärda, och de är typ gamla gårdar eller liknande där det är tydligt att skyddsvärde finns. Men området i sig är oklassat, på grund av den blandade bebyggelsen hade det varit ormligt att enskilt klassa hus för hus utan antar därför man tagit approachen att klassa de mest tydliga fastigheterna. Antar det också är bakgrunden till att området i sig är oklassat, pga det lapptäcke av hus som finns. Men om man ändock får för sig klassa hela området nu, då blir det ju riktigt rörigt för alla villaägarna om man ska göra förändringar på sitt eget hus, som inte liknar nåt annat i grannskapet….
Huddinge kommun delar inte din bedömning:
https://www.byggahus.se/forum/threads/130-anmaelda-foer-ommalning-av-foenster.464552/
Och det är inte just den enskilda byggnaden som är problemet utan områdestypen. Tänk mindre på ditt hus och mer på var det ligger, dess sammanhang. "Kontexten" som 70/80/90-talister som arbetar med sånt här säger.
Det låter ju inte som att du bor i någon riskzon direkt. Hela Sverige är ju fyllt av just denna typ av blandade villaområden. Varför är du orolig egentligen?J Johan_kl skrev:
Jag tycker så också, men då det trotts allt är en närförort i Stockholms stad så blir man ändå lite orolig att man får för sig nu att klassa in hela områden i Stockholm som hittills är oklassade pga ha kvar möjlighet sätta stopp för friare regelverket
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 603 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 603 inlägg
Är inte benägen att hålla med. Det finns ju särdrag som gör byggnader eller områden skyddsvärda. Som i mitt område är det vitputtsade hus med tegeltak och stora tomter som är tidstypiskt. Samt att siktstråket längs med ale’n (när man står och tittar längs med gatan) ska förbi oförändrad.
Alltså drar jag in byggnaden långt från vägen och håller mig till likande gestaltning kan jag ändå få bygga enl 8/13. Att man får lov för en viss tillbyggnad är ingen garanti för att en annan tillbyggnaden som mer går emot det som är skyddsvärt är ok. I lovet sker ju en bedömning mot förvanskningsförbudet och i det hur det påverkar kulturvärdet.
Redigerat: