Kommande lagstiftning?Nötegårdsgubben skrev:
Mitt inlägg handlar inte om det nuvarande förslaget till förenklingar, däremot har det beröring i att byggregler är utformade med stora tolkningsmöjligheter. Handläggare och nämndledamöter har svårt att släppa på sitt kontrollbehov, vilket kan komma att visa sig i hur de nya reglerna tillämpas.
Nuvarande regler borde förtydligas och i första hand efterlevas, i andra hand är en översyn av tillämpning lämplig.
Att handläggare "tycker", och utifrån personligt tyckande rekommenderar avslag i bygglovsfrågor, utan den motivering PBL och Förvaltningslagen kräver är inte OK.
Att Byggnadsnämnden går på handläggarens yttrande utan att kontrollera nulägesbeskrivningen i yttrandet mot verkligheten gör inte saken bättre.
Det är bekvämt med myndighetsutövning från skrivbordet.
I det relaterade fallet är förvaltningens yttrande av karaktären "önsketänkande" hur kulturmiljön är utformad i verkligheten, eller var var utformad för 20-25 år sedan.
Förändringar pågår ständigt, utan uppdatering blir nulägesbeskrivningen felaktig och kan leda till beslut utifrån felaktiga grunder.
Det riksintresse förvaltningen hänvisar till är inte aktualitetsprövat, som föreskrivs vart 8:e år.
Aktualitetsprövning har inte gjorts på de drygt 20 år som förflutit sedan riksintresset beslutades. Det rinner mycket vatten under broarna på drygt 20 år.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Då kanske du ska låta bli att skriva saker som ”ytterligare förenklingar” i en tråd som handlar just om dessa.B Bernt Ö97 skrev:
Ok dåligt formulerat av mig, dock har jag varit tydlig med att inlägget är utanför ämnet i tråden.
Syftet har varit att vi har anledning att vara vaksamma mot hur kommunernas tjänstemän tolkar det kommande regelverket.
Samtidigt har det ju med den kommande förändringen att göra eftersom man väljer att lägga (eller behålla) särskilda bygglovskrav på bebyggelse som ses som byggnadskulturellt värdefull. Och om byggnaden omfattas eller inte avgörs först efter en överklagan av ett tillsynsärende och till dess kan man bara gissa utifrån tjänstemäns och eventuellt byggnadsnämnds icke överklagningsbara bedömningar. Regeringen valde bort liberalism i den aspekten.
Byggregler bör handla som sådant som kan medföra fara för andra. Inte om tycke och smak. Vi, åtminstone jag, vill inte ha smakdomstolar som styr vad jag får göra.J JohanLun skrev:
Som sagt, de som vill "värna kulturarvet, när det gäller privatägda byggnader kan lämpligen köpa de aktuella byggnaderna och bekosta konserverandet själva, istället för att tvinga andra att göra det.
Redigerat:
Se brottsbalken kap. 20.K karlmb skrev:
Och här finns inget rätt eller fel, vi får helt enkelt rösta på de som tycker som oss själva. Just nu är väl verkligheten mitt imellan din och min åsikt…P pmd skrev:
Problemet med vår sk demokrati är att så smala frågor som byggfrågor sällan kan urskiljas emellan de kandidater som bevärdigas medborgare.J JohanLun skrev:
På sin höjd vill ju något parti stoppa något nytt bostadsområde, moské eller liknande.
Om de tänker använda sunt förnuft i byggnadsnämnden är ju helt ett wild card.
Detta är problemet med representativ demokrati.
Gällande regelverk:
Byggnadsnämnden har stor möjlighet att i varje detalj avgöra smakfrågor kring bebyggelsemiljöns utveckling och hindra fastighetsägare från för stora förändringar. Men har små möjligheter att tvinga den enskilde att genomföra åtgärder för att förändring man önskar ska komma till.
Byggnadsnämnden har stor möjlighet att i varje detalj avgöra smakfrågor kring bebyggelsemiljöns utveckling och hindra fastighetsägare från för stora förändringar. Men har små möjligheter att tvinga den enskilde att genomföra åtgärder för att förändring man önskar ska komma till.
Helt rätt.Claes Sörmland skrev:
Tjänstemän och politiskt valda i kommunens förvaltningar har stor makt utan ansvarstagande.
Dock fins det skrivning i PBL att huruvida en byggnad är särskilt värdefull ska det värderas i varje enskilt fall. Min tolkning är att det ska göras före beslut. Om så ej sker är det felaktig hantering i beslutsprocessen.
Brottsbalkens kapitel 20 handlar om "tjänstefel m.m".K karlmb skrev:
Första paragrafen lyder sålunda:
"1 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar".
Jag föreslår en genomläsning av hela kapitlet för att få en hyfsad förståelse om vad som gäller numera när det handlar om tjänstemannaansvar. Delarna som handlar om krigsmän kan man nog hoppa över.
Hojtandet om tjänstemannaansvarets "återinförande" tycks ha blivit en mem (en term som Rickard Dawkins uppfann i sin bok "The Selfish Gene", 1976) och som sådan oftast är ganska substanslös. Den är ibland ihopkopplad med klagomål på Olof Palme som ska ha "avskaffat" tjänstemannaansvaret.
Något slags resonemang om vad detta "återinförande" skulle innebära har jag sällan sett. Det är väl tänkbart att tjänstemannaansvaret är sämre nu än på 1970-talet (att det är annorlunda är rimligt) men det brukar inte vara någon som i samband med kraven på återinförandet förklarar vad som ska ändras och hur det var bättre förr.
Redigerat:
Tyvärr rinns det inga partier att rösta på i den här frågan, som är frihetliga. Om det kommunala självstyret enligt regeringsformen, inte vore en chimär, skulle sådana frågor kunna avgöras lokalt, åtminstone delvis.J JohanLun skrev:
Jag ser nog verkligheten som ganska långt från min åsikt.
Redigerat:
Att "återinföra tjänstemannaansvaret" skulle alltså innebära att man tog bort "ringa" enligt din mening?