Gissningsvis skulle det vara tolkningen från kommunens sida. Man legaliserar svartbyggandet genom denna process.W Weimik skrev:
Här har vi en gråzon som heter duga: Att frukten av svartbyggande som ej har anmäls före 1 december blir omöjlig att angripa för tillsynen efter detta datum men samtidigt inte räknas med i "potten" för nya bygglovsbefriade byggnader.W Weimik skrev:
Min MÖD-intuition utvecklad efter att ha läst hundratals av MÖDs domar säger mig att man inte skulle tolka lagen på detta sätt. Det gynnar inte samhället. Men vad man skulle landa i är jag osäker på. Enklaste lösningen är att tillsynen fortfarande kan angripa överträdelser som har begåtts enligt vid tiden gällande PBL (alltså före 1 dec) inom fem år med byggsanktionsavgift och rättelse inom tio år. Rättelsedelen löses med frivilligt bygglov.
Men @Nötegårdsgubben har förtjänstfullt och övertygande argumenterat mot detta, efter 1 december finns ju inte PBLs nuvarande bygglovsplikt kvar för de åtgärder som vi diskuterar.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Jag skulle säga att man inte kan göra det, men tanken att kunna bygga något som svartbygge men som "försvinner från kartan" på ett halvår är kittlande, så låt oss titta närmare på vad reglerna säger och hur argumentationen mot skulle vara.W Weimik skrev:
Först tittar vi på sista stycket i de nya 9 kap. 4 och 5 §§ (s. 18 f i proppen; de är likadana, men gäller för inom respektive utom detaljplanerat område:
"Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser."
Börjar vi bakifrån så har ju då inte svartbygget undantagits från krav på lov när det byggdes, så då är det ju inte med. Jag har tidigare argumenterat utifrån den här poängen när jag sagt att gamla bodar från innan det infördes generellt bygglov inte ska räknas med när man räknar ihop sina 45/65 kvadratmeter, så det är inte en orimlig tanke att utgå från att dessa byggnader på den grunden inte ska vara med.
Tittar vi dock på det första villkoret, att byggnaden ska vara undantagen enligt den aktuella lagen, då inkluderas alla byggnader som omfattas av de nya 45/65-reglerna, oavsett vad som gällde när de byggdes. Man kan då alltså varken exkludera en svartbyggd bod från kommande sommar eller en som inte omfattades av bygglov när den restes 1950.
Min känsla just nu är att domstolarna nog skulle gå på den senare linjen, och räkna alla kvadratmeter som skulle omfattas av komplementbyggnadsreglerna idag vid avgörande om en ny byggnad ryms inom reglerna eller ej, oberoende av vad som var tillåtet när byggnaden byggdes. Även om PBL är en lagstiftning som riktar in sig på processen byggande snarare än förekomsten av en byggnad i sig, känns det mer troligt att det är vad man från lagstiftarens sida skulle vilja att utfallet blir i alla fall.
Det är inte helt lätt att bli klok på det här, frågan i sig berörs egentligen vare sig i författningskommentaren till 9 kap. 4 och 5 §§ (s. 416 ff. i proppen) eller i övervägandena i 4.5.2 (s. 88 ff.). Jag måste nog dock ändra min tidigare position om gamla uthus för att få ihop logiken i vad jag tycker här.
Så med reservation för att jag inte tänkt färdigt: Man kommer inte komma undan med att bygga mer än 45/65 kvm för att det man sen tidigare har är svartbyggen eller byggnader som på sin tid inte omfattades av lov om det är byggnader som idag skulle falla under undantagen i 9:4 eller 9:5.
Redigerat:
Jag börjar också luta åt det hållet nu, att MÖD hamnar där vid en prövning. D v s att man med den nya lagtexten bryter med vår bygglagstiftnings gamla tradition att fokusera på åtgärden att bygga snarare än på frukten av åtgärden, alltså byggnaden. Därmed kan 9 kap. 4 och 5 §§ appliceras på byggnader som har uppförts före lagtexten infördes.
Därmed ska alla gamla svartbyggen som uppfyller kriterierna för bygglovsfrihet enligt PBL efter 1 dec räknas in i potten. Men ej byggnader som svartbyggts och ej uppfyller kritierierna, t ex ett 35 kvadratmeter svartbygge in om detaljplan. Det är ju 5 kvm för stort för att falla inom bygglovsfria reglerna.
(EDIT: Jag har inte tänkt färdigt här märker jag. Ändrat texten tre gånger efter genomläsning.)
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Egentligen kan man ju säga att vi har så redan idag med planstridigt utgångsläge. En tillbyggnad som i sig är tillåten får inte byggas på ett hus som i sig är planstridigt. Det är fortfarande tillbyggnaden som är det som inte får byggas, även om det är beroende på omständigheter från tidigare byggnation. Max byggarea funkar likadant.
***
I ditt fall hamnar vi i den prekära situationen att det beror på hur stor ladan är. Är den så stor att den inte faller inom komplementbyggnadsreglerna har du full byggrätt, annars reduceras byggrätten med ladans storlek.
Säg att ladan är 45 kvm. Då försvinner inget av din byggrätt eftersom en lovfri byggnad inom detaljplanerat område inte får vara större än 30 kvm, och det därmed inte är en sådan byggnad.
Edit: Claes exemplifierade i en tidigare version med en lada på egen mark som eventuellt påverkar hans byggrätt. Den delen hann tas bort innan jag skrivit klart, därav mitt något haltande svar.
***
I ditt fall hamnar vi i den prekära situationen att det beror på hur stor ladan är. Är den så stor att den inte faller inom komplementbyggnadsreglerna har du full byggrätt, annars reduceras byggrätten med ladans storlek.
Säg att ladan är 45 kvm. Då försvinner inget av din byggrätt eftersom en lovfri byggnad inom detaljplanerat område inte får vara större än 30 kvm, och det därmed inte är en sådan byggnad.
Edit: Claes exemplifierade i en tidigare version med en lada på egen mark som eventuellt påverkar hans byggrätt. Den delen hann tas bort innan jag skrivit klart, därav mitt något haltande svar.
Redigerat:
Ledsen att jag rör till det. Skulle inte publicerats före jag tänkt klart.
Men visst, hela bygglagstiftningen har på senare tif rört sig vid att flytta fokus på åtgärden till att flytta fokus på frukten av åtgärden, byggnaden/byggnadsverket. Jag tror det är den allmänt utbredda (och historiskt felaktiga) synen att byggnaden eller byggnadsverket har bygglov som har spritt sig även in hos domstolarnas folk, lagstiftaren och Boverket.
Man har inte förstått att grunden är att åtgärden (handlingen) att bygga huset är det som kräver bygglov medan själva byggnaden i sig inte omfattas av något lovkrav. Det finns inget förbud att ha byggnader/byggnadsverk på sin mark i lagstiftningen och som därmed måste lyftas av ett lov (=ett tillstånd att bryta mot förbudet) utan förbudet som finns är att bygga hus (och vissa andra åtgärder).
Men den striden är förlorad, numera är PBL en blandlagstiftning där ett lov dels omfattar handlingen och dels är ett sorts kvitto på byggnader, byggnadsverk och markförhållanden (marklov). En ny tanke smög sig in i bygglagstiftningen utan större diskussion och ställde till det. "Potten" var nog den mest utpräglade legala konstruktionen åt det hållet så här långt. Nu sitter vi här med PBL-röran och försöker tolka vad man har ställt till med.
Men visst, hela bygglagstiftningen har på senare tif rört sig vid att flytta fokus på åtgärden till att flytta fokus på frukten av åtgärden, byggnaden/byggnadsverket. Jag tror det är den allmänt utbredda (och historiskt felaktiga) synen att byggnaden eller byggnadsverket har bygglov som har spritt sig även in hos domstolarnas folk, lagstiftaren och Boverket.
Man har inte förstått att grunden är att åtgärden (handlingen) att bygga huset är det som kräver bygglov medan själva byggnaden i sig inte omfattas av något lovkrav. Det finns inget förbud att ha byggnader/byggnadsverk på sin mark i lagstiftningen och som därmed måste lyftas av ett lov (=ett tillstånd att bryta mot förbudet) utan förbudet som finns är att bygga hus (och vissa andra åtgärder).
Men den striden är förlorad, numera är PBL en blandlagstiftning där ett lov dels omfattar handlingen och dels är ett sorts kvitto på byggnader, byggnadsverk och markförhållanden (marklov). En ny tanke smög sig in i bygglagstiftningen utan större diskussion och ställde till det. "Potten" var nog den mest utpräglade legala konstruktionen åt det hållet så här långt. Nu sitter vi här med PBL-röran och försöker tolka vad man har ställt till med.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Äh, då skulle inte mycket skrivas på forumet om alla tänkte så. 😎Claes Sörmland skrev:
Den kanske är ny i lagstiftningen, men etablerad i systemet. I detaljplaner finns ofta begränsningar av byggrätten. Jag tycker potten ska ses i den traditionen och att det därmed är en ganska väl förankrad ordning. Bättre än den tidigare där man kunde hamna i väldigt olika utgångslägen beroende på när ens fastighet bebyggts, och hur.
Lustigt nog nämns det här bland remisskommentarerna, vilket sedan inte direkt bemöts av regeringen:
Sveriges Kommuner och Regioner och Göteborgs kommun påpekar att förslaget innebär att byggnadsarean för en komplementbyggnad som uppförts utan lov, men inte uppfyller kriteriet för lovbefrielse, inte ska ingå i beräkningen av den sammanlagda arean vilket – om preskriptionstiden passerat – möjliggör en större omfattning av komplementbyggnader inom
en fastighet än avsett.
Där hade man ett ypperligt tillfälle att förtydliga intentionen.
Sveriges Kommuner och Regioner och Göteborgs kommun påpekar att förslaget innebär att byggnadsarean för en komplementbyggnad som uppförts utan lov, men inte uppfyller kriteriet för lovbefrielse, inte ska ingå i beräkningen av den sammanlagda arean vilket – om preskriptionstiden passerat – möjliggör en större omfattning av komplementbyggnader inom
en fastighet än avsett.
Där hade man ett ypperligt tillfälle att förtydliga intentionen.
Väl grävt!W Weimik skrev:
Även frånvaro av lösning på denna konsekvens är ju ett svar. Lagstiftaren accepterar således denna konsekvens.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Ja, jag får erkänna att jag hoppat över närmast all remissgenomgång i det jag läst. Nu läste jag det dock tillsammans med regeringens skrivningar om rätt att anmäla svartbyggen till tillsyn, och jag tycker nog att saken har besvarats. Som jag läser det ser man det inte som ett stort problem om ett svartbygge passerat utan tillsyn skett. Då har det, får man motsatsvis tänka, inte varit så viktigt för någon, vilket väl till stor del är vad saken handlar om.
Sökt bygglov för ett tag sedan som vi fått godkänt men det står "Fastigheten ligger inom särskilt värdefull kulturmiljö" på ett ställe. Jag antar en sådan skrivelse sätter käppar i hjulet för oss gällande dessa ändringar framöver? Hittar inget hos kommunen heller om vilka hus som ingår i denna benämning utan verkar mest vara godtyckligt från deras sida. Får iaf vara nöjd så länge dom inte tycker det ska vara K/Q-märkt.
Dessutom ser man på området finns det flera hus byggda 2010 och senare i väldigt modern stil trots att det är värdefull kulturmiljö. Tolkar det som då att bara vi med äldre hus anses vara värdefulla och att söka rivningslov så krävs det att hela huset är i dåligt skick innan det kan tänkas beviljas.
Dessutom ser man på området finns det flera hus byggda 2010 och senare i väldigt modern stil trots att det är värdefull kulturmiljö. Tolkar det som då att bara vi med äldre hus anses vara värdefulla och att söka rivningslov så krävs det att hela huset är i dåligt skick innan det kan tänkas beviljas.
Vi är i samma sits fast vi bor i ett område med endast nyproduktion. När jag lusläste förslaget tidigare så var vägen ut för att kommunen skulle kunna reglera det antingen detaljplaner eller områdesbestämmelser för särskilt värdefulla kulturmiljöer. Finns ej några områdesbestämmelser kan det vara så att kommunen tappar en hel del av sin möjlighet att tycka saker och områdesbestämmelser måste gå igenom sin egna process med ett faktiskt fattat beslut (som då går att överklaga).Purre skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/detaljplan/omradesbestammelser/
Dvs om kommunen nu tycker att området har det skyddsvärdet så måste de faktiskt formellt fatta beslut om det på generell nivå först.
Vet dock ej om det skett ändringar sedan dess. Mitt fokus var primärt på fasadändringar (typ kulör).
Ja det torde det göra.
Läs propositionen från s 179. Punkt 3 i sammanfattningen är nog det som vi diskuterar:
https://data.riksdagen.se/fil/65A15A50-B5DF-493A-A3E1-DB62D4EB993B
I texten hänvisas det konsekvent till 8 kapitlet, paragraf 13 kring detta.
Finns det någon tydlig definition för bebyggelseområden och vad som åsyftas där?
I vårt fall är det ett nyproduktionsområde så byggnaderna har garanterat inte något skydd. Det är ej en allmän plats.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 926 inlägg
Det står alltså att det som i för en byggnad i första stycket också kan gälla för exempelvis ett bebyggelseområde eller en allmän plats, inte att sådana är skyddade per definition.
Ett bebyggelseområde skulle då kunna vara allt ifrån ett enstaka radhuskvarter från 60-talet till en mindre stadsdel som Södra ängby i Stockholm.
***
Om jag får sticka ut hakan och spå lite tror jag dock att man med tiden kommer komma fram till att sådana områden måste vara särskilt utpekade och dokumenterade. För när normalläget är att man får göra som man vill kommer allt färre tänka att just de kanske måste be om lov.
Ett bebyggelseområde skulle då kunna vara allt ifrån ett enstaka radhuskvarter från 60-talet till en mindre stadsdel som Södra ängby i Stockholm.
***
Om jag får sticka ut hakan och spå lite tror jag dock att man med tiden kommer komma fram till att sådana områden måste vara särskilt utpekade och dokumenterade. För när normalläget är att man får göra som man vill kommer allt färre tänka att just de kanske måste be om lov.