Regeringen gjorde en utredning kring statliga verk ( för ev hopslagning). Då framkom 25 statliga verk man inte ens visste existerade - som inte ens regeringens själva kände till, trots att samma regering utfärdade regleringsbreven? Vad säger det oss?Claes Sörmland skrev:
Lägg ner 75 procent av alla statliga verk. Slå ihop resten. Skicka dem övertaliga till Arbetsförmedlingen.
Källa: https://www.expressen.se/nyheter/sverige/regeringens-upptackt--25-okanda-myndigheter/
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Ja, men det gjordes ju en redan 2022 (under regeringarna Löfven 2 och Andersson 2). Blev väl inget av det då, så har trott att det är den man dammat av och hällt lite KD-liberalism på. Men det kanske krävdes en utredning till för att komma någon vart.
Jag famlar lite här för jag har inte följt detta. Men jag läser i denna äldre utredning av Boverket: "I regeringsuppdraget till Boverket att se över ombyggnadsbegreppet ingår att den nuvarande kravnivån i huvudsak ska bibehållas. Boverket gör därför här ingen bedömning av om det finns skäl att lätta eller skärpa några krav."
Istället verkade denna äldre utredning handla om att förtydliga kraven så att det i effekt skulle blir mer regelstyrning och mindre skönsmässig bedömning av bygglovshandläggare. D v s om något så var det väl snarast ökad statlig repression gentemot fastighetsägarna. Regelstyrning ger ju ofta den effekten, regelstyrning innebär ju så få undantag som möjligt.
Den nya utredningen som regeringen har begärt och som Boverket ska redovisa i juni innehåller det huvudsakliga uppdraget avregleringar i form av minskade krav på utformning och tekniska egenskaper vid ombyggnad. Det allmänna ska alltså tryckas tillbaka till förmån för den enskilde. Man vill avveckla en del av PBL.
Ditt paradoxala begrepp "KD-liberalism" verkar vara rätt spot on!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Håller med om att man nog får ta i med skohorn för att få 2022-förslagen att riktas om i frihetligare riktning, men det är ju ändå en remitterad utredning man nog kan vrida lite på, för att sen ta ett steg till med nästa utredning.
Det är dock bara spekulation.
Det är dock bara spekulation.
Tack! Var barnsligt nöjd med det, så kul att det inte gick omärkt förbi. 😇
Pratade med en bygglovshandläggare idag som sade att eventuellt ökade tillsynsärenden kan komma att hamna på civilrätten snarare än bygglovsenheterna. Möjligen att ärenden kommer skickas på remiss till bygglovsenheten i så fall. SKR organiserar seminarier där handläggare och förtroendevalda ges information om vad man vet hittills och diskuterar vad det kan innebära.
Jag tyckte dels att det var intressant att höra att de fortfarande inte fått en bild av hur de ska hantera förändringen och dels är det en intressant tanke att ärenden kan flyttas till civilrätten. Finns det någon kunnig person i tråden som kan reflektera kring vad det i så fall skulle innebära?
Jag tyckte dels att det var intressant att höra att de fortfarande inte fått en bild av hur de ska hantera förändringen och dels är det en intressant tanke att ärenden kan flyttas till civilrätten. Finns det någon kunnig person i tråden som kan reflektera kring vad det i så fall skulle innebära?
Vad menar du med "civilrätten"? Det är väl fortfarande personalen på bygglovsenheten som kommer att utöva tillsyn på samma sätt och på samma juridiska grunder som idag? Skillnaden blir väl dels att dom får mer tid över och ett utökat uppdrag att bedriva mer tillsyn iom de nya reglerna?A abexy skrev:
Personen jag talade med kunde inte svara på det (jag frågade om de planerar att flytta personal från förprövning till tillsyn). Jag förmodar att det skulle innebära att en granne som anser att byggherren orsakat den skada får stämma denne och att det avgörs i tingsrätten. Som jag förstod det skulle civilrätten alltså i så fall omfatta sådant som rör enskilda intressen medan det som rör allmänna intressen (kulturmiljö, brand, landskapsbild, osv) skulle vara kvar hos kommunen. Vill också förtydliga att detta bara var hur en enskild bygglovshandläggare resonerade, det kommer inte från någon offentlig källa. Jag tyckte att tanken var intressant, jag förmodar att det kan fungera på det sättet i andra länder.useless skrev:
Får erkänna att jag inte läst hela tråden, försökte, men fick ge upp. Måste hinna med jobb och familj också 😉
Men om man har radhus, brf. Kan jag då, när lagen (förhoponingsvis) går igenom, bygga tak över altanen utan bygglov. Såvida brf och grannen ej motsätter sig? Kommer vara närmre grannens gräns än 4,5m pga radhus, men mer än 4,5 mot kommunens mark i alla fall. Eller gäller lagförslaget bara villor och parhus? Så fortsatt jävligt för radhus?
Men om man har radhus, brf. Kan jag då, när lagen (förhoponingsvis) går igenom, bygga tak över altanen utan bygglov. Såvida brf och grannen ej motsätter sig? Kommer vara närmre grannens gräns än 4,5m pga radhus, men mer än 4,5 mot kommunens mark i alla fall. Eller gäller lagförslaget bara villor och parhus? Så fortsatt jävligt för radhus?
1)
Vad gäller för sådant som stått på tomten långt innan friggebodar och attefallare kom till? Vi har ett litet uthus på kanske 15kvm som troligen är från 30-talet, samt ett växthus på typ 5kvm som kanske är 30 år gammalt (jag har bara ägt huset i 10 år), samt ett litet fristående skärmtak jag själv satt upp på ett par kvm.
2)
Jag har en altan som är medritad på tomtkartan, jag skulle gärna ha ett tak på den och göra den dubbelt så stor och hälften inglasad, jag uppskattar den isf skulle bli över 15kvm. Totalen av allt tillbyggt verkar iallafall hålla sig med god marginal under de kvm som anges i de nya reglerna...
Förstår jag saken rätt, om detta går igenom, skulle jag kunna bygga ett "uterum" utan några ytterligare bygglov eller anmälan?
Enklare tillbyggnader, typ inglasade uterum eller skärmtak / altaner antar jag även inte ställer några krav på energiprestanda eller tillgänglighetsanpassning? För mig som bor i ett gammalt hus med pytteliten toalett och tvättstuga mm i källarplan så är det näst intill omöjligt att anpassa mitt hus.
Till saken hör att jag bor i tätbebyggt område, men alla ritningar på äldre hus har förkommit, så de som inte gjort något bygglovspliktigt efter kanske 1960 har inga ritningar i arkiven.
Vad gäller för sådant som stått på tomten långt innan friggebodar och attefallare kom till? Vi har ett litet uthus på kanske 15kvm som troligen är från 30-talet, samt ett växthus på typ 5kvm som kanske är 30 år gammalt (jag har bara ägt huset i 10 år), samt ett litet fristående skärmtak jag själv satt upp på ett par kvm.
2)
Jag har en altan som är medritad på tomtkartan, jag skulle gärna ha ett tak på den och göra den dubbelt så stor och hälften inglasad, jag uppskattar den isf skulle bli över 15kvm. Totalen av allt tillbyggt verkar iallafall hålla sig med god marginal under de kvm som anges i de nya reglerna...
Förstår jag saken rätt, om detta går igenom, skulle jag kunna bygga ett "uterum" utan några ytterligare bygglov eller anmälan?
Enklare tillbyggnader, typ inglasade uterum eller skärmtak / altaner antar jag även inte ställer några krav på energiprestanda eller tillgänglighetsanpassning? För mig som bor i ett gammalt hus med pytteliten toalett och tvättstuga mm i källarplan så är det näst intill omöjligt att anpassa mitt hus.
Till saken hör att jag bor i tätbebyggt område, men alla ritningar på äldre hus har förkommit, så de som inte gjort något bygglovspliktigt efter kanske 1960 har inga ritningar i arkiven.
Uthuset fördaterar friggebodsreglerna så det äter inte den bygglovsbefriade potten för komplementbyggnader.J JohanLun skrev:
Växthuset lär ha uppförts efter att friggebodsreglerna kom om det bara är 30 år gammalt. Om det är max 3 m till knock och i närheten av ditt hus så är det per definition en friggebod och äter därmed upp den bygglovsbefriade potten med sina 5 kvm.
Ja. Upp till 30 kvm.J JohanLun skrev:
Nej, det kan jag inte tänka mig.J JohanLun skrev:
Självbyggare
· Stockholm
· 8 221 inlägg
Som jag har förstått det är en förenkling att reglerna skall omfatta även flerbostadshus. Men har du ett radhus så ökar förstås ändå komplexiteten, eftersom du tex måste uppfylla brandskyddet.D Dr.E skrev:
Så om du bygger ett skärmtak (som inte brukar bli godkänt pga brandskyddsskäl) så måste du se till att reglerna för branskydd uppfylls: tex om du bygger det i ngt material som inte brinner då kanske ? Eller sätter upp väggar som uppfyller EI60 (eller EI30 -beroende på vad som gäller)
https://www.brandskyddshandboken.se/Brandskyddshandboken_6_rev_180619_kap8.pdf
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 603 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 603 inlägg
D Dr.E skrev:
Men är det brf radhus kan de ju vara EN fastighet, så då äter det ju på hela föreningens ”pott”.
Det är snyggt löst med att lagstiftningen inte är fastighetsbaserad. Den bygger på tomtkonceptet och ett radhus har vanligen sin egen tomt även om radhuset upplåts med bostadsrätt.U Utsliten och utdömd skrev:
I reglerna nämns inte fastighet utan bara att en komplementbyggnad/utbyggnad ska vara komplement/utbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus på samma tomt. Så på en fastighet med många en- eller tvåbostadshus borde rimligen varje hus ha sin komplement(ut)byggnadspott så länge man håller sig på den egna tomten.U Utsliten och utdömd skrev:
Edit: Tänkte för långsamt som vanligt...