Jag har samma erfarenhet, att folk i gemen antingen tror att alla åtgärder kräver bygglov eller tror att det är mycket friare än vad det är. Få förstår regelverket ens i grunden och med alla dessa undantag som har lagts till har gjort det till en soppa.jonmo skrev:
Egentligen tror jag inte regeringens reform kommer att göra det så mycket bättre på förståelsesidan (vem läser lagtext liksom?) även om lagtekniskt är det nya kapitlet för bygglov i PBL snyggare än dagens röra med PBL och PBF. Men jag tackar för att man i alla fall försöker liberalisera lite.
Hej,
vi bor i ett enplanshus byggt 87 som vi hade velat bygga ut. Boarean är 118 kvm och vi har tidigare fått besked att enbart attefallstillbyggnad är möjligt (15 kvm brutto) då vårt utgångsläge är planstridigt. Detta för att enbart 20% av tomten får bebyggas och vårt hus tillsammans med garage utgör 180 kvm av tillåtna 156 kvm. Men med det nya förslaget öppnas nya möjligheter och en tillbyggnad på 30 kvm kan vara värt mödan (kontra 15 kvm). Vi har dock börjat fundera på om det finns andra sätt att göra detta på och då började vi fundera på att bygga uppåt. Våra grannhus, som har exakt samma detaljplan och samma utgångsläge, dvs mer är byggt än vad som är tillåtet, är 1,5 plans hus. Jag ringde en handläggare på kommunen och till min förvåning lät det inte helt hopplöst utan han nämnde något om att det nya förslaget innefattar att även planstridiga utgångslägen kan förändras och han pratade om 15 år bak i tiden. Vårt hus och grannarnas har varit planstridiga i snart 40 år.
Är det någon som vet något om detta och om detta skulle kunna förändra våra förutsättningar då jag tänker att bygga på höjden inte innebär att man ökar den byggda arean (som redan är överskriden). Ingen av våra byggnader är på prickmark och detaljplanen tillåter enbart ett plan men grannarnas hus är som sagt 1,5 och klassas därmed som ett enligt byggregler.
vi bor i ett enplanshus byggt 87 som vi hade velat bygga ut. Boarean är 118 kvm och vi har tidigare fått besked att enbart attefallstillbyggnad är möjligt (15 kvm brutto) då vårt utgångsläge är planstridigt. Detta för att enbart 20% av tomten får bebyggas och vårt hus tillsammans med garage utgör 180 kvm av tillåtna 156 kvm. Men med det nya förslaget öppnas nya möjligheter och en tillbyggnad på 30 kvm kan vara värt mödan (kontra 15 kvm). Vi har dock börjat fundera på om det finns andra sätt att göra detta på och då började vi fundera på att bygga uppåt. Våra grannhus, som har exakt samma detaljplan och samma utgångsläge, dvs mer är byggt än vad som är tillåtet, är 1,5 plans hus. Jag ringde en handläggare på kommunen och till min förvåning lät det inte helt hopplöst utan han nämnde något om att det nya förslaget innefattar att även planstridiga utgångslägen kan förändras och han pratade om 15 år bak i tiden. Vårt hus och grannarnas har varit planstridiga i snart 40 år.
Är det någon som vet något om detta och om detta skulle kunna förändra våra förutsättningar då jag tänker att bygga på höjden inte innebär att man ökar den byggda arean (som redan är överskriden). Ingen av våra byggnader är på prickmark och detaljplanen tillåter enbart ett plan men grannarnas hus är som sagt 1,5 och klassas därmed som ett enligt byggregler.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Bara för att planenligt utgångsläge utgår efter 15år från detaljplanens slutförande betyder inte att man kommer få lov för nya saker som strider mot detaljplanen. Detaljplanen kommer fortfarande gälla vid lovprövning.
Det är betyder egentligen att man inte kommer beakta gamla stridande delar när man söker lov. Tex så har man tidigare inte fått bygga ut ett hus som är för högt (planstidigt) etc fast att man har byggarea kvar att nyttja. Men har du maxat din byggarea så kommer du inte få lov att bygga ut mer, förutom de lovfria åtgärderna som får vara planstridiga.
Det är betyder egentligen att man inte kommer beakta gamla stridande delar när man söker lov. Tex så har man tidigare inte fått bygga ut ett hus som är för högt (planstidigt) etc fast att man har byggarea kvar att nyttja. Men har du maxat din byggarea så kommer du inte få lov att bygga ut mer, förutom de lovfria åtgärderna som får vara planstridiga.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Sen är ju frågan vad som händer då ?R roli skrev:
Ponera att man bygger en 30 kvm attefallare nu, men inte lämnar in en bygganmälan.
Då är det ju enligt nuvarande regler ett "svartbygge".
Men om de nya reglerna börjar gälla fom 1 oktober, så är det ju inte längre ett svartbygge. Dvs man kan lätt korrigera det som byggts fel genom att göra ingenting alls ?
Så då torde konsekvensen av ett upptäckt sådant svartbygge bli en sanktionsavgift (pga att man börjat innan startbesked givits). Rättelse bör man inte behöva göra om byggnaden enligt de nya reglerna är ok.
Sanktionsavgiften beräknas enligt en formel, så för en 30 kvm attefallare torde det bli (PBB 2025 58800 kr):
0,25 x PBB + 0,005 * PBB * 30 = 14700 + 8820 = 23 520 kr
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...n-och-byggforordning-2011338_sfs-2011-338/#K9
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Du måste påbörja åtgärden efter att nya reglerna trätt laga kraft. Påbörjar du innan behöver du följa dagen process och regelverk även om de slutförs efter.
Självbyggare
· Stockholm
· 8 592 inlägg
Jo, det skrev jag inte något om.U Utsliten och utdömd skrev:
MEN: Påföljden blir en byggsanktionsavgift och eventuell rättelse.
Och en rättelse behövs ju då inte om den nya byggnaden är ok med de nya reglerna.
Det är inte byggnaden som man tar ut en sanktionsavgift för, utan för att man påbörjade bygget utan att ha fått startbesked.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Rent krasst så kan de ju fortfarande kräva rättelse också, eller bygganmälan i efterhand. Byggnaden uppfördes enligt nutids regler och ska behandlas därhän. Även. Rättelsen ska ju följa reglerna för när överträdelsen gjordes.
Däremot hoppas jag ingen kommun kommer utnyttja sin makt på det sättet om den nu följer kommande regler.
Men de kan ju kräva en anmälan eller om byggnaden inte följer nutida regler så de inte kan bevilja anmälan, att byggnaden rivs. Fast att du kan bygga upp en identisk igen när nya reglerna trätt i kraft.
Tack för svar. Men klassas bygga på höjden som att byggarean ökar och därmed kommer det inte tillåtas då det inte ryms mer enligt detaljplanen? Vad det gäller bygghöjden så kan man ju bygga på så vis att det följer detaljplanen dvs exakt som grannen där det de facto är 1,5 plan men eftersom den lägsta punkten på taket är under 4m så är det ok enligt detaljplanen. Det är så jag förstått det i alla fall. Vad jag försöker utreda är alltså de 180 kvm som idag är betraktade som planstridiga förvandlas till planenliga, möjliggör detta att bygga på höjden givet att ingen ytterligare byggarea adderas samt att man följer detaljplanen vad det gäller tillåten bygghöjd mm.U Utsliten och utdömd skrev:
I princip ja. Om din detaljplan reglerar byggnadsarea (BYA) (Du skriver "byggarea") och ditt hus är planstridigt för att det har för stor BYA så kan du i princip få bygglov för att bygga ut det på höjden, (alltså utan att BYA ökar) när så pass lång tid har gått att planstridigheten inte hindrar fler åtgärder enligt de nya reglerna som väntas i höst. Men det är upp till byggnadsnämnden att bedöma om det är lämpligt i ditt enskilda fall.E Emil Eriksson C skrev:
Tack för ditt svar!Claes Sörmland skrev:
Det blir lite off topic, men detta är ju en lång tråd...E Emil Eriksson C skrev:
Bygghöjd definieras som du skriver som den punkt där väggen skär taket på långsidan. Detta så länge taklutningen är <45 grader. Jag har exempelvis 2,4 m bygghöjd på komplementbyggnader enligt DP, men min nyligen uppförda snickarbod har runt 5 meter till nock. Givetvis med 45 graders tak.
När det gäller att "bygga till på höjden" som du skriver skulle jag mer tänka på det som att du ändrar taklutningen (och alltså får större byggnadsvolym där man exempelvis kan inreda ytterligare rum). Det kräver troligen bygglov även framgent, men om det inte finns något uttryckligen som förbjuder det borde man kunna få igenom det. DP för vårt område föreskriver just 4m bygghöjd, endast enplanshus. Det har senaste åren byggts tre vad vi skulle kalla 1,5-planshus, men som ju då sökt bygglov för en våning med oinredd vind.
Praktiskt att fasadändringar bygglovsbefrias också, då kan du ju bara sätta i fönster på ovanvåningen när det är dags att konvertera.
Tack för värdefull input!
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Nej inte helt rätt, behöver inte vara långsidan utan det ska va den mest dominanta sidan utifrån gatan/vägen sett. Så har man gavel ut mot vägen eller full hög frontespis som bryter takfallet så kan nockhöjden bli där tak/vägg skär varandra.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 277 inlägg
Om vi tänker att det som ska göras är en lovkrävande fasadändring (ny takvinkel, nya fönster m.m. så är det en bygglovspliktig åtgärd med både nuvarande och kommande regler.E Emil Eriksson C skrev:
Med nuvarande regler skulle det inte gå då det som du konstaterat är ett planstridigt utgångsläge.
Med kommande regler kommer planstridigheten vara preskriberad, och därmed blir en fasadändring i sig möjlig.
Sen kommer man till det finstilta som blir knepigare. Om garaget ligger separat och det alltså inte ska ändras på alla 180 kvm, utan bara så många kvm som huvudbyggnaden är på och denna i sig ryms inom lovet borde det gå att bygga om till 1,5 plan.
Men det är lite av en slamkrypare, för bebyggelsen får rimligen inte bli mer planstridig efter än före taklyftet. Jag vet bara inte riktigt hur den skulle kunna bli det.
Edit: Skulle visst laddat om sidan innan jag svarade; hade ju hänt en del…