204 612 läst ·
1 535 svar
205k läst
1,5k svar
Regeringen vill förenkla reglerna kring bygglov
Sant jag kunde varit tydligare här. Däremot är jag inte säker på det du skriver om gavel, det kan nog tolkas olika från fall till fall. Min nämnda snickarbod har gaveln rakt mot gatan och det var inget som nämndes när jag sökte lov.U Utsliten och utdömd skrev:
Tack till dig med. Precis, garaget ligger separat så det kommer inte påverkas. Detta börjar kännas hoppfullt.Nötegårdsgubben skrev:
Om vi tänker att det som ska göras är en lovkrävande fasadändring (ny takvinkel, nya fönster m.m. så är det en bygglovspliktig åtgärd med både nuvarande och kommande regler.
Med nuvarande regler skulle det inte gå då det som du konstaterat är ett planstridigt utgångsläge.
Med kommande regler kommer planstridigheten vara preskriberad, och därmed blir en fasadändring i sig möjlig.
Sen kommer man till det finstilta som blir knepigare. Om garaget ligger separat och det alltså inte ska ändras på alla 180 kvm, utan bara så många kvm som huvudbyggnaden är på och denna i sig ryms inom lovet borde det gå att bygga om till 1,5 plan.
Men det är lite av en slamkrypare, för bebyggelsen får rimligen inte bli mer planstridig efter än före taklyftet. Jag vet bara inte riktigt hur den skulle kunna bli det.
Edit: Skulle visst laddat om sidan innan jag svarade; hade ju hänt en del…
Eftersom det är åtgärder som kräver bygglov eller bygganmälan och inte själva byggnaden så är effekten att olovligt utförda åtgärder inte legaliseras retroaktivt.Jocce81 skrev:
Sen finns möjligheten att söka bygglov i efterhand, även för åtgärder som inte kräver bygglov lustigt nog. Man kan alltså söka bygglov i efterhand för ett gammalt svartbygge och där kan det kanske bifallas med utgångspunkten att åtgärden enligt gällande rätt inte är bygglovspliktig. Därmed har man legaliserat sitt gamla svartbygge som nu senare skulle gå att utföra utan bygglov? Alltså ett frivilligt bygglov med syftet förprövning men i efterhand. Ja snurrigt blir det om det ens kommer att vara möjligt.
Men det finns ingen beskrivning av detta i lagrådsremissen så det har nog inte övervägts att regeringen eller tidigare utredning vad som händer med gamla svartbyggen.
Redigerat:
Min lilla tomt på landet mäter dryga 512kvm och ligger i detaljplanerat område. I ursprungsplanen från 1967 anges att tomten endast får bebyggas för bostadsändamål upp till en fjärdedel.. mitt 1½ hus har en BYA på ca ~90kvm (bottenplan), total BOA är 140kvm. Fristående garage på ca 50kvm.
Vad gäller egentligen i mitt fall? Räknas det enligt DP att jag kan bygga ut BYA till 512/4=128kvm, alltså ytterligare 38kvm på befintliga 90? Eller räknar dom efter BOA på 140kvm så att jag egentligen redan ligger över vad planen tillåter?
Vad gäller egentligen i mitt fall? Räknas det enligt DP att jag kan bygga ut BYA till 512/4=128kvm, alltså ytterligare 38kvm på befintliga 90? Eller räknar dom efter BOA på 140kvm så att jag egentligen redan ligger över vad planen tillåter?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
90+50=140, alltså fullbyggd tomt. Nya reglerna gör ingen skillnad.
Edit: Det är alltså garaget som ätit upp din ytterligare byggrätt, inte övervåningen.
Edit: Det är alltså garaget som ätit upp din ytterligare byggrätt, inte övervåningen.
Redigerat:
Som jag tolkar saken får du göra en tillbyggnad på 15 m2 idag och förhoppningsvis 30m2 efter 1/10. Du får även bygga attefallshus på 30m2 idag.D Dayangel skrev:Min lilla tomt på landet mäter dryga 512kvm och ligger i detaljplanerat område. I ursprungsplanen från 1967 anges att tomten endast får bebyggas för bostadsändamål upp till en fjärdedel.. mitt 1½ hus har en BYA på ca ~90kvm (bottenplan), total BOA är 140kvm. Fristående garage på ca 50kvm.
Vad gäller egentligen i mitt fall? Räknas det enligt DP att jag kan bygga ut BYA till 512/4=128kvm, alltså ytterligare 38kvm på befintliga 90? Eller räknar dom efter BOA på 140kvm så att jag egentligen redan ligger över vad planen tillåter?
en av poängerna med oktober var ju för att lagförslaget skulle kvalificera för EU stöd vilket ju inte skulle vara fallet vid en förskjutning till januari (baserat på uttalandena i lagrådsremissen). Riksdagen har dock plockat bort beredningen från sin kalender. Tidigare gick det att se 17 juni i deras kalenderNötegårdsgubben skrev:
Jag sticker ut hakan och säger att jag tror att det här blir försenat nu. Hade man verkligen prioriterat det hade man kunnat lägga förslag just före vårbudgeten som kom idag och säga att det här är en av flera saker som bl.a. gynnar byggsektorn.
Nu hände inte det, och då väntar jag mig istället prop. i maj, riksdagsbehandling september/oktober och ikraftträdande 1 januari.
Men vem vet, jag kanske får fel redan imorgon. Kommer det ingen prop. den här veckan tror jag dock att det blir enligt ovan.
Så nu är 1 oktober kört antar jag. Eller hur fungerar riksdagens arbete? Om regeringen lämnar in en proposition t ex nästa vecka finns det alls möjlighet att fatta beslut i riksdagen före sommaren? Är det möjligt att bereda och fatta beslut inom ramen för 6 v med den vanliga arbetsgången?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Jag skulle säga att två månaders beredning är det normala. Man har alltså fyra omgångar på ett normalt år: två på höstriksdagen och två på vårriksdagen.
De kan förstås jobba fortare, det visade sig ju om inte annat under covid, men jag har svårt att se vad brådskan skulle vara nu, i synnerhet då regeringen inte stressar på.
Kanske bakas frågan rent av ihop med den andra PBL-frågan som skulle komma nu under maj, vad det nu var.
De kan förstås jobba fortare, det visade sig ju om inte annat under covid, men jag har svårt att se vad brådskan skulle vara nu, i synnerhet då regeringen inte stressar på.
Kanske bakas frågan rent av ihop med den andra PBL-frågan som skulle komma nu under maj, vad det nu var.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Intressant, det har jag missat. Vad är det för stöd, och skulle det räcka med 1/12 (viket ju känns realistiskt) eller 1/11 (tight) för att klara det?R Rudde87 skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 915 inlägg
Ombyggnad enligt PBL var det jag tänkte på. Aviserad prop. i maj.Nötegårdsgubben skrev:
Vet inte om det finns någon större samordningsvinst, men det kanske det gör, och som sagt väl sent för att få något behandlat innan sommaren oavsett.
SIdan 351 i lagrådsremissen. Utifrån sista meningen så verkar ju vi ha fram till 31 dec på oss.Nötegårdsgubben skrev:
"Spridningen av sjukdomen covid-19 har drabbat Sverige, EU och övrigavärlden hårt. Den har, förutom att människor insjuknat och avlidit, inneburit bl.a. en kraftig ekonomisk nedgång. Europeiska unionens råd, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen har därför enats om ett tillfälligt återhämtningsinstrument, Next Generation EU (förkortad NGEU)Det viktigaste inslaget i NGEU är Faciliteten för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, förkortad RRF). RRF omfattar ekonomiskt stöd som ska betalas ut i form av lån och bidrag till EUmedlemsstaternas reformer och investeringar. För att få ta del av medelfrån faciliteten ska medlemsstaterna lämna in återhämtningsplaner. I Sveriges återhämtningsplan är reformen för ett förenklat och effektivt regelverk för bl.a. bygglov ett fokusområde. För att Sverige ska få del av medelska reformen ha trätt i kraft under 2025.Mot denna bakgrund bör förslagen träda i kraft den 1 oktober 2025."
Kommunanställda byråkrater får fast månadslön (utan krav på motprestation) men tar i vart fall betalt när deras eget byråkratiska maskineri går igång?kenth gustafsson skrev:
Hej som med allt annat så skrivs ordet "Bygglov" om till ett annat
allt för att kommunen måste ha något ta betalt för...ett slags
starttillstånd...Var det inte i uppsala det kosta runt tiotusen få okey
för ett attefallshus från kommunen...sk. bygglov men nu kallas det
starttillstånd....alltid skall nån myndighet
roffa åt sig ändå.
Får de lön för sitt "arbete", varför ska man då i herrens namn betala för att de ska göra sitt jobb? Sedan spelar det ingen roll att de kallar det för avgifter hit och dit,
Det vore bättre om de endast fick lön i samband med att de godkände något tillstånd istället. Då skulle det bli mer fart och billigare för alla parter.
Vi går gått från medborgare med rättigheter till att betraktas enkom som skatteobjekt, man kan krama ur så mycket det bara går.
Det är en utredning från Boverket med förslag på lättnader i PBL som är planerad till 13 juni. Så ska den bli proposition så krävs väl en remissrunda först? Eller har Boverket redan dragit detta ett varv genom remissapparaten?Nötegårdsgubben skrev:
Redigerat:
