Precis, bor också i ett äldre hus och planerar utbyggnad betydligt över 50 kvadratmeter i äldre stil med återbruk av äldre dörrar mm.Claes Sörmland skrev:
Antagligen kommer man att flytta till lägenhet den dag man har svårt att ta sig fram utan rollator eller rullstol.
Det är ju väldigt lätt att tycka att det inte innebär någon större påverkan när man inte själv är rörelsehindrad. Det innebär också idag stora kostnader för samhället att anpassa dessa byggnader i efterhand.
De kommer fortfarande att omfattas av anmälningskrav. Enligt förslaget begränsas anmälningsplikten kraftigt men finns kvar i PBF för byggtekniska åtgärder som påverkar andra än den som genomför åtgärden. Specifikt nämns åtgärder som påverkar brandskyddet. Då prövas enbart den brandtekniska aspekten före startbesked (och eventuellt slutbesked) ges.Contrefort skrev:
Det blir väldigt enkelt att avfärda tillgänglighetskrav om man bara ser till sig själv. Sen tror jag inte att det är så enkelt att lämna sitt hus och flytta till lägenhet om man har bott där under lång tid, kanske har barn som växt upp där och så vidare.H Håkan V skrev:
Sedan handlar det inte bara om att den enskilda som bor i ett hus ska ha tillgänglighet. Även om inte alla är rörelsehindrade så känner de flesta någon som är och som man kanske vill ska kunna komma på besök. Man kan få en tillfälligt rörelsehinder eller plötsligt drabbas av det och kanske inte vill behöva riva upp hela sitt liv för att flytta. Man kan träffa någon rörelsehindrad som man kanske vill kunna flytta ihop med eller får ett rörelsehindrat barn. Det är en mycket större fråga än du får det att framstå som..
Frågan gäller i sak påverkan på en minimal del av byggnadsbeståndet, alltså de enstaka fall där ombyggnation sker och där byggherren inte följer regelverket och gör det på ett sånt sätt att tillgänglighet faktiskt blir ett problem i praktiken för någon individ. Notera, bara för att det stela regelverket om tillgänglighet inte följs så behöver detta i praktiken inte innebära problem för de som kommer att uppehålla sig i byggnaden. Det beror helt på om de är rörelsehindrade och till vilken grad. Ofta är ju byggnader som inte är tillräckligt prångiga där det inte finns väggar och fast inredning att hålla fast sig i olämpliga för lätt rörelsehindrade, t ex många äldre. Medan rollstolsbundna behöver dessa byggnader för att komma fram. Så det finns motsättningar i det optimala för olika grupper av rörelsehindrade, de gynnas av olika typer av byggnader.
Nej det är inte korrekt. Vi har utrett detta i en tråd och kostnaderna är nästan försumbara i den kommunala budgeten.
Redigerat:
Det var en hemsk tanke. Jag har svårt nog att hantera alla konstiga människor jag redan möter utan att dra på mig fler och i en nämnd har jag politiker, tjänstemän och allmänheten i en otrevlig blandning.O Olle75 skrev:
Det är som jag förstår det frågan om att ta bort kontrollen utan att ta bort reglerna och om reglerna inte efterlevs så kan det få konsekvenser. Jag har i alla fall inte sett något om att t ex brandskyddet ska försämras eller tillgänglighetsreglerna inte längre ska gälla?
Skulke de vilja underlätta är det kanske bättre att sätta tummen i ögat på de kommuner (alla?) med handläggningstider, avgifter och beslut som ibland har mer att önska.
Anmälningsplikt för åtgärder som påverkar brandskyddet blir kvar. Men då prövas enbart det brandtekniska, inte andra delar av åtgärden.Z z_bumbi skrev:
Om jag t ex har en fasad nära grannens hus och den är designad för att minimera brandspridning, t ex med någon typ av fönster som har en viss brandklassning och viss fasad. Vill jag göra en åtgärd som påverkar brandskyddet på fasaden så är det även fortsättningsvis anmälningspliktigt och kontrollen finns i form av en prövning inför startbesked.
Jag tror att du underskattar vilket stort problem detta är. Till exempel kommer ju rörelsehindrade aldrig att ta sig in i många byggnader som inte är tillgängliga, och därför inte "uppehålla sig i byggnaden". De kanske inte kan besöka en släkting och blir också mer begränsade på bostadsmarknaden. Det finns andra sätt som detta aktualiseras än när man själv bor i byggnaden.
Sedan vill jag fortsatt hävda att det är mycket mer rimligt att ändra på tillgänglighetsreglerna om man tycker de är för stela än att ha dem kvar, men att de i praktiken inte följs.
Vad gäller kostnader för bostadsanpassning kan man ju ha olika åsikter om vad stora kostnader innebär. Jag ser i alla fall att det är bättre att byggnaderna utförs tillgängligt än att samhället ska bekosta detta i efterhand, dessutom med i många fall sämre resultat.
Om detta går igenom och börjar gälla från 1/10, kan jag börja bygga nu och färdigställa efter 1/10?
Om svarta byggen blir vita så borde det funka men är ju en stor risk.F Forza MoDo skrev:
Absolut men detta är i djupa skogar man kan vara byråkratiskt oteknisk där oxå 😁
Nu förstår jag inte hur du tänker.
Det kommer fortfarande att krävas bygglov med krav på tillgänglighetsprövning när nya småhus uppförs. Gamla hus kommer fortfarande att vara lika otillgängliga som de alltid har varit. Ingen ändring där.
Varför tror du att småhusägare plötsligt skulle bygga om sina tillgängliga moderna hus till otillgängliga bara för att ett nytt regelverk iförs i PBL som inte ändrar på tillgänglighetskraven? Vad har i så fall hindrat dessa tokstollar från att inte genomföra dessa lagvidriga ombyggnader redan idag?
Man måste jämföra med kommunens totala budget för ett objektivt svar. Eftersom det är felräkningspengar det handlar om så är det objektivt sett inga stora kostnader. Det går liksom inte att ha åsikter om, det är fakta.
Så är lagstiftningen och den är fortsatt så. Inget ändras i detta avseende.
Men är det svart om färdigställandet är efter 1/10?Grannens Häck skrev: