Ja även BBR är ändrad i grunden. Ingen vet väl riktigt vad det kommer att leda till. Boverkets argument för ändringen är att de vill ha innovation och nya tekniska lösningar.
Vi kan ju dra det vanliga argumentet för hundrade gången i denna tråd:W Weimik skrev:
Här ramlar Boverket i fällan att man anger att byggnader kan vara lovfria, som ett tillstånd de kan vara i. Åtgärder som leder till att t ex en byggnad uppförs kan kräva lov eller inte (t ex utgöra ett lovbefriat undantag för åtgärden) men byggnaden i sig kan inte vara lovfri.
Orsaken till denna förvirring är att lagstiftaren i ett sent skede har råkat införa en olycklig formulering i lagtexten (i rött):
"Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska ingå komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på bygglov enligt denna lag eller har undantagits från krav på lov enligt äldre bestämmelser."
Man kan läsa det som att här inför lagstiftaren inför ett helt nytt koncept okommenterat i bygglagstiftningen, att byggnader nu plötsligt kan omfattas av krav på bygglov. Men den rimligare läsningen av lagtexten är i min mening är att lagstiftaren inte avser vända upp och ned på bygglagstiftningen utan istället menar de byggnader som har tillkommit (uppförts) genom bygglovsbefrielse enligt PBL eller den föregående byggnadslagen.
Trist att varken departementet eller lagrådet såg denna osnygga formulering.
Aha, här har jag missat något.N Nyttanvändarnamn2026a skrev:
Vilka är de fasta måtten som gäller marklov?
Upp till 0,5 m ändring av markhöjden (höjning eller sänkning) inom detaljplan kräver ej marklov.Mikael_L skrev:
Till 1 dec var det mycket vanligt att många kommuner menade att de inte genomförde tillsyn om markhöjdsändringen var mindre än 0,5 m, att man inte ämnade besluta om byggsanktionsavgift eller rättelse om någon genomfört en sådan ändring av markens höjd utan marklov. Men det gjorde de helt utan lagstöd så hade grannen överklagat en av kommunen nedlagd tillsyn utan åtgärd hade man mycket väl kunnat åka på både byggsanktionsavgift och rättelseföreläggande. Men nu är det infört i lag att det kräver inte marklov.
Jag har haft någon uppgift på 0,4 meter, i bakhuvudet.
Men som sagt, om det inte var reglerat, så varierade detta säkert mellan olika kommuner.
Men som sagt, om det inte var reglerat, så varierade detta säkert mellan olika kommuner.
N NoClues skrev:
Nu har äntligen kommunen stött och blött ärendet i 4 olika möten och kommit fram till att jag tyvärr inte får bygga ihop huset med garaget. Anledningen till deras beslut är att bygglovsbefriad tillbyggnad inte får användas för att bygga ihop två huskroppar, oavsett storlek på tillbyggnad och byggnader. Fast helt säkra var de inte, men de TROR att det kommer att vara så.. Glasklart.Nötegårdsgubben skrev:
Finns det beskrivet i propositionen att det är omöjligt att bygga ihop sin villa med sitt gamla garage med hjälp av lovbefriad tillbyggnad?
Nej knappast. Men det lär ju inte gå att genomföra som en bygglovsbefriad åtgärd eftersom åtgärden sällan uppfyller kriterierna för att inte kräva bygglov, utbyggnaden blir större än 30 kvm av bostadshuset.O oxöga skrev:
Räknas garagets befintliga area också som en del av tillbyggnaden så blir det nog så.Claes Sörmland skrev:
Befintlig byggnad är rimligen inte en tillbyggnad, men man bör nog ta reda på vad lagstiftarens intentioner var.
PBLs lovskrav reglerar i grunden inte byggnaden, utan åtgärder som omfattar den. T ex att nybygga en byggnad eller tillbyggad av en byggnad.P pmd skrev:
Tillbyggnad defineras legalt i 1 kap. 4 § PBL som: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. D v s det inkluderar att bygga ihop byggnader.
Så PBLs juridiska utformning löser ditt tankeproblem.
Praxis verkar vara rörig:A ajn82 skrev:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/byggnader/tillbyggnad/
T ex radhus, kedjehus, parhus och kvartershus i tät stad brukar ju sitta ihop och ändå betraktas som separata byggnader. Det är då inte tillbyggnad när dess uppförs utan det är nybyggnad.
Tillbyggnaden måste inte ha en inre förbindelse
Det finns ett rättsfall från Kammarrätten, KR, där det prövades om en åtgärd var en komplementbyggnad eller en tillbyggnad. I rättsfallet tillämpades ÄPBL. Åtgärden var ett förråd med fyra väggar. Den var placerad i direkt anslutning till bostadshuset och en av förrådets väggar berörde helt en av bostadshusets väggar. Det saknades förbindelse mellan bostadshuset och förrådet. Domstolen menade att med normalt språkbruk är en byggnad fristående, snarare än en del av en större konstruktion. När en åtgärd utförs på sådant sätt att den direkt ansluter till en befintlig byggnad är det naturliga att se åtgärden som en tillbyggnad. Det torde även vara så åtgärden uppfattas av en utomstående betraktare. I ett sådant fall saknas det betydelse om åtgärden avskiljs från den befintliga byggnaden av en innervägg försedd med dörr, eller av två ytterväggar. Ett sådant synsätt stämmer också väl överens med hur begreppet tillbyggnad beskrivs i förarbetena till ÄPBL, det vill säga en åtgärd som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning detta sker. Domstolen ansåg att uppförandet av förrådet ökade bostadsbyggnadens yttre volym, även om det saknades en invändig förbindelse. Kammarrätten ansåg därför att förrådet var en tillbyggnad till det befintliga bostadshuset och inte en komplementbyggnad. (KR Göteborg 2010-03-05 mål nr P 7156-09)https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/lov--byggande/anmalningsplikt/vad-ar-en-tillbyggnad/