Skillnaden är att Kommunens texter är skrivna för medborgarna, PBL känns som skriven för jurister eller liknande. De ger heller inga exempel så jag som lekman får väldigt svårt att tolka vissa uttryck. Men givetvis håller jag med om att det är bra att utgå ifrån den faktiska lagtexten så det inte blir nån viskningslek.Claes Sörmland skrev:
Problemet är att kommunens texter ibland leder tanken fel för de är hemmaknåpade av någon kommunikatör som själv inte förstår lagens reglering. Det ska sägas att det verkar som att kommunerna har blivit bättre på att kopiera Boverkets texter (som ju är korrekta) cch därmed har kvaliteten ökat med åren. Men då kan man ju läsa Boverkets sidor rakt upp och ned.G greenkarma skrev:Skillnaden är att Kommunens texter är skrivna för medborgarna, PBL känns som skriven för jurister eller liknande. De ger heller inga exempel så jag som lekman får väldigt svårt att tolka vissa uttryck. Men givetvis håller jag med om att det är bra att utgå ifrån den faktiska lagtexten så det inte blir nån viskningslek.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 277 inlägg
Låter snarare som om ert främsta alternativ är att lägga på en våning. Eller nöja er med 30 kvm bygglovsfritt utan hopbyggnad med garaget.N NoClues skrev:
Mja, grannen gjorde samma variant för något år sedan, men då med 15 kvm attefallstillbyggnad som han använde till att bygga ihop hus och garage. I och för sig var det ju andra regler då. Vi får se vad kommunen säger. Taklyft har vi kollat på, men det blir tyvärr för dyrt.
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 805 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 805 inlägg
Kolla med kommunen, för om ert garage redan är ihopbyggt med huset via källare och ingår i huvudbyggnadens area, så bör det ju va fritt fram att tillbyggnaden är anslutande till både väggar på garagdelen och huvuddelen på huset.N NoClues skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 277 inlägg
Jag skulle inte tro att det höll rättsligt då heller, men släpper kommunen igenom det och ingen överklagar det så kommer man undan med det.N NoClues skrev:
Tvärt om tänker jag, en tillbyggnad av två byggnader som blir vidbyggda efter tillbyggnaden kan ses som en tillbyggnad av båda byggnaderna. Definition av tillbyggnad i 1 kap 4 § PBL: "tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym"A ajn82 skrev:
Och därmed kan får tillbyggnaden inte utföras utan bygglov enligt PBL 9 kap:
Satt precis och funderade på om man hypotetiskt kunde höja nockhöjd en på någon gammal bod, och så ser jag att lagtexten är i kopierad ovanför.
Så i mitt scenario där jag har ca 120m2 komplementbyggnader placerade på fastigheten, några är äldre än ens konceptet bygglov och några är byggda lovfritt. Men eftersom kvoten i kap 9 12§ punkt 5 är överskriden så får jag inte höja nocken på dem lovfritt, men jag hade fått det om jag hade haft färre bodar än 65m2. Trist.
Men om jag höjer nocken över 4,5 meter så räknas de inte längre som bygglovsfria komplementbyggnader utan istället som svartbyggda bygglovspliktiga diton, och räknas inte längre in i 65m2-kvoten.
Väldigt teoretiskt, men är det någon som vet om nockhöjden på en vällingklocka är byggnadens nockhöjd, eller om man ändå räknar till takåsen?
Så i mitt scenario där jag har ca 120m2 komplementbyggnader placerade på fastigheten, några är äldre än ens konceptet bygglov och några är byggda lovfritt. Men eftersom kvoten i kap 9 12§ punkt 5 är överskriden så får jag inte höja nocken på dem lovfritt, men jag hade fått det om jag hade haft färre bodar än 65m2. Trist.
Men om jag höjer nocken över 4,5 meter så räknas de inte längre som bygglovsfria komplementbyggnader utan istället som svartbyggda bygglovspliktiga diton, och räknas inte längre in i 65m2-kvoten.
Väldigt teoretiskt, men är det någon som vet om nockhöjden på en vällingklocka är byggnadens nockhöjd, eller om man ändå räknar till takåsen?
Jag tror du inte att du ska räkna med samtliga komplementbyggnader på fastigheten utan enbart de som har uppförts med bygglovsbefrielse enligt reglerna för friggebod och attefallshus (samt utanför detaljplan enligt de gamla PBL-reglerna för bygglovsbefrielse för komplementbyggnad utom detaljplan och utanför sammanhållen bebyggelse). Eller enligt dagens PBLs bygglovsbefrielse för komplementbyggnader, alltså de byggnader som har uppförts enligt dessa regler efter 1 dec 2025.
Den andra tolkningen som har framförts på forumet är att alla komplementbyggnader som har uppförts och som nu i efterhand passar in som att de hypotetiskt skulle kunna uppföras med bygglovsbefrielse ska räknas med i potten.
Den andra tolkningen som har framförts på forumet är att alla komplementbyggnader som har uppförts och som nu i efterhand passar in som att de hypotetiskt skulle kunna uppföras med bygglovsbefrielse ska räknas med i potten.
Ingen blir gladare än jag om din förstnämnda tolkning skulle stämma. Men vad händer i så fall med svartbyggen, t.ex. någon som byggt för mycket friggebod? De är ju inte "upprörda utan krav på bygglov enligt tidigare bestämmelser."
Ser fram emot att detta redan ut i domstol, för det känns luddigt vad lagstiftaren avsåg...
Ser fram emot att detta redan ut i domstol, för det känns luddigt vad lagstiftaren avsåg...
Svartbyggen ska rivas eller ges bygglov i efterhand. Om mer än tio år har passerat så tolereras de av samhället och får stå kvar. De ska inte räknas med i potten av det skäl som du har angett, de uppfördes inte med bygglovsbefrielse. Om min tolkning stämmer...T TedM skrev:
Det ska sägas att det inte alls är klart hur lagtexten ska tolkas. Lagstiftaren har inte klargjort detta i propositionen och det verkar vara en rätt sent uppfunnen lagteknisk konstruktion. Så inte heller den underliggande utredningen ger svar. Vi behöver en MÖD-dom eller kanske t o m en dom i HD för att veta vad regeringen missade i lagstiftningsarbetet. Tyvärr är inte praxis för liknande ärenden heller entydig så ingen kan veta bad MÖD/HD landar i.