Boverket har kommit till samma slutsats som vi har här på BH gällande hur "potten" för komplementbyggnader och komplementbostadshus ska räknas. Det är vad man kommunicerar ut till byggnadsnämnderna och därmed bygglovs- och tillsynshandläggarna ute i kommunerna (se min markering):
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...splikt/byggnader/nybyggnad/komplementbyggnad/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...splikt/byggnader/nybyggnad/komplementbyggnad/
Jag uppfattar det så och Boverkets text pekar i samma riktning.useless skrev:
Precis, det är ju lagstiftningens bygglovsbefrielse när en komplementbyggnad uppförs som gör att den ska räknas med i potten. Så att en komplementbyggnad en gång i tiden har uppförts utan sådan bygglovsbefrielse via olovligt byggande (svartbyggande) kvalificerar den inte att räknas med i potten. Inte heller att den eventuellt har beviljats bygglov i efterhand ändrar på det.T TedM skrev:
I stycket ovanför texten som det hänvisades till ovan skriver Boverket nedanstående, så helt klarlagt är det inte?
Hur beräknas potten?
Vid beräkning av sammanlagd byggnadsarea i potten ingår alla typer av bygglovsbefriade och lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus. Det är både byggnader som inte kräver lov enligt dagens lagstiftning och de som inte krävde lov enligt äldre bestämmelser som ingår. Även sådana komplementbyggnader och komplementbostadshus som inte omfattas av krav på lov, men som har uppförts med så kallat frivilligt lov, ska räknas in. Det är de byggnader som är placerade inom tomten som ska räknas. Bygglovspliktiga komplementbyggnader ingår inte i potten. Det framgår inte av förarbetena vad som gäller för bygglovspliktiga komplementbyggnader som saknar bygglov, det vill säga är olovligt uppförda. Enligt Boverkets uppfattning ska lovpliktiga komplementbyggnader inte räknas in oavsett om de har bygglov eller om bygglov saknas. Det är dock oklart vad som gäller för komplementbyggnader som var lovpliktiga när de uppfördes och saknar bygglov men är lovfria nu. (jfr prop. 2024/25:169 sid. 95 och 417).Och här kan nog MÖD/HD hamna lite var som helst i slutändan. Det beror ju på hur domstolen vill tolka ändamålet med denna pott, varför lagstiftaren införde den.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 260 inlägg
Jag är väl den som argumenterat för att alla byggnader som om de byggdes idag skulle räknas som potthus ska räknas som det.
Vilka regler som gällde när huset byggdes är alltså inte längre relevant. Byggnader som inte i sig ryms inom pottbegreppet ska dock inte räknas in. Exempelvis ett 60 kvm stort garage eller en byggnad som är fem meter hög.
Att den frågan är tyvärr illa behandlad i proppen.
Jag har skrivit längre om det här (och med referenser) tidigare, men då sajtens sökfunktion är så dålig orkar jag nog inte leta upp det.
Vilka regler som gällde när huset byggdes är alltså inte längre relevant. Byggnader som inte i sig ryms inom pottbegreppet ska dock inte räknas in. Exempelvis ett 60 kvm stort garage eller en byggnad som är fem meter hög.
Att den frågan är tyvärr illa behandlad i proppen.
Jag har skrivit längre om det här (och med referenser) tidigare, men då sajtens sökfunktion är så dålig orkar jag nog inte leta upp det.
Tänk vad enkelt allt skulle bli ifall man bara lät folk använda sin egen egendom precis som de vill, utan att någon ska hålla på granska, utreda, bötfälla, kräva rivning osv.
Jag pratade med min lokalpolitiker om det. Och det har ökat enormt med anmälningar av misstänka överträdelser av PBL i min kommun. Vi har verkligen en kulturell förändring i pågående där vi går ifrån att lämna andra i fred, inte tjalla och att komma överens som medmänniskor till att anmäla, ange och och bråka med sina medmänniskor.Mikael_L skrev:
Jag tror den politiska lösningen är att liberalisera och höja kostnaden/svårigheten för att bråka. Dags att i stort ta bort kommunens tillsyn så att offentliganställda inte eskalerar enskildas konfliktprojekt. Att anmälaren får betala 1300 kr i timmen i anmälningsavgift skulle räcka för att få bort nästan alla skitanmälningar. Lex Lantmäteriet.
Bra med den historiska kontexten så det minskar riskerna med olika tolkningar ute i landet.Claes Sörmland skrev:
Boverket är så jäkla bra i sin kommunikation jämfört med andra myndigheter. Jag vill ge dem någon typ av förvaltningspris för deras kommunikation av gällande lag.O oxöga skrev:
Det är egentligen inte så krångligt. Reglerna är ganska lika som tidigare, den stora ändringen är att anmälningsplikten har ändrats.
Inom detaljplan har man slagit ihop Attefall (30 kvm) och Friggebod (15 kvm) till en gemensam pott på 45 kvm för lovfria komplementbyggnader.
Samma sak gäller tillbyggnader: Attefallstillbyggnad (15 kvm) och lovfritt skärmtak (15 kvm) är nu en gemensam pott på 30 kvm BTA/OPA för lovfri tillbyggnad.
Många regler är oförändrade, till exempel att lovfri tillbyggnad bara får göras på en huvudbyggnad. En viktig skillnad är att om du vill bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs nu skriftligt medgivande från grannen, muntligt räcker inte längre.
Sen ska man inte missa att alla krav som tidigare gällt för en byggnad oavsett lovplikt fortsättningsvis gäller. Då pratar vi om exempelvis dagsljus, skydd mot brand, tillgänglighet, fuktskydd etc.
Inom detaljplan har man slagit ihop Attefall (30 kvm) och Friggebod (15 kvm) till en gemensam pott på 45 kvm för lovfria komplementbyggnader.
Samma sak gäller tillbyggnader: Attefallstillbyggnad (15 kvm) och lovfritt skärmtak (15 kvm) är nu en gemensam pott på 30 kvm BTA/OPA för lovfri tillbyggnad.
Många regler är oförändrade, till exempel att lovfri tillbyggnad bara får göras på en huvudbyggnad. En viktig skillnad är att om du vill bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs nu skriftligt medgivande från grannen, muntligt räcker inte längre.
Sen ska man inte missa att alla krav som tidigare gällt för en byggnad oavsett lovplikt fortsättningsvis gäller. Då pratar vi om exempelvis dagsljus, skydd mot brand, tillgänglighet, fuktskydd etc.
Skulle nog vilja påstå att det är rätt stora skillnader mot tidigare. Utanför detaljplanerat område har du nu en pott vilket är en åtstramning för dom som bodde utanför sammanhållen bebyggelse där det tidigare fanns större möjligheter.N Nyttanvändarnamn2026a skrev:
För att inte tala om vikten av 8:13-områden. Tidigare kunde du inom detaljplanerat uppföra friggebod även om det var i ett 8:13-område, nu kräver motsvarande lov.
Plank och mur har fått fasta mått i lagtext, precis som marklov. Anmälningsplikt för väsentlig ändring av planlösning har tagits bort, lovplikt för inredning av ytterligare lokaler är borttaget. Hantering av skyltar har förändrats, fasadändringar för en- och tvåbostadshus placerade utanför 8:13-områden är borttaget.
Listan kan göras längre.
Det finns en del ändringar, ja. Men i grunden är mycket (inte allt så klart) förankrade i tidigare rättspraxis och lagstiftning. De fasta måtten för murar, plank och markåtgärder som gäller nu är i praktiken de som kommunerna tidigare utgått ifrån. Anmälningsplikten är borttagen för inredande av ytterligare bostad. Lovplikten för skyltar är borta, men istället krävs tillstånd från Länsstyrelsen enligt LGS (verkar ha missats helt av typ alla). Ytterligare lokal (max 50 kvm) gäller bara utom DP och kanske mest blir små caféer ute på landet. MEN helt rätt att det är en del nytt... så inte allt är samma lika. Men går man in och läser lite närmare så är den enskilt största ändringen "frihet under ansvar". De flesta kraven är inte så annorlunda, men gör listan längre du så slår vi hål på det tillsammansO oxöga skrev:
