Jo, absolut. Men i första hand så tycker jag att du skall skydda själva lägenhetsinvesteringen så han inte går dr ifrån med halva om det tar slut. Ett dokument om enskild gåva/förskott arv som är villkorad att ”inte kunna förordna annat genom äktenskapsförord eller samboavtal”. Då är bostadsrätten och framtida värdeökningar på den säkrade.rataxes skrev:
Men resten…. 50000/2=25000. Minus 20% för grabben ärver er/dotterns smak utan egen påverkan. Så 20000. 12 års avskrivning ger 144 månader så ni kan väl dra honom på 140kr extra hyra varje månad…..
Ett sidospår: Låter konstigt att flytta hemifrån, med endast en resväska och telefon! Inget mer?!
Vad mer behöver man? Finns gott om folk som lever på det sättet, åratal i sträck.samlarpådetmesta skrev:
Hade din flickväns föräldrar betalat för kådisarna eller delade ni?Intet skrev:
Endast dela på alla driftskostnader såsom el, VV, månadsavgift och ev del av normalt slitage som kommer med automatik. Men absolut inget vad gäller kostnader för lån såsom räntor och amorteringar, det vore ojust eftersom han inte kommer äga någon del och därmed även gå miste om en (förväntad) värdestegring medans din dotter de facto sparar för framtiden genom investeringen i egen bostad
Om sedan saker pajar "under resans gång" får man dela på kostnaden. Men beslutade större investeringar och förbättringskostnader som hör till bostaden och som är värdehöjande tycker jag att ägaren ska stå för ensam. Som tex om det bestäms att nytt kök eller badrum ska in, då tycker jag att ägaren ska stå för hela kostnaden
Jag själv, om jag var pojkvän, skulle aldrig flytta ihop i en gemensam bostad som endast ägs av min flickvän. Nu kan ju problemet vara att pojkvännen inte har några medel. Men på sikt, vore jag han så skulle jag snabbt eftersträva en gemensamt ägd bostad så inte min lön bara går åt för konsumtion och min flickvän använder stor del av sin i en värdeökande investering
Om sedan saker pajar "under resans gång" får man dela på kostnaden. Men beslutade större investeringar och förbättringskostnader som hör till bostaden och som är värdehöjande tycker jag att ägaren ska stå för ensam. Som tex om det bestäms att nytt kök eller badrum ska in, då tycker jag att ägaren ska stå för hela kostnaden
Jag själv, om jag var pojkvän, skulle aldrig flytta ihop i en gemensam bostad som endast ägs av min flickvän. Nu kan ju problemet vara att pojkvännen inte har några medel. Men på sikt, vore jag han så skulle jag snabbt eftersträva en gemensamt ägd bostad så inte min lön bara går åt för konsumtion och min flickvän använder stor del av sin i en värdeökande investering
Hade du varit okej med att han hade åsikter på val av tapeter osv? För min egen del hade det varit en självklarhet även i den åldern att jag inte skulle ha en åsikt vilken tapet det ska vara i min blivande sambos, föräldrars bostadsrätt.rataxes skrev:
Sen undrar jag hur du menar med att han bara väntat på att ni skulle köpa lägenheten för vad hade varit alternativet? Om planen är att ni ska köpa en bostadsrätt som dottern ska bo i och de vill bo tillsammans är det ju inte direkt rimligt att han söker annat boende innand det.
Det du borde ta med dig från den här tråden är hur tydligt mostånd du får mot hur du agerar. I ett värsta scenario förstör du din relation till din dotter.
En 19-årig kille som inte engagerar sig i val av tapeter till en lägenhet som han inte kommer äga är väl inget konstigt? Hade jag varit i hans situation så hade jag inte heller lagt mig i det. Jag hade snarare blivit förvånad om han lagt sig i tapetvalet i er lägenhet.rataxes skrev:
Som jag ser det bör ni se till att det finns ett tydligt avtal att lägenheten inte blir samboegendom som ska delas vid en eventuell separation och sen komma överens med dottern om en vettigt månadskostnad.
Månadskostnaden får sen dottern och pojkvän fördela bäst de vill.
Vad skulle pojkvännen ha gjort istället, för att agera på ett godkänt sätt i dina ögon? Han har ju, som du själv säger, inga pengar och inget jobb. Hur ska han då få tag i en bostad tänker du? Hur ska han kunna köpa inredning? Det är heller inte lätt att få ett jobb precis i början av vuxenlivet. Sen är 19 åriga killar sällan intresserade av tapetval eller inredning i övrigt, jag tycker det låter helt normalt. Särskilt när det gäller svärfars lägenhet. Han kanske vill lämna utrymme åt dig och din dotter att ägna sig åt inredningen och inköpen då ni verkar tycka att dessa saker är ganska viktiga? Hade det känts lättare för dig om han också hade haft ekonomiskt starka föräldrar som bidragit med 50 000kr till inredning och målarfärg? Varför straffar du killen för sin skrala socioekonomiska bakgrund?rataxes skrev:
Jag tycker du har en tråkig inställning till grabben. Det du presenterar om honom får det att låta som att problemet egentligen är att du ogillar grabben samt tycker att han är lat - i kombination med att du har svårt att acceptera att din dotter är vuxen. Vill du ge henne saker som kaffeskedar, gardiner och sängkläder är det jättefint, men bara om du kan acceptera att din dotter gör vad hon vill med sina nya ägodelar, och delar dessa med vem hon vill.
Som någon skrev en jäkla bra utläggning om tidigare i tråden, var glad över att din dotter har en så lättsam och flexibel kille som gärna flyttar tillsammans med din dotter till en ny ort. Och vad härligt för henne att hon får börja vuxenlivet tillsammans med någon hon älskar. Och tänk vad bra det säkert är för hennes kille att komma in i universitetskretsar via din dotter, nya sociala sammanhang, och kanske inse att han också kan läsa på universitetet även om hans föräldrar aldrig gjorde det. Tänk att du får bidra till en ung killes klassresa och din dotters start i vuxenlivet på bästa sätt!!
Renoveringsnovis
· Bästerort
· 1 647 inlägg
Ingen alls om hon (ni?) äger allt.rataxes skrev:
Löpande kostnader (förutom månadsavgift) som försäkring, el, tv, bredband, inköp till det gemensamma hushållet etc. bör förstås delas på men att kräva något utöver det är bara pinsamt, snålt, småsint etc.
Om jag hade varit pojkvännen eller varit i en liknande situation så hade jag tagit en allvarlig funderare på om jag vill ha något alls med henne/er att göra.
Redigerat:
Nämen, inget jobb som 19åring, katastrof! ..Suck, han pluggar ju tyckte jag du skrev, precis som din arbetslösa dotter med silverskeden i munnen..rataxes skrev:
..Fast med gnälliga svärföräldrar som lägger sej i saker dokm inte har med att göra, jag vet inte om jag skulle kalla det silverfat, mer mardröm.rataxes skrev:
Försök förstå att han vill inte åt din älskade lägenhet, han vill bo med sin tjej, som råkar vara din dotter.
Håller du på sådär i fortsättningen så lär dom försöka skaffa en egen lägenhet så fort dom får jobb och ge er fingret..