- Status
Jag är lite osäker på vad det innebär, men enligt de nya reglerna från 2009/2010 så återinträder strandskyddet där det har varit borttaget vid ändring av detaljplan. Jag tolkar det som så att man måste vara mycket uppmärksam när kommunen ändrar i detaljplanen och se till att undantaget från strandskyddsreglerna skrivs in igen (om man vill kunna bygga i enlighet med den gamla detaljplanen).Hemmakatten skrev:
Om du läst hela tråden så vet du att det:hempularen skrev:
a) inte är någon offentlig badplats, och aldrig har varit, det är förra ägaren som upplåtit sin tomtmark, alltså inte bad enligt allemansrätten. Badare bör i detta fall ilkställas med vampyrer, inbjudan kan återtas, vilket man gjort.
b) även om badplatsen i sig möjligen (jag säger möjligen, hemfridszonen kan i sådana här fall vara uppåt 50-70 meter eller mer, exempel finns på 150 meter just vid bad) faller under tillgänglighet vad avser allemansrätt eller strandskydd så framgår det att man måste passera rätt nära huset för att ta sig dit utan båt och det är INTE okej.
Läs gärna mer på Naturvårdsverkets hemsida där finns mycket bra texter om skyldigheterna i allemansrätten.
Som jag tolkar flygbilden så har jag svårt att se att badplatsen skulle ligga inom hemfridsområdet, passagen till badplatsen är däremot mer tveksam. Det kan mycket väl vara så att den faller under begreppet hemfridszon.
Men om badplatsen är eller varit offentlig eller ej hör ju inte hit, antingen faller den under hemfriszonen, då är den privat, ägaren bestämmer vem som får vara där. Eller så faller den under allemansrätten, och då får man finna sig i att dela den med allmänheten.
Sedan har ju tydligen en del av badgästerna uppfört sig på ett sätt som inte är OK, framförallt iom. närheten till Trobergs hus.
Men om badplatsen är eller varit offentlig eller ej hör ju inte hit, antingen faller den under hemfriszonen, då är den privat, ägaren bestämmer vem som får vara där. Eller så faller den under allemansrätten, och då får man finna sig i att dela den med allmänheten.
Sedan har ju tydligen en del av badgästerna uppfört sig på ett sätt som inte är OK, framförallt iom. närheten till Trobergs hus.
Kan man återta en inbjudan utställd till en vampyr? Jag trodde grejen var att man inte kunde det?
Den biten gällde snarare diskussionen om hävd.
Sedan finns det ju en aspekt till. Även om folk (mot förmodan) skulle ha rätt att vara där, så kan jag ju fortfarande be dem gå, även om de inte behöver lyda.
Jag förstår inte riktigt hur skyldigheterna i allemansrätten skulle hjälpa i detta fall. Att påpeka dessa skulle endast hjälpa TS i de enskilda fallen; han skulle alltså få fortsätta bråka med varenda badsugen marodör som förstör osv. OM stranden faller under allemansrätt (vilket den förmodligen inte gör, om jag förstår dig rätt) så kan ju TS inte spärra av eller på annat sätt hindra allmänheten med hänvisning till att några/väldigt många/alla som besöker stranden struntar i skyldigheterna kopplade till allemansrätten. Det är en polisiär fråga i de enskilda fallen, men TS skulle ändå inte kunna hindra ALL allmänhet från att nå stranden. Det är också på detta sätt som tråden har koppling till skötsamma kanotister. TS vill ha råd om vad han kan göra, OM stranden faller under allemansrätt så begränsar det hans möjligheter att få bort de nedskräpande ungdomarna eftersom en mängd åtgärder skulle få som bieffekt att även fridsamma kanotister tvekar att uppehålla sig på platsen.Anna_H skrev:
Angående avstånd från hus till slutet på hemfridszon så finns också exempel på där hemfridszonen slutar fyra meter från huset, det beror på terrängen, anlagd gräsmatta osv. I det här fallet tycker jag att det är svårt att se på bilden, men det verkar som om det skulle kunna gå att hävda hemfridszon ända ner till stranden.
Jag tror inte att diskussionen om allemansrätten och exakt var gränsen för hemfridzonen går hjälper TS något vidare, så jag lämnar det temat för att återgå vad han praktiskt kan göra.
Det jag skulle göra vore nog att inför P&L i sommar sätta upp ett temporärt stängsel som skiljer vägen från området med husen på, kompletterat med några vänliga hemgjorda "skyltar" om att det är ett privathus.
Stängslet kan vara extremt enkelt (ett antal rör i backen och rep draget mellan rören på olika höjd exempelvis). Efter P&L kan du ta ner det igen. Du kan sätta upp det igen nästa år. Om det funkar slipper du kanske sedan stängslet kommande år.
Stängslet behöver inte göra det omöjligt för folk från att faktiskt ta sig in på området, utan tanken skulle vara att det blir besvärligare att ta sig fram och att man kanske tänker sig för en gång till innan man ger sig in på området.
Även om du är lat är nog inte en enkel avspärrning ogörbart.
Det jag skulle göra vore nog att inför P&L i sommar sätta upp ett temporärt stängsel som skiljer vägen från området med husen på, kompletterat med några vänliga hemgjorda "skyltar" om att det är ett privathus.
Stängslet kan vara extremt enkelt (ett antal rör i backen och rep draget mellan rören på olika höjd exempelvis). Efter P&L kan du ta ner det igen. Du kan sätta upp det igen nästa år. Om det funkar slipper du kanske sedan stängslet kommande år.
Stängslet behöver inte göra det omöjligt för folk från att faktiskt ta sig in på området, utan tanken skulle vara att det blir besvärligare att ta sig fram och att man kanske tänker sig för en gång till innan man ger sig in på området.
Och om de inte lyder då?Troberg skrev:
(Och ja, man kan återta en inbjudan till vampyrer!)
Troberg skrev:
Rätt och rätt. Det kallas för ofredande och är olagligt.
Den enda gång jag varit i en domstol så var jag kallad som vittne i ett åtal om ofredande, har för mig att gärningsmannen dömdes till 50 dagsböter. Det gällde dock en händelse som där åtalet ändrades från rånförsök till ofredande så det var lite grövre än det vi diskuterar här.
Det handlar om att vara lite smart när man formulerar sig. Så länge man bara använder formuleringar som "jag anser att...", "jag tycker att..." eller "det är min åsikt att..." så är nästan allt fritt fram.
Sedan så är det ju fortfarande så att jag helst slipper vara otrevlig.
Sedan så är det ju fortfarande så att jag helst slipper vara otrevlig.
Att vara otrevlig kallas inte för ofredande.hempularen skrev:
Ofredande är olagligt, men att vara otrevlig är lagligt. Sedan kan förstås gränsen mellan dessa två saker vara svår att sätta, men så länge du endast är otrevlig kan det aldrig bli ofredande.
Troberg vill ju lösa problemet genom att få festivalorganisatören att låta bli att skicka folk till tomten. De enskilda för/ut/övarna vill han inte behöva vara otrevlig mot individuellt.
Det problem han stött på är ett begrepp inom doktrinen om allemansrätt som kallas kanalisation. Kanalisatören är den som organiserar så att en mängd individer, vilka var och en för sig (eventuellt) utövar allemansrätt, beträder en fastighetsägarens mark och genom att de är så många orsakar slitage eller andra störningar. Ofta bedriver kanalisatören en kommersiell verksamhet. Det är i sig inte förbjudet att i kommersiellt syfte ordna verksamheter som bedrivs på enskilda fastighetsägares mark, t o m utan att be denne om lov. Frågan är intensivt diskuterad och kommer förhoppningsvis att leda till lagstiftning. Föreslår att TS läser Åsa Åslunds avhandling Allemansrätt och markanvändning (googla) särskilt fr sid 152.
Det finns två centrala rättsfall, det ena är forsränningsfallet och det andra är vitlavsplockarfallet. Läs även de utförliga diskussionerna i respektive dom, hittas via www.lagen.nu
Problemet här är att kanalisatören inte har som kommersiellt syfte att tjäna pengar på att folk inkräktar på Trobergs hemfridszon. Någon råkar bara säga till folk att de kan gå dit.Festivalarrangören nekar till att de har som policy att hänvisa Då faller troligen ansvaret på den enskilde som ger upplysningen - men det kan knappast vara brottsligt i sig. Ansvaret ligger då slutligen på den enskilde som går in på tomten.
I de två nämnda rättsfallen befanns verksamheten överskrida vad allemansrätten tillät även om det hade varit tillåtet om bara enstaka individer hade utövat rätten. I Trobergs fall begår den enskilde tillträdande ett brott enligt arbetshypotesen. Det förefaller utomordentligt svårt att få festivalarrangören ställd till ansvar för att folk går in på tomten. Vad TS möjligen kunde göra vore att diskutera saken med åklagare för att se om man möjligen via polisen kunde inskärpa hos festivalledningen att folk inte bör uppmanas att gå till tomten eftersom det i princip ínnebär en uppmaning till brott. TS kan ju ge lite eftertryck genom att berätta att han avser att anmäla så många han kan till åtal om ingen åtgärd vidtas. Lite olaga parkering är också lätt att beivra idag när det är så lätt att ta bildbevis.
En annan fråga är om TS skulle kunna begära skadestånd från festivalarrangören pga olägenheterna. Vi förutsätter då att han kan bevisa att folk gått dit efter uppmaning. Även om skadestånd står det i avhandlingen. Den ende som har ett brinnande intresse för dessa frågor (allemansrätt såväl som skadeståndsrätt) är professor emeritus Bertil Bengtsson som har skrivit mycket och betraktas som auktoriet. Han är huvudsakligen en varm anhängare av mesta möjliga allemansrätt men drar ändå gränser. Pensionerade professorer brukar åta sig uppdrag som de tycker är intressanta, dock mot god betalning. Vanligen bör det dock vara en professionell jurist som formulerar frågeställningen till profeten.
TS delar på sätt och vis sitt dilemma med innehavare av fiskevatten som kan glädja sig åt att fisketävlingar organiseras på ägorna utan att innehavaren behöver tillfrågas, Han är nämligen inte sakägare. Det är länsstyrelsen som bedömer var gränsen för det tillåtna utnyttjandet går och frågan är därigenom offentligrättslig.
Frågeställningarna ligger så vitt jag kan bedöma långt över den nivå där ett allmänt forum kan bidra med relevanta svar. I övrigt är rådet att stängsla utmed vägen klockrent.
Det problem han stött på är ett begrepp inom doktrinen om allemansrätt som kallas kanalisation. Kanalisatören är den som organiserar så att en mängd individer, vilka var och en för sig (eventuellt) utövar allemansrätt, beträder en fastighetsägarens mark och genom att de är så många orsakar slitage eller andra störningar. Ofta bedriver kanalisatören en kommersiell verksamhet. Det är i sig inte förbjudet att i kommersiellt syfte ordna verksamheter som bedrivs på enskilda fastighetsägares mark, t o m utan att be denne om lov. Frågan är intensivt diskuterad och kommer förhoppningsvis att leda till lagstiftning. Föreslår att TS läser Åsa Åslunds avhandling Allemansrätt och markanvändning (googla) särskilt fr sid 152.
Det finns två centrala rättsfall, det ena är forsränningsfallet och det andra är vitlavsplockarfallet. Läs även de utförliga diskussionerna i respektive dom, hittas via www.lagen.nu
Problemet här är att kanalisatören inte har som kommersiellt syfte att tjäna pengar på att folk inkräktar på Trobergs hemfridszon. Någon råkar bara säga till folk att de kan gå dit.Festivalarrangören nekar till att de har som policy att hänvisa Då faller troligen ansvaret på den enskilde som ger upplysningen - men det kan knappast vara brottsligt i sig. Ansvaret ligger då slutligen på den enskilde som går in på tomten.
I de två nämnda rättsfallen befanns verksamheten överskrida vad allemansrätten tillät även om det hade varit tillåtet om bara enstaka individer hade utövat rätten. I Trobergs fall begår den enskilde tillträdande ett brott enligt arbetshypotesen. Det förefaller utomordentligt svårt att få festivalarrangören ställd till ansvar för att folk går in på tomten. Vad TS möjligen kunde göra vore att diskutera saken med åklagare för att se om man möjligen via polisen kunde inskärpa hos festivalledningen att folk inte bör uppmanas att gå till tomten eftersom det i princip ínnebär en uppmaning till brott. TS kan ju ge lite eftertryck genom att berätta att han avser att anmäla så många han kan till åtal om ingen åtgärd vidtas. Lite olaga parkering är också lätt att beivra idag när det är så lätt att ta bildbevis.
En annan fråga är om TS skulle kunna begära skadestånd från festivalarrangören pga olägenheterna. Vi förutsätter då att han kan bevisa att folk gått dit efter uppmaning. Även om skadestånd står det i avhandlingen. Den ende som har ett brinnande intresse för dessa frågor (allemansrätt såväl som skadeståndsrätt) är professor emeritus Bertil Bengtsson som har skrivit mycket och betraktas som auktoriet. Han är huvudsakligen en varm anhängare av mesta möjliga allemansrätt men drar ändå gränser. Pensionerade professorer brukar åta sig uppdrag som de tycker är intressanta, dock mot god betalning. Vanligen bör det dock vara en professionell jurist som formulerar frågeställningen till profeten.
TS delar på sätt och vis sitt dilemma med innehavare av fiskevatten som kan glädja sig åt att fisketävlingar organiseras på ägorna utan att innehavaren behöver tillfrågas, Han är nämligen inte sakägare. Det är länsstyrelsen som bedömer var gränsen för det tillåtna utnyttjandet går och frågan är därigenom offentligrättslig.
Frågeställningarna ligger så vitt jag kan bedöma långt över den nivå där ett allmänt forum kan bidra med relevanta svar. I övrigt är rådet att stängsla utmed vägen klockrent.
Redigerat:
Henri skrev:
Tänkt på avspärrning, trots att det blir dyrt?
Henri
Tänkt på avspärrning, trots att det blir dyrt?
Jag föreslog ju det redan i det allra första (# 2) inlägget!gråsten skrev:
Henri
Redigerat:
Självklart är att det vore rätt meningslöst att försöka göra festivalledningen ansvarig för "kanalisation" när det finns uppgifter om badet på nätet. Och de som lagt upp den informationen kan knappast göras ansvariga för att den inte längre är aktuell. Vore jag festivalledning och blev angripen för kanalisation kunde jag i smyg lägga upp ännu fler rekommendationer om badplasen.
Så trots strävan att lösa problemet på med minsta möjliga praktiska och ekonomiska insats så blir nog slutsatsen att anda vägar fastnar i en smet av diffusa ansvarsförhållanden. Att badet kunnat användas av allmänheten på grund av den tidigare ägarens medgivande, trots att allemansrätt knappast gäller på tomten/gräsmattan, var en känd belastning vid förvärvet av fastigheten. Det skulle en domstol troligen beakta, inte för att ifrågasätta att hemfrid gäller, men för att relativisera ansvaret för en påstådd kanalisatör.
Den föreslagna oantastliga stängslingen utmed vägen blir förmodligen billigare än futila juridiska utredningar.Och det är väl att ta onödiga risker att inte ha ett högt stängsel mellan en fotbollsplan och en närbelägen allmän väg. Skulle en olycka hända vore det ofrånkomligt att fastighetsägaren görs ansvarig.
Så trots strävan att lösa problemet på med minsta möjliga praktiska och ekonomiska insats så blir nog slutsatsen att anda vägar fastnar i en smet av diffusa ansvarsförhållanden. Att badet kunnat användas av allmänheten på grund av den tidigare ägarens medgivande, trots att allemansrätt knappast gäller på tomten/gräsmattan, var en känd belastning vid förvärvet av fastigheten. Det skulle en domstol troligen beakta, inte för att ifrågasätta att hemfrid gäller, men för att relativisera ansvaret för en påstådd kanalisatör.
Den föreslagna oantastliga stängslingen utmed vägen blir förmodligen billigare än futila juridiska utredningar.Och det är väl att ta onödiga risker att inte ha ett högt stängsel mellan en fotbollsplan och en närbelägen allmän väg. Skulle en olycka hända vore det ofrånkomligt att fastighetsägaren görs ansvarig.