C cpalm skrev:
Förefaller dock som att köparen försökt bygga sitt case på att just boarean uppgetts vara 157 kvm.
Men uppenbarligen tycker varken föreningen eller tingsrätten att boarean har uppgetts vara 157 kvm. Så köparen har tydligen inte kunnat bevisa att den ytan har angivits.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Om vi spekulerar vidare, kanske en areauppgift från Hemnets trubbiga databas?
 
C
Tja, vem vet?
Hemnet anger förvisso ingen "totalarea" som köparen säger sig också fått uppgift om. Och varför skulle uppgifter från hemnet varit inblandade i samband med kontaktskrivning?

Oavsett är det märkligt att köparen driver det så här långt när de inte verkar haft några riktiga bevis för att det gjorts felaktiga utfästelser. De borde ju insett att de inte hade något starkt case...
 
H hempularen skrev:
Men uppenbarligen tycker varken föreningen eller tingsrätten att boarean har uppgetts vara 157 kvm. Så köparen har tydligen inte kunnat bevisa att den ytan har angivits.
Hej @hempularen @Claes Sörmland @cpalm

Glädjer mig att artikeln var intressant, det här caset är ett skolexempel på hur det fuskas inom nyproduktion. Utan att gå in på exakt hur jag är involverad i ärendet så låt säga att jag har full insikt och svarar gärna på frågor. Journalisten har gjort ett väldigt trött arbete tyvärr.

Börjar med att svara på trådens frågor:

@hempularen Upplåtelseavtalet och marknadsföringsmaterialet (objektbeskrivningen) angav boarea/totalarea - . Först var den på 198 kvm boa. Sen byttes objektbeskrivningen ut i klumpen av filer som signerades till 198 kvm totalarea. Upplåtelseavtalet utfäste iaf då att det handlade om 157 boa med totalarea 198, se nedan inklippt. Mäklaren intygade att skillnaden kunde klassas som boarea men handlade om biarea. (Det var ej mätvärt utrymme visade det sig). Detta var skriftligt och innan signering - domaren har inte ens brytt sig om det.

Upplåtarna, som satt i system att köpa tomter och skapa bostadsrättsföreningar för använda förhandsköparnas pengar och sedan genom att sitta i styrelsen får både föreningen initialt och byggföretaget, på ett enligt mig bedrägligt sätt, arbetar tätt med AreaKorrekt på sina byggen som ofta innefattar just parhus med stor vind. AreaKorrekts VD, som av någon anledning mäter just deras objekt, ger då mätintyg på att vinden är boarea. Mätbevis behöver inte följa detaljplan/brandskyddsregler är hans sätt att kringå reglerna på. Tingsrätten har därför baserat sin dom på att mätteknikern har fastställt att det är boarea på vinden - även fast det inte får finnas boarea på vinden. Köparna trodde dom bevisat att det inte finns boarea på vinden genom såväl bilder, inskickat brandskydd, detaljplan som ej medger inredd vind, samt avsaknat slutbesked för vinden och våning 2. Det är ett mysterium att TR valt att gå på mätbeviset istället för lagstiftning (PBL BBR) - Man har även konstaterat fel och skrivit att man utläser att det är 161 (BOA) +29 (BIA) vilket inte stått någonstans, att en entreprenadbesiktning täcker upp för avsaknat slutbesked med mera.

Jag bifogar bild från upplåtelseavtalet, nedan. Domaren har gått försvaret helt absurda linje eller helt tappat det. Att det inte finns någon utfästelse baserat på att det finns en friskrivning kan omöjligt göra det okej att ta fullt betalt när man levererar såväl mindre totalarea men även 30 kvm mindre boarea. Sådana friskrivningar är inte i linje med konsumentskyddande lagstiftning som BRL är. Om det skulle vara boarea på vinden, enligt avtalet, så är det olovlig byggnation och ett svartbygge. Bygglovet medger det inte.

Mätbeviset som mäklaren sa han fått och att storleken var fel, vilket gjorde att köparna kontaktade advokat som sa betala ej fullt pris, lämnade dom aldrig ut. I editionsföreläggandet i TR sa dom att det inte fanns något. Men i huvudförhandlingen så uppenbarade det sig från Föreningen och dess vittne. De har bluffat för TR hela tiden. Alla andra objekten har en totalarea på 173 också, men byggfuskarna slog ut kattvind på vinden och ökade den till 190, detta efter köparna hade hävt avtalet. Och TR köpte det också trots foto och bevisning från grannen som sagt att dom byggt om.

Det går att läsa mer här https://felvidnyproduktion.se/svinninge-skarpangsvagen-37-parhus/ , men jag svarar gärna på frågor. Det är en rättskandal och köparna har lidit en oerhörd skada. Och många som köpt och försökt stoppa MoMå AB fuskbyggande har drabbats oerhört hårt. Men domstolarna har gett carte blanche till byggherrar) - trots att dom tar livsbesparingar från folk.

Domen finns här

https://felvidnyproduktion.se/svinninge-skarpangsvagen-37-parhus/domanalys-t-16644-23/

Bild av upplåtelseavtal som beskriver lägenhetens objekt, omfattning, ändamål, insatsavgift och årsavgift för en bostadsrätt på Skarpängsvägen 37B.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Tagit bort namn / Moderator
 
Redigerat av moderator:
  • Gilla
Trolltomte och 5 till
  • Laddar…
A Albin Creutz skrev:
Upplåtarna, MÅ och MO [min maskning]
Skulle misstänka att det här är förtal när det skrivs i omaskad form och med de anklagelser som följer.

Min uppfattning är att forumet inte bör användas som folkdomstol. Hade det varit företagsnamn hade det varit en annan sak.
 
  • Gilla
Sthlm_ och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Infekterad tvist. Och många påståenden som flyger fram och tillbaka. Men i grunden är det paret K som tecknar avtal om nyupplåtelse av en bostadsrättslägenhet i ett parhus i Österåker. Lägenheten är inte färdigbyggd vid upplåtelseavtalets tecknande. Paret K är vid upplåtelsedagen inte nöjd med lägenheten och hävdar att de har rätt att häva avtalet med bostadsrättsföreningen. Man betalar inte vad man har förbundit sig att betala.

Paret K förlorar i tingsrätten efter stämning/genstämning, på varje punkt vad jag kan se:

https://felvidnyproduktion.se/wp-content/uploads/2025/04/Stockholms-TR-T-16644-23-Dom-2025-01-14.pdf
 
  • Gilla
Sthlm_ och 1 till
  • Laddar…
C
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Paret K förlorar i tingsrätten efter stämning/genstämning, på varje punkt vad jag kan se:
Nä, detta handlade uppenbarligen om betydligt mer än bara boarean.

Men om man skall uppehålla sig vid den saken, som ändå är ämnet för tråden, och ha en åsikt så måste jag säga att givet sammanfattningen av parternas argumentation i domen så tycker jag inte tingsrätten är ute och cyklar när de fastställer att det inte på ett övertygande sätt är visat att uppgiften om boarea är felaktig.
 
C cpalm skrev:
detta handlade uppenbarligen om betydligt mer än bara boarean.
Det skulle jag gissa att det egentligen inte gjorde. Däremot verkar areafrågan varit svag, så man tog väl till varenda halmstrå man kunde också.

Att de andra frågorna togs upp först var nog av rent processtekniska skäl.
 
Respekterar maskningen, även om jag är kluven till om det är förtal och likt tidigare talare tycker domstolen ska ta ställning till det. Det är viktigt att folk får kännedom om vilka det är som agerar på detta sätt. Förhoppningsvis kan det rädda andra från att hamna i samma situation.

Det handlar om MoMå AB, självklart, företaget. https://www.allabolag.se/foretag/momå-ab/-/finansbolag-finansiella-tjänster/2KGNRFKI5YE9Q

Paret förlorar på samtliga punkter i tingsrätten, det stämmer. Det är för att tingsrätten inte tagit fasta på rätt lagrum samt att HD domen för fallet i Saltsjö Boo. Innan den domen som kom efter TR domen fanns ingen klarhet från HD hur man skulle tolka 7:1-3 i BRL.
https://www.mynewsdesk.com/se/hsb_r...-om-avhjaelpande-av-fel-i-bostadsraett-122230
TR har felaktigt ansett att köparna inte har rätt att göra gällande fel i bostadsrätten innan tillträdet, eller att begära ersättning, och att föreningen måste få ta ställning till om dom ska avhjälpa det eller inte. Detta är helt logiskt och allt annat vore dumdristighet. Dom har strikt tolkat

"1 § När lägenheten skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse, skall föreningen tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har avtalats. " - Som HD fastslår ska man inte kunna bara leverera något som går att bo i, det ska vara rätt - marknadsmaterial inräknat.

Dessutom är det rena grova felaktigheter i domen och dom har gått byggarnas linje och ansett deras utsago som sanningen trots att dom, vilket bevisas tyvärr efter HF, begår såväl mened som brott mot editionsplikten.

Föreslår att man läser överklagandet: https://felvidnyproduktion.se/wp-content/uploads/2025/04/Mal-nr-T-1650-25-kopia.pdf

Tyvärr hade köparna helt fel juridiskt ombud innan i TR som inte på ett tydligt sätt förklarade för TR hur lagstiftningen i detta ska tolkas. Men förhoppning finns i HovR.

När det gäller själva bostaden handlar det om storleken. Det som marknadsfördes som 157 kvm boarea visade sig i verkligheten vara cirka 19 % mindre – ungefär 30 kvm saknas. Den yta som “försvann” låg på vinden, men enligt detaljplan och bygglov är det förbjudet att använda den som boyta. Köparna fick alltså betala för kvadratmeter som i lagens mening inte ens existerar som boarea. Jämför det med att köpa en bil där återförsäljaren utlovar fyra hjul, men när bilen levereras visar det sig att två av hjulen inte får användas på väg enligt trafikreglerna – bilen går helt enkelt inte att använda på det sätt som sagts.

Föreningen hävdar att bristen täcks av en friskrivningsklausul. Men att åberopa en sådan mot konsumenter, när det rör sig om nästan en femtedel av den avtalade ytan, är varken rimligt eller förenligt med lagens konsumentskydd. Dessutom menar föreningen att köparna borde ha begärt att felet skulle avhjälpas. Men det går inte att bygga bort ett användningsförbud som är fastslaget i detaljplan och bygglov – att kräva det vore som att kräva att någon ska riva upp kommunens regelverk.

Än mer anmärkningsvärt är att föreningen hävdar att civilrättsliga avtal kan fullgöras även när de strider mot plan- och bygglagens användningsförbud – alltså med risk för liv och hälsa. Detta är inte bara juridiskt felaktigt utan undergräver själva skyddet i lagstiftningen.

Man ska inte kunna tvinga folk att betala full pris, när man själv inte levererar hela varan enligt avtal, för att flytta pengarna till ett projektföretag som likvideras och sedan lämna bostadsrättsföreningen att stå risken i en tvist. Det ska klargöras att föreningen fick dubbel avgift, fastigheterna köptes för 45 miljoner istället för 32 enligt plan. Ett köp som samma personer gör till sig själva men med föreningens pengar.
 
Redigerat:
  • Gilla
Pjosk75
  • Laddar…
Claes Sörmland
Jag håller inte med om beskrivningen, jag tycker avtalet ger god vingelmån vad gäller olika areor som det är formulerat. Och köparna har ju dessutom fått del av ritning på den planerade lägenheten som en del av avtalet, d v s det har stått dem fritt att mäta och summera olika areor som de önskar för att fatta ett beslut att teckna eller inte teckna upplåtelseavtalet.

Konsumentskydd är ingen central del av bostadsrättslagen. Man tecknar ju avtal med föreningen, alltså sina konsumentgrannar. Detta är i grunden konsument-till-konsument-avtal. Precis som när man köper fastigheter av andra ställer det ett större krav på den som vill teckna upplåtelseavtal än när man köper en vara eller tjänst som konsument.

Sen är det ju helt sant att nyupplåtelse av bostadsrätt är en idiotisk konstruktion där lagstiftaren har gett företag möjligheten att via "skalbolaget" bostadsrättsföreningen sälja byggnader utan att behöva ta ansvar för dem. Men det är en annan fråga. Dock tråkigt att så får förstår detta. Å andra sidan, låt oss säga att det med alternativ juridik måste stå en privatperson bakom upplåtelsen, låt oss kalla den personen "Upplåtaren". Upplåtaren är personligt ekonomiskt ansvarig för alla fel vid upplåtelsen. Någon som tror att det skulle nybildas en enda bostadsrättsförening i landet med ett sånt system?
 
  • Gilla
arkTecko och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Jag håller inte med om beskrivningen, jag tycker avtalet ger god vingelmån vad gäller olika areor som det är formulerat. Och köparna har ju dessutom fått del av ritning på den planerade lägenheten som en del av avtalet, d v s det har stått dem fritt att mäta och summera olika areor som de önskar för att fatta ett beslut att teckna eller inte teckna upplåtelseavtalet.

Konsumentskydd är ingen central del av bostadsrättslagen. Man tecknar ju avtal med föreningen, alltså sina konsumentgrannar. Detta är i grunden konsument-till-konsument-avtal. Precis som när man köper fastigheter av andra ställer det ett större krav på den som vill teckna upplåtelseavtal än när man köper en vara eller tjänst som konsument.

Sen är det ju helt sant att nyupplåtelse av bostadsrätt är en idiotisk konstruktion där lagstiftaren har gett företag möjligheten att via "skalbolaget" bostadsrättsföreningen sälja byggnader utan att behöva ta ansvar för dem. Men det är en annan fråga. Dock tråkigt att så får förstår detta. Å andra sidan, låt oss säga att det med alternativ juridik måste stå en privatperson bakom upplåtelsen, låt oss kalla den personen "Upplåtaren". Upplåtaren är personligt ekonomiskt ansvarig för alla fel vid upplåtelsen. Någon som tror att det skulle nybildas en enda bostadsrättsförening i landet med ett sånt system?
Jag måste säga att jag inte alls delar din tolkning.

Att påstå att avtalet ger ”vingelmån” på nästan 20 % i area är inte hållbart. Högsta domstolen har redan i flera avgöranden slagit fast att uppgifter i objektsbeskrivning och prospekt ska utgöra avtalsinnehåll. Tyvärr har TR missat detta då det ej poängterats till TR. Men domstolen ska kunna lagen. Mindre avvikelser kan kanske accepteras – men knappast 30 kvm som dessutom inte ens får användas som boarea enligt detaljplan och bygglov - ej heller kan de avhjälpas. Inte ens föreningens egna Ekonomiska plan medgav det, skillnader över 6% på ytan skulle anses som väsentliga och en ny plan tas fram.

Att köparna tagit del av ritning må stämma, även om ritningen som man gav köparna skiljer sig från den som kommunen fått och som gett godkänt för bygglovet, och då är det boarean man har ändrat siffran på.

Argumentet om att köparna kunde ”mäta själva” håller inte heller - inte ens görbart då det är nyproduktion - undersökningsplikt finns inte heller. Ritningar visar oftast totalarea (TA), inte hur fördelningen är för BOA/BIA/Ej mätvärt osv.

När det gäller konsumentskyddet så har du fel. Det stämmer inte att BRL skulle sakna den dimensionen. Förarbetena till BRL (prop. 1990/91:92) lyfter uttryckligen fram att lagen är en skyddslagstiftning för bostadsköpare. Att avtalet formellt sluts med en förening ändrar inte på det faktum att upplåtelsen i praktiken drivs av byggherren via föreningen. Det är alltså inte ”konsument-till-konsument” på det sätt du beskriver, utan en konstruktion som lagstiftaren reglerat just för att köparen inte ska hamna i underläge. Du kan även läsa densamma från domen som gick till HD

"Några utgångspunkter för hovrättens prövning
Målet rör en upplåtelse av bostadsrätt till en nyproducerad lägenhet. Upplåtelser av bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen. Bestämmelserna är utformade med ett konsumenträttsligt perspektiv, bl.a. eftersom köparen av en bostadsrätt vid en upplåtelse ofta ställs mot en starkare part i form av byggbolaget som uppfört byggnaden och som har bildat bostadsrättsföreningen (SOU 2017:31 s. 81). "

Att upplåtelsen av bostadsrätt är en märklig konstruktion kan man absolut hålla med om – men det är inget frikort för att frånta köpare deras rättigheter. Tvärtom visar det här fallet varför reglerna i 7 kap. BRL finns: för att köparen ska få en bostad i avtalat skick vid tillträdet. Här var den inte det, oavsett hur man vrider och vänder på det.

Förstår inte ditt sista resonemang heller, det är bara små aktörer som utnyttjar systemet på det här sättet. Absoluta majoriteten av bostadsbyggande företag erbjuder hyresreduceringar eller andra medel för att få till köpare om marknaden rör sig neråt. Det är helt orimligt att den som väljer att bygga bostäder för att tjäna pengar men har otur med marknaden, inte ska stå risken och förlusten. Dom har valt att bygga och göra investeringen. Istället ska förlusten (läs minskade vinsten) tas av folks livsbesparingar? Märkligt.

Antagligen hade det inte ens varit någon tvist om byggherrarna vetat vad dom håller på med så avvikelsen mellan avtalet och slutprodukten varit så liten att köparna ändå velat flytta in och tyckt det är någorlunda något det dom faktiskt köpt. Men jag är helt säker på att du inte hade glatt accepterat få 20% boarea mindre än utlovat. Det får inte vara okej, domstolarna måste stävja detta.
 
Claes Sörmland
Det står uttryckligen i avtalet:

Avtalsparagraf som beskriver brist på kontrollmätning av lägenhetsarea och accepterade avvikelser.

Det går liksom inte att prata bort.
 
  • Gilla
Klass0n och 3 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det står uttryckligen i avtalet:

[bild]

Det går liksom inte att prata bort.
Och om avtalet hade varit att köparna accepterar att alla pengar dom har och tjänar ska gå till upplåtarna så länge dom lever då hade det varit gällande också?

Om man tecknar sig för att betala för vad som marknadsförs (angiven area) till ett visst pris. Då är det väl helt rimligt att priset korrigeras om det avviker bortsett från små avvikelser. Det finns inget i den texten du lyfter som gör gällande att priset inte skulle påverkas av en avvikelse. Köparna ska acceptera en avvikelse, men då ska säljaren acceptera en avvikelse i priset. Logiskt. Det är 157 kvm boa som köps enligt avtalet. Man kan inte leverera 10 kvm och gå på en friskrivningsklausul. Det medger varken svensk rätt eller europeisk rätt (som svensk domstol ska förhålla sig till).

Det är även på det som HD gav rätt till han som fått fel fönster, fel golv med mera.

Ännu märkligare är det att friskriva sig när man redan vet att det inte är boarea på vinden.

Kan även ge dig ritningen som du påtalade om innan, här utfästs att det är boarea på vinden, förklara hur köparna skulle tolkat annorlunda?

Arkitekturritning av bostadshus som visar två våningsplan med olika rum som kök, vardagsrum och sovrum. Scalen 1:100, Kustvillan.se.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Bostadsbeskrivning för en lägenhet på Skarpängsvägen 37B med fakta om rum, boarea och pris, samt angiven adress och referens till Stockholms tingsrätt.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Claes Sörmland
A Albin Creutz skrev:
Jag måste säga att jag inte alls delar din tolkning.
Då har vi ju något att diskutera. Tingsrätten delar tydligt min mening.

A Albin Creutz skrev:
Att påstå att avtalet ger ”vingelmån” på nästan 20 % i area är inte hållbart.
Det är vad som står i avtalet och lägenheten ska följa avtalet.

A Albin Creutz skrev:
Högsta domstolen har redan i flera avgöranden slagit fast att uppgifter i objektsbeskrivning och prospekt ska utgöra avtalsinnehåll. Tyvärr har TR missat detta då det ej poängterats till TR. Men domstolen ska kunna lagen.
Man har inte missat detta, det står ju i avtalet att avvikelser avseende arean får förekomma från de preliminära uppgifter som finns på ritningarna. Dessa avvikelser har alltså köparna avtalat om. Accepterar man inte avvikelser skulle man ha strukit dem ur avtalet.

A Albin Creutz skrev:
Mindre avvikelser kan kanske accepteras – men knappast 30 kvm
Det finns inget i avtalet om "mindre" avvikelser. Det står avvikelser, alltså även substantiella sådana ingår i avtalet.

A Albin Creutz skrev:
som dessutom inte ens får användas som boarea enligt detaljplan och bygglov - ej heller kan de avhjälpas. Inte ens föreningens egna Ekonomiska plan medgav det, skillnader över 6% på ytan skulle anses som väsentliga och en ny plan tas fram.
Det här är den minst begripliga delen för mig i ärendet. Har föreningen tagit yta i bruk olovligen för lägenheten? Varför agerar då inte kommunens tillsyn om så är fallet?

Å andra sidan finns inget krav att yta som upplåts som del av lägenheten ska klassas som just boyta. Även ytor som faller inom annan klassning kan upplåtas.

A Albin Creutz skrev:
Att köparna tagit del av ritning må stämma, även om ritningen som man gav köparna skiljer sig från den som kommunen fått och som gett godkänt för bygglovet, och då är det boarean man har ändrat siffran på.
Men den intressanta frågan är ju om ritningen som man alltså har avtalat om skiljer sig från den lägenhet man upplät. Ser lägenheten helt annorlunda ut i något avseende? Att areor får avvika väsentligt är ju inget problem eftersom avtalet ger att detta är förväntat.

A Albin Creutz skrev:
Argumentet om att köparna kunde ”mäta själva” håller inte heller - inte ens görbart då det är nyproduktion - undersökningsplikt finns inte heller. Ritningar visar oftast totalarea (TA), inte hur fördelningen är för BOA/BIA/Ej mätvärt osv.
Köparna kan mäta på ritningarna så klart. Om de t ex vill ha kännedom om olika ytors planerade storlek. De är ju ritade i skala.

A Albin Creutz skrev:
När det gäller konsumentskyddet så har du fel. Det stämmer inte att BRL skulle sakna den dimensionen. Förarbetena till BRL (prop. 1990/91:92) lyfter uttryckligen fram att lagen är en skyddslagstiftning för bostadsköpare. Att avtalet formellt sluts med en förening ändrar inte på det faktum att upplåtelsen i praktiken drivs av byggherren via föreningen. Det är alltså inte ”konsument-till-konsument” på det sätt du beskriver, utan en konstruktion som lagstiftaren reglerat just för att köparen inte ska hamna i underläge. Du kan även läsa densamma från domen som gick till HD
Jag har naturligtvis inte påstått att det "saknas" en dimension av konsumentskydd. Du tänker väldigt svartvitt.

Men det går inte att komma ifrån att konsumentskydd inte är centralt i bostadsrättslagen. Tvärt om har man via flera lagändringar försökt kompensera för att konsumentskyddet inte är centralt. D v s när den märkliga lagen har mött verkligheten har man stött på problem och försökt justera i efterhand. Det har man främst gjort med mer dokumentation, som in grunden inte har gjort något bättre. Det är fortfarande föreningen man tecknar förhandsavtal och upplåtelseavtal med, inte med byggbolaget som hade varit den naturliga lösningen om konsumentskyddet stod i centrum. Inte heller hade man tillåtit att föreningen var skuldsatt så att man köper på sig en skuld med upplåtelsen.

A Albin Creutz skrev:
"Några utgångspunkter för hovrättens prövning
Målet rör en upplåtelse av bostadsrätt till en nyproducerad lägenhet. Upplåtelser av bostadsrätter regleras i bostadsrättslagen. Bestämmelserna är utformade med ett konsumenträttsligt perspektiv, bl.a. eftersom köparen av en bostadsrätt vid en upplåtelse ofta ställs mot en starkare part i form av byggbolaget som uppfört byggnaden och som har bildat bostadsrättsföreningen (SOU 2017:31 s. 81). "
Och man har misslyckats.
A Albin Creutz skrev:
Att upplåtelsen av bostadsrätt är en märklig konstruktion kan man absolut hålla med om – men det är inget frikort för att frånta köpare deras rättigheter. Tvärtom visar det här fallet varför reglerna i 7 kap. BRL finns: för att köparen ska få en bostad i avtalat skick vid tillträdet. Här var den inte det, oavsett hur man vrider och vänder på det.
Ja, det får du ta med lagstiftaren. Här har ju en lägenhet levererats enligt avtal. Det är bara att köparna har ångrat sig vad de har avtalat om att köpa.
A Albin Creutz skrev:
Förstår inte ditt sista resonemang heller, det är bara små aktörer som utnyttjar systemet på det här sättet. Absoluta majoriteten av bostadsbyggande företag erbjuder hyresreduceringar eller andra medel för att få till köpare om marknaden rör sig neråt. Det är helt orimligt att den som väljer att bygga bostäder för att tjäna pengar men har otur med marknaden, inte ska stå risken och förlusten. Dom har valt att bygga och göra investeringen. Istället ska förlusten (läs minskade vinsten) tas av folks livsbesparingar? Märkligt.
Vad har detta med målet att göra? Föreningen och byggbolaget har ju uppfyllt sina delar av avtalet i detta ärende.

A Albin Creutz skrev:
Antagligen hade det inte ens varit någon tvist om byggherrarna vetat vad dom håller på med så avvikelsen mellan avtalet och slutprodukten varit så liten att köparna ändå velat flytta in och tyckt det är någorlunda något det dom faktiskt köpt. Men jag är helt säker på att du inte hade glatt accepterat få 20% boarea mindre än utlovat. Det får inte vara okej, domstolarna måste stävja detta.
Kanske, kanske inte. Köparna ångrade sig väl när marknaden dök och de insåg att de hade betalat för mycket för lägenheten tänker jag.
 
  • Gilla
Dilato och 3 till
  • Laddar…
Känns som ett klassiskt drama det här - den lilla människan (en enskild person/hushåll) kommer i kläm i ett enskilt fall pga pacta sunt servanda, vilket är beklageligt och om det hände någon av oss hade vi också varit förbannade, samtidigt som de rättsliga principerna låter detta ske är nyttiga för samhället i stort.

REDIGERA: Sen att man blir skyldig att betala dessa sjuka processkostnader är en skatteteknisk tragedi - varför ska det bli 4x så dyrt per timme att skydda sina intressen för att staten ska ha ag. avgifter+skatt i båda leden?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.