Vad då pudla.F fribygg skrev:
Tror DU verkligen att det skulle kunna fungera med endast vindkraft ... idag ?
Är vi fortfarande i det teoretiska landskapet att det är endast dessa 20 reaktorer och resten vindkraft?
Mikael_L skrev:
Endast kärnkraft skulle ju fungera ( men bli dyrt)
Vindkraft + kärnkraft skulle ju fungera ( men enligt mig bli dyrare)
Enligt andra skribenter här på forumet skulle tydligen kostnaden för kärnkraften minska om man dessutom installerar vindkraft vilket är intressant men knappast trovärdigt.
Du svarar på ett inlägg om kostnader. Men har inget om kostnader i din replik. Det är väl ganska symptomatiskt.F fribygg skrev:
Att det inte byggs så mycket kan delvis bero på att ett vindkrafts bolag måste lägga ned en hel del planeringsjobb och så kommer ifall den offentliga överheten och hindrar i 90% av fallen.
Då har du 90% sannolikhet för förlust pga det offentliga.
Om vi börjar med de teoretiska 26 +2 reaktorerna.
Och att de subventioneras med 80 öre /kWh (vilket vi idag inte ens vet om det räcker, nu har man ju höjt strike price för Hinkley point i England till 121 öre/kWh).
Då kommer dessa, om de körs som kärnkraft brukar köras, med 90% tillgänglighetsfaktor ge 221 TWh el om året, men då vi behöver endast 135 TWH så kommer det slutliga elpriset öka från 80 öre till 130 öre.
Skulle strike price behöva ökas, till t.ex. 120 öre, så blir det slutliga elpriset 196 öre/kWh.
Ja det är kanske så mycket elen måste kosta, det är dags att sluta klaga på den urbilliga el vi har nu, fortfarande.
Om vi istället sänker ner till 18+2 reaktorer, så producerar dessa 158 TWh om året.
Det räcker iofs för det årliga behovet, men inte längre till topplasttimmen, där saknas det 6 GW effekt, och då finns det ingen säkerhetsmarginal, så det saknas kanske 8GW, så att vi klarar situationen att två reaktorer inte funkar just då.
Men det är ju inte lätt att räkna ut ett elpris egentligen, mest kommer det bero på hur saker subventioneras, eller inte.
Men om vi kör med dessa 20 reaktorer, och accepterar roterande avstängningar i landet så fort effektbehovet överstiger 20 GW, så skulle vi få ett totalt elpris på 94 öre/kWh (samt inte tillräckligt med ström under många många timmar per år), och skulle det till sist bli Englands lovade subventionerade elpris så blir det istället 140 öre/kWh.
Men bygger vi 20 st istället för 28 st reaktorer, så får vi ca 800 miljarder kronor över till att försöka ordna dessa 6 GW extra.
För detta får vi ca 66 GW installerad vindkraft, med en kapacitetsfaktor på ca 37%, vilket ger en årsproduktion på 214 TWh, dvs en större årsproduktion än vad de där 20 reaktorerna producerar.
Och skillnaden i byggkostnad är 2000 miljarder (som ger mindre mängd el) mot 800 miljarder, som alltså ger mer el.
Men frågan man måste ställa sig, hur stor är risken att denna vindkraft producerar mindre än 9% av sin installerade effekt just vid topplasttimmen, och ställa detta i relation till hus stor är risken att 3 av de 20 reaktorerna vi har får problem under denna topplasttimme. (Detta har ju hänt redan när vi har bara 6 st reaktorer, skulle samma procent lägga av så skulle det ju vara 10 st som har stannat).
Och att de subventioneras med 80 öre /kWh (vilket vi idag inte ens vet om det räcker, nu har man ju höjt strike price för Hinkley point i England till 121 öre/kWh).
Då kommer dessa, om de körs som kärnkraft brukar köras, med 90% tillgänglighetsfaktor ge 221 TWh el om året, men då vi behöver endast 135 TWH så kommer det slutliga elpriset öka från 80 öre till 130 öre.
Skulle strike price behöva ökas, till t.ex. 120 öre, så blir det slutliga elpriset 196 öre/kWh.
Ja det är kanske så mycket elen måste kosta, det är dags att sluta klaga på den urbilliga el vi har nu, fortfarande.
Om vi istället sänker ner till 18+2 reaktorer, så producerar dessa 158 TWh om året.
Det räcker iofs för det årliga behovet, men inte längre till topplasttimmen, där saknas det 6 GW effekt, och då finns det ingen säkerhetsmarginal, så det saknas kanske 8GW, så att vi klarar situationen att två reaktorer inte funkar just då.
Men det är ju inte lätt att räkna ut ett elpris egentligen, mest kommer det bero på hur saker subventioneras, eller inte.
Men om vi kör med dessa 20 reaktorer, och accepterar roterande avstängningar i landet så fort effektbehovet överstiger 20 GW, så skulle vi få ett totalt elpris på 94 öre/kWh (samt inte tillräckligt med ström under många många timmar per år), och skulle det till sist bli Englands lovade subventionerade elpris så blir det istället 140 öre/kWh.
Men bygger vi 20 st istället för 28 st reaktorer, så får vi ca 800 miljarder kronor över till att försöka ordna dessa 6 GW extra.
För detta får vi ca 66 GW installerad vindkraft, med en kapacitetsfaktor på ca 37%, vilket ger en årsproduktion på 214 TWh, dvs en större årsproduktion än vad de där 20 reaktorerna producerar.
Och skillnaden i byggkostnad är 2000 miljarder (som ger mindre mängd el) mot 800 miljarder, som alltså ger mer el.
Men frågan man måste ställa sig, hur stor är risken att denna vindkraft producerar mindre än 9% av sin installerade effekt just vid topplasttimmen, och ställa detta i relation till hus stor är risken att 3 av de 20 reaktorerna vi har får problem under denna topplasttimme. (Detta har ju hänt redan när vi har bara 6 st reaktorer, skulle samma procent lägga av så skulle det ju vara 10 st som har stannat).
Och vindkraft kommer ingen att bygga (och alla befintliga reaktorer kommer dessutom att läggas ner) ifall vi subventionerar fram ett bygge av 20 st reaktorer.
För har man minuspriser på el i halva året, så finns det inget som kan bli lönsamt heller.
Så vill vi slippa de roterande avstängningarna under vintern, så måste antingen vindkraft eller de gamla kärnreaktorerna också subventioneras, eller både och.
Och då är vi väl i princip i samma sits som nu, bara att all elproduktion har fått jättestora subventioner, och alla vet väl var dessa pengar till sist kommer ifrån.
Nu har jag bortsett från vattenkraften hela tiden, men även den kan få ett behov av att läggas ner, om den inte får subventioner.
Men tankeexperimentet är lärorikt på ett annat sätt, alla länder i världen som faktiskt har knappt någon vattenkraft, de sitter ju verkligen i denna rävsax.
För har man minuspriser på el i halva året, så finns det inget som kan bli lönsamt heller.
Så vill vi slippa de roterande avstängningarna under vintern, så måste antingen vindkraft eller de gamla kärnreaktorerna också subventioneras, eller både och.
Och då är vi väl i princip i samma sits som nu, bara att all elproduktion har fått jättestora subventioner, och alla vet väl var dessa pengar till sist kommer ifrån.
Nu har jag bortsett från vattenkraften hela tiden, men även den kan få ett behov av att läggas ner, om den inte får subventioner.
Men tankeexperimentet är lärorikt på ett annat sätt, alla länder i världen som faktiskt har knappt någon vattenkraft, de sitter ju verkligen i denna rävsax.
Hur tjänar de där 66 GW installerad vindkraft pengar då? Dvs hur amorteras investeringen på 800 Mdr? Med en så stor överetablering av vindkraft kommer priset gå ner mot noll så fort det blåser. När det inte blåser, ja.....
Det är hela tiden vindkraftens problem.
Det är hela tiden vindkraftens problem.
Antingen skiter man i att komplettera med vindkraft, och tar smällen att det blir väldigt vanligt med roterande nedsläckningar under vinterhalvåret. Men elpriset stannar vid de låga typ 94-140 öre/kWh, beroende på var man lägger subventionen.F fribygg skrev:
Eller så kompletterar man med ytterligare kärnkraft och elpriset stiger till 130-200 öre /kWh (året om, 24/7/365)
Eller så kompletterar man med vindkraft, och hur mycket priset då stiger beror på hur mycket vindkraften kräver i subvention, för att klara sig trots noll eller negativt elpris halva året, om de kräver och får samma subvention som kärnkraften, så blir det väl ingen stor skillnad mot 100% kärnkraftsalternativet, men vindkraften verkar ju gå runt på ca 40 öre/kWh, så de borde kunna bli motiverade att satsa på att bygga med bara runt halva subventionen.
Att det kan vara så viktigt att vi ökar våra elpriser.. svårt för mig att fatta men jag har en plan!
Vi bygger skenmål och börjar håva in skatter och intäkter efter kärnkraftspriser, de pengarna sätter vi i en fjärde AP-fonden och plötsligt har Sverige fått sin egen oljefond, de pengarna kan ju användas av framtida generationer som behöver städa upp efter oss.