Är du ironisk? Juridiken har kommit till för att det inte finns någon allomfattande detaljerad "moral" som visar vad som är rätt eller fel. Alternativet är kaos, eller att den med det största våldskapitalet får rätt i slutändan.A ArneTW skrev:
Fastighetsjuridiken har utvecklats för att det finns tusenåriga traditioner att tjafsa om äganderätt till fast egendom.
Gillar man inte lagar och praxis så får man försöka påverka politikerna att ändra lagarna. Har dock lite svårt att se hur man skulle kunna göra det i den av dig önskade riktningen?
Håller med om att det är en tragisk situation! Men nu är det ju inte barnbarnen som kommit på att "skänka bort fastigheten utanför släkten", utan det var den avlidna moderns uttryckliga önskan att de skulle göra så! Samma moder som mormodern och morfadern gett fastigheten till, så hon kunde förfoga över den och sälja, skänka eller testamentera bort den till vem hon önskar. Antagligen hade modern höga tankar om den nuvarande fastighetsägaren eftersom hon valde att dela både sin fastighet och sitt liv med honom, ska hon då inte kunna låta honom ärva om det nu var det hon ville? (Eftersom TS och syskonen är särkullbarn hade de haft rätt att få ut sin laglott direkt, men tydligen ville de hedra sin mors önskan.) Om det sedan var så att mormodern känt sig pressad eller lurad att ge bort sin del till sin dotter är det tråkigt, men det är ju bara spekulationer. Vi vet inte heller hur relationen mellan mormor och dottern och dennes man sett ut eller vad som ligger bakom konflikterna nu, men oavsett tycker jag inte det är något TS med syskon kan lastas för.R Riverground skrev:
Problemet är ju att människor kan ha vitt skilda uppfattningar om vad som är rätt. Då är det ju bra att det finns en lag att hålla sig till så att man kan vidta åtgärder för att det man tycker är rätt också ska bli i enlighet med lagen. Man kan t ex skriva testamenten och avtal, ingå äktenskap eller låta bli, så att man slipper hoppas att det man själv tycker är rätt är det alla andra också tycker är rätt och att det därför kommer att bli så i framtiden.A ArneTW skrev:
Sedan kan det bli fel ändå ibland, inget system är perfekt, men nog är det bättre än alternativet.
Det innebär att TS inte äger någon del av fastigheten och strängt taget inte har med saken att göra. Vad tycker ägaren till fastigheten om att behandla din mormor så här?D discokapten skrev:
Att det står att mormor uppförde just boningshuset, inte "byggnaderna", och att härbret benämns som "det gamla härbret" tycker jag talar för motsatsen, att mormor inte låtit bygga härbret utan det fanns där långt tidigare.S Sona2012 skrev:
Överlag tycker jag det är mycket spekulationer i tråden om att mormor varit lovad saker, blivit lurad, inte velat bråka osv. Så kan det förstås ha varit! Det kan också varit så att mormor varit en vuxen människa vid sina sinnens fulla bruk som fattat ett beslut om att skänka bort saker och förstått att hon då förlorar förfoganderätten över dem. Att automatiskt utmåla mormor som ett stackars offer är lite förminskande mot henne tycker jag, och orättvist mot övriga inblandade när vi inte vet vad som egentligen hänt och vad som ligger bakom.
Det är tråkigt att det blivit konflikter i släkten och jag hoppas ni lyckas reda ut det, TS! Men jag kan inte låta bli att undra vad styvfar fastighetsägaren tycker om det hela? Ska någon vidta åtgärder är det väl ändå han?
Jag tänker att mormor känner sig lite besviken på utfallet. Hon har ärvt sin barndoms tummelplats? Av sina föräldrar och vill att dottern ska få det tidigare än tänkt när dödsfall av maken (morfar) inträffar. Dottern dör tragiskt men barnbarnen finns kvar som ärver kalaset. De låter styvfar sitta i orubbat bo genom att lovas få ärva när han går bort. Nu är det fnurra på tråden mellan styvfadern och mormor som OM jag vore henne antagligen känner sig lurad på UTFALLET. Hennes barndomshem förvaltas av en främling (även om dottern valt) och barnbarnen uppenbarligen är avogt inställda till lilla mormor så vill hon nu kanske ge en näsbränna?
OM jag vore en senare arvtagare med intresse i stugan osv. skulle jag försäkrat mig om att det verkligen finns ett testamente till min förmån. INNAN jag skänker mitt arv till styvfadern. OM det är viktigt. Är det helt egalt att ärva senare så hade jag backat från den här konflikten helt. För vill man ha en sund kontakt med sin mammas mor stöttar man henne i hennes val att protestera. Vill man stå på styvfaderns sida OCH ta hans konflikt i sak siktar man på det hårda kavalleriet och förgör SIN egna släktrelation. Kanske då ett testamente är väsentligt? Kanske även att mormor har ett? För det finns ingenstans att just mormor skulle vara helt utan medel?
kanske är hon bara uppretad och sur på er ungar för ni skänkt bort stugan och njuter av sin hämnd?
OM jag vore en senare arvtagare med intresse i stugan osv. skulle jag försäkrat mig om att det verkligen finns ett testamente till min förmån. INNAN jag skänker mitt arv till styvfadern. OM det är viktigt. Är det helt egalt att ärva senare så hade jag backat från den här konflikten helt. För vill man ha en sund kontakt med sin mammas mor stöttar man henne i hennes val att protestera. Vill man stå på styvfaderns sida OCH ta hans konflikt i sak siktar man på det hårda kavalleriet och förgör SIN egna släktrelation. Kanske då ett testamente är väsentligt? Kanske även att mormor har ett? För det finns ingenstans att just mormor skulle vara helt utan medel?
kanske är hon bara uppretad och sur på er ungar för ni skänkt bort stugan och njuter av sin hämnd?
Ja, mormor hade uppfört boningshuset också, men det har överlåtits på dottern. Eller mer korrekt, FASTIGHETEN har överförts på dottern. Lagfarter utfärdas inte på enstaka byggnader, utan på fastigheten som sådan, med tillhörande byggnader. Jag noterar att du tycks ha en bild av händelseförloppet som inte framkommer av TS beskrivning, hur har du fått den informationen? Att överlåtelsen skulle ha skett mot mormoderns vilja?S Sona2012 skrev:
"Domstolar handlar väl enbart om tyckande"? Stackars människa. Går du runt med den tron om vårt rättssamhälle lär du ha en jobbig tillvaro. Det handlar väl mer om att domstolarna "inte tycker som du". Att uppmärksammade domar väcker debatt och ifrågasättande beror ju oftast på att allmänhetens "tyckande" inte överensstämmer med domstolarnas strikta bedömning att de juridiska villkoren ska vara uppfyllda.A ArneTW skrev:
Det är en känsla jag får av att det är morfadern dom föreslår att fastigheten ska skänkas till dottern och det ska ske medan han lever, tydligen kan det inte vänta till båda föräldrarna är döda och hon ärver. För mig visar det att mormor tvingats till ett beslut hon själv inte är så intresserad avP PTZic skrev:
Ni har inte funderat på att köpa det hon säljer bara? (Säger inte att det är varken rätt el fel från någon sida). Men ni har uppenbart en infekterad relation och de slutar sällan bra oavsett. Lugnast är ju att lösa det på smidigaste sätt och gå vidare.
(ni verkar ju vara mer än en person som kan bidra till ett ev köp)
(ni verkar ju vara mer än en person som kan bidra till ett ev köp)
Jag vet vem det är synd om och det är inte mig.P PTZic skrev:
Antar att du tror att OJ är oskyldig också.
Hur kommer domstolen fram till ett resultat om det är baserat på godtyckligt tyckande?
Varför behövs det försvarsadvokater/åklagare/målsägarbiträden om domstolen bara bedömmer juridiska "fakta".
/ATW
Vad otroligt lätt du har att skaffa dig en helt egen och fullkomligt felaktig bild av vad som hänt.R Riverground skrev:
Vår styvfar var gift med vår mor i trettio år, under alla dessa år så är det han som varit primärförsörjaren, ansvarig för underhåll och renoveringarna, att påstå att det getts bort något till någon utanför släkten felaktigt.