Jag skulle säga att alla bilder från de nyproducerade områdena visar byggindustriella produkter med ett extremt tunnt och billigt skal av postmoderna fraser från historisk arkitektur inklusive olika modernismer.Claes Sörmland skrev:
Det är så lite arkitektur att det nästan inte finns. Det som styr är byggteknisk rationalitet och ekonomi plus regler och krav från byggherrar, kommun och konsumenter. Detta inom detaljplaner som försöker återskapa "stadsmässighet" utan att kompromissa med moderna bekvämligheter och förväntningar.
Byggnaderna har extremt låga kulturella ambitioner.
Så inte ens med din bakgrund kan du ge ett namn på dessa olika byggnaders stil(ar)? Eller missförstår jag?makhno_ skrev:
Jag vill helt enkelt veta vad som är OK att kalla stilarna (eller stilen) så att jag kan kommunicera kring byggnadernas stil utan att behöva få en metadiskussion om begreppsanvändning med hela arkitektskrået. Lite det som är trådens syfte tänker jag.
Med rätta har nybyggnationen på senaste 25 åren fokuserat på "stadsmässighet". Vi har så mycket förortsmiljö att vi inte behöver mer på ett tag.
Tyvärr är den stadsmässigheten genomkompromissad och rätt anskrämlig som ni ser i bilderna av nyproduktion ovan.
Tyvärr är den stadsmässigheten genomkompromissad och rätt anskrämlig som ni ser i bilderna av nyproduktion ovan.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
I övrigt fru Kennedy, vad tycker ni om Dallas? som min far brukade säga när någon valde att försöka bortse från de mest flagranta symptomen på reella problem.
Allt är postmodernism vilket betyder att olika uttryck kopieras och blandas fritt. Det kanske skulle gå att hitta subklasser men eftersom blandningarna flyter mellan olika hus så är det svårt för att inte säga omöjligt. Inte ovanligt att taket är lite nyfunkis, sockeln fejkstenstad och fönster miljonprogram. Allt drivet av krav.
Man kan om man är masochist identifiera olika byggherrar och entreprenörer. I ett fåtal fall kanske ett arkitektkontor fast det är tveksamt.
Det går att klassa enligt olika epoker på samma sätt som modernismens 20, 30, 40, 50 tal etc. men det är i dag mycket mer komplext eftersom man inte har modernismens skiften och ideologiska kast. Modernismen kännetäcknas ju av ett samhällsprojekt som justerades in i flera steg. I dag flyter det mest omkring riktningslöst och individuellt inom de strikta ekonomiska ramarna.
Jag tänker att om jag kallar någon typ av samtida bebyggelse för postmodernism så kommer det heller inte att duga, man kommer börja yra om 80-talets historiska postmodernism och att den här bebyggelsen minsann inte är sådan.
Missade att betona det i förra svaret. Det bilderna visar är knappt arkitektur och så svagt gestaltat att det inte ens är en stil.
Stil kostar. Nyklassicism tex. kräver jämna fönsteraxlar och helst fönster symmetriskt i rum vilket betyder att rumstorleken måste anpassas till fasaden. Det är svårt att lösa yteffektiva och funktionella planer med de premisserna. Jugend är allmänt komplext med stora krav på plåthantverk och fönster dessutom bör trapphusen vara påkostade. Även de flesta modernistiska stilar är omöjliga att bygga konsekvent idag trots de mer produktionsinriktade och funktionella principerna.
Det billigaste är stillösa lådor som uppfyller kraven.
Helt korrekt. Postmodernismen är ju också en subklass av postmodernismen... De flesta tänker ju då på riktigt vilda pastisher.
Enklast är att prata om "nyproduktion", "samtida arkitektur" eller helst ge specifika exempel.
Det kanske verkar som att jag är helt emot postmodernism men det stämmer inte. Postmodernistiska förhållningssätt är nödvändiga för att ta sig an vår samtida stad. Det är naturligt och bra att plocka up saker från omgivningen och anpassa uttryck till plats och sammanhang. Postmodernismen frigör arkitekter från låsningar som äldre förhållningsätt hade.
Problemet är omsorg och kvalitet inte stil.
Det kanske skall sägas att det finns begynnande tecken på en kommande form av ekomodernism. En sorts äkta modernism driven av tekniska och samhällsmässiga frågor sprungna ur miljöhänsyn. Det är fortfarande exklusivt dyrt och mest kanske schweiz. Se tex. Herzog De Meurons Hortus men det finns andra exempel.
Problemet är omsorg och kvalitet inte stil.
Det kanske skall sägas att det finns begynnande tecken på en kommande form av ekomodernism. En sorts äkta modernism driven av tekniska och samhällsmässiga frågor sprungna ur miljöhänsyn. Det är fortfarande exklusivt dyrt och mest kanske schweiz. Se tex. Herzog De Meurons Hortus men det finns andra exempel.
Redigerat:
Det beror helt på vad du menar med omsorg och kvalitet. Det är ju bara värdeord, de måste fyllas med konkretion för att betyda något.
Liknar Campus Albanos byggnader mellan SU och KTH. Fungerar väl som t ex universitetslokaler eller kontorsbyggnader tänker jag. Men inget som ger stad eller rimliga bostäder. Det är ju stora monument i park eller parkeringsplats.
Intressant video, gav en termer på sådant som man som amatör annars bara ger en känsla för om en plats är inbjudande eller steril modern stadsöken, utan att kunna sätta ord på varför. Det där om omslutande byggnader är ju självklart när man tänker efter men har aldrig tänkt i de banorna själv. Annat än att man då uppskattar en mysigt torg omsluten av byggnader framför ett mer öppet sådant. Även om jag annars gillar utsikter. Vill alltid besöka utsiktspunkter och så om det finns någon.T TypRätt skrev:
Redigerat:
Jag valde de orden för att det inte är realistiskt att lista alla delar.
Ett flerbostadshus tar normalt flera år att projektera och bygga. Omsorg och kvalitet måste in i varje arbetstimme under hela processen av alla inblandade. Helt orealistiskt så klart men "kulturen" måste vara sådan för att resultatet skall bli bra.
Den största ändringen som miljonprogrammet genomförde var att nedvärdera kulturella värden och uppvärdera ekonomi. Det är en resa som hela samhället gjort men i byggbranschen var det ett tydligt brott. I dag kan man fortfarande ha kompisar om man fattar krassa ekonomiska beslut som förstör samhället, det var svårare förut.
50-tals arkitekturen var fortfarande omsorgsfull men en bit in på 60-talet började det vända.
Nivån är ju närmast obegränsad uppåt. Arkitektur kan vara otroligt bra men likt annan kultur är det svårt att sätta fingret helt på hur och varför det är bra och närmast omöjligt att replikera. Tveklöst är vissa arkitekter bättre än andra.
Redigerat:
Jag vill inte vara dryg men jag förstår inte vad du menar. Eller jag förstår att du är missnöjd med dagens process och hur ekonomiskt styrd byggnationen är idag. Men jag förstår inte vad du vill ska byggas för stad eller förort i slutändan, alltså bortsett från processen som leder till att något byggs.