Marko, det jag vill lyfta fram är att många arkitekter ondgör sig över äldre stil (om det nyuppförs) och försvarar det som många tycker är fullt med att de som tycker det inte förstår.
Det känns lite som att man inte vågar släppa fram något annat än de likriktade som lärs ut och predikas av Gert mfl.
De få arkitekter som ritar klassiskt gör man sig lustig över.
För mig får man gärna bygga modernt där det passar, i nya områden. I gamla känsliga områden tycker jag man ska ha förståelse för att många verkar vilja bevara istället för att förnya.
Detta att "bryta av" höll man ju på med på 60-talet. Har inget hänt i Sverige map arkitektur? Står arkitekturhögskolorna stilla i utvecklingen?
Är det så svårt att lyssna på vad (många) kunder vill ha? Är det månde för svårt att rita något klassiskt? Anta utmaningen. Rita något som AU skulle gilla. Klarar ni "moderna" arkitekter det? Eller har det fallit i glömska?
Det känns lite som att man inte vågar släppa fram något annat än de likriktade som lärs ut och predikas av Gert mfl.
De få arkitekter som ritar klassiskt gör man sig lustig över.
För mig får man gärna bygga modernt där det passar, i nya områden. I gamla känsliga områden tycker jag man ska ha förståelse för att många verkar vilja bevara istället för att förnya.
Detta att "bryta av" höll man ju på med på 60-talet. Har inget hänt i Sverige map arkitektur? Står arkitekturhögskolorna stilla i utvecklingen?
Är det så svårt att lyssna på vad (många) kunder vill ha? Är det månde för svårt att rita något klassiskt? Anta utmaningen. Rita något som AU skulle gilla. Klarar ni "moderna" arkitekter det? Eller har det fallit i glömska?
Vad gäller om/ut-byggnader av historiska byggnader finns en internationell antikvarisk praxis att det nya måste vara läsbart mot det gamla. Jag har arbetat på projekt där vi framgångsrikt kämpat mot den regeln men det är endast möjligt med arkitekt och beställare på internationell toppnivå med stark vilja. De måste ha status att utmana en internationell "sanning", extremt bra argument och analys, dessutom måste projektet vara lämpat för detta.J JohanLun skrev:
Redigerat:
Kunderna efterfrågar det inte. Efterfrågas det så ritas det, arkitekter verkar på en marknad. Det går inte att direkt arbeta mot beställarens önskemål på så fundamentala plan.J JohanLun skrev:
Arkitekter jobbar ofta mot professionella beställares mål genom att hålla nere skalan, försöka få planlösningar som är bra att bo i, smyga in eller kämpa för omsorg i detaljer. Alla kontor jag arbetat på har lagt gratistimmar på sådant. De lyckas sällan särskilt väl men det är omöjligt att rita med ett helt annat uttryck än beställaren önskar.
Redigerat:
Jag tänker att det finns två motsatta poler hur man kan designa en byggnad. Man kan välja att bygga en märkesbyggnad som sticker ut och tar plats. Och man kan välja att smyga in en byggnad som märks så lite som möjligt. Och så naturligtvis hela skalan däremellan. Jag uppfattar att 60-talets Läkarhus byggdes med syftet att det skulle synas, sticka ut och dominera sin omgivning. Om det inte var syftet förstår jag inte riktigt hur man tänkte. Och på ett sätt kanske det är funktionellt att ett hus för läkarmottagningar syns så att allmänheten som är kunder/patienter kan hitta det?C Chrzan skrev:
Jag tänkte med liknelsen att en "kameleont till byggnad" är en byggnad med mer generisk fasad som kan smygas in i många stadsmiljöer utan att sticka ut och dominera. Tar vi t ex miljön kring Odenplan finns det många hus som en enkla med klassisk fasad, begränsad dekor men som inte sticker ut. Man kan flytta dem med deras fasad från ett kvarter till ett annat och likt en kameleont så passar de alltid in. Är de spännande och provokativa märkesbyggnader - nej sannerligen inte! Är de trevliga och skapar en fantastisk fin miljö? Ja!
Det tror jag inte. Jag ser istället att vi äntligen börjar få en fungerande demokratisk debatt i Sverige för första gången i historien. Att de med auktoritära böjelser har trycks tillbaka sedan internet kom.C Chrzan skrev:
Allmänheten går inte och läser den visuella miljön på det sätt som du beskriver. Någon som studerat arkitekturhistoria gör det kanske, men de är försvinnande få. Jag tror det är en falsk social konstruktion som du utgår ifrån.C Chrzan skrev:
Viktigare är att miljön är biologiskt läsbar. Att så som människan har evolverat som visuellt primat fungerar i gaturummet. Att t ex proportionerna fungerar med människans biologi.
När det är dåligt. Det gröna huset som nyligen lades upp på byggahus hemsida har fått mycket mild kritik av sajtens arkitekter. Flera "moderna" exempel har fått tuffare kritik.J JohanLun skrev:
Det här sättet att resonera är normen hos Sveriges arkitekter. Det motverkade under lång tid av den nyliberala stadsplaneringen och beställares önskemål om märkesbyggnader och "världsklass". Detta har vänt i stadsplaneringen efter typ Vallastaden (Linköping) och även stadsbyggnadskontoret i Stockholm försöker nu få mer lågmäld bebyggelse. Det finns kontor som specialiserat sig på skräpiga "märkesbyggnader" men arkitekter individuellt vände sig mot detta rätt snabbt efter 2000-talets starchitect våg.Claes Sörmland skrev:
Där har du fel. Det görs men gemene man har inte verktygen att artikulera och analysera det.
Det där är nonsens. Jag använder ofta proportionssystem men du har klar övertro på hur det fungerar.
Varför tror du det? Har du något vetenskapligt stöd för detta, d v s empiriska mätningar? Eller är det bara en konsensus i dina kretsar, något som står utan referens i någon textbok?makhno_ skrev:
Absolut inte. Människan förstås bäst utifrån dess biologi. Till detta kommer en tunn kulturell fernissa.
Vad tror du man sysslar med under en drygt femårig utbildning? Det finns väldigt mycket beteendevetenskaplig, perceptionspsykologisk och socialpsykologisk forskning som man helt enkelt måste tillägna sig, men framför allt öva sig i att lyhört praktisera, för att kunna omsätta människors behov (och de mentala är helt överordnade) i en fysisk form. Jag skrev rätt tidigt i tråden om att det på en grundläggande nivå är ganska så allmänmänskligt vad vi trivs och vantrivs med, även om där finns kulturella pålagringar.
Du underskattar detta när du tror att "vanligt folk" inte går omkring och avläser sin miljö. Skillnaden är bara att en lekman inte behöver medvetandegöra, formulera och analysera några varför när hen trivt/vantrivs, medan jag måste kunna göra det hela tiden - det är ju mina verktyg för att åstadkomma något som hen faktiskt trivs med. Tillkommer lyhördheten för den specifika platsens villkor, historia, konnotationer, begränsningar och potential.
Mitt hjärtliga ogillande av arkitekter som saknar den lyhördheten och hellre lever på tomma kontextlösa form-statements (oavsett "stil") är garanterat lika stort som ditt.
https://en.wikipedia.org/wiki/Sealioning
Vi har tur att det finns ett kulturuttryck som inte är begränsat av:
- Kostnad
- Mänskliga begränsningar.
Hittar du då ett proportionssystem som förklarar all musik som någon uppskattat sedan tidernas begynnelse och inte är så komplext att det förlorar allt praktiskt värde blir jag imponerad. Ett undantag motbevisar ett logiskt resonemang. (Lex matte)
Proportioner är verktyg som kan användas för att skapa ett visst uttryck. Att välja, följa och bryta mot proportioner är hur man formar ett uttryck. Vilket uttryck som uppskattas är personligt och kulturellt men har även komponenter som överskrider kultur för de med öppet sinne. Dessa komponenter är inte nedbrytbara till regler som är enkla för mänskliga hjärnor.
Jag säger alltså detta som någon som använder proportionssystem och tycker mig se viss magi i vissa exempel som följer dessa. Jag vet dock att det är arkitektens talang som är grunden inte verktyget.
Med det vill du säga att du bara tar detta för självklart antar jag. Jag tar det inte för självklart att folk går runt och funderar över arkitekturhistorien.
Försök gå igenom en dörr som är 30 * 30 cm. Försök få folk att få på uppför en för brant och lång trappa. Försök få folk att se en fasad som kräver en smärtsam böjning av nacken för att se den. Försök få folk att hitta in i byggnaden när entrén inte är begriplig. O s v.
Självklart spelar människans proportioner och biologi en helt central roll här.
Arkitekturhistoriens olika stilar är klart underordnade detta för de flesta, de som inte är en del av den kunskapstraditionen.
Så nu dög biologin plötsligt.
Inom biologisk vetenskap kallas detta för proportioner.
Redigerat:
Eftersom du nu hänvisar till din utbildning: Vilka var nu de viktigaste empiriska studierna ni gick igenom på seminariet där du övertygades att folk i gemen går omkring och läser av arkitekturhistorien i gaturummet och att det spelar roll för deras upplevelse av det? Vilka huvudsakliga metodproblem fann du i studierna? Vad var mest övertygande i datan? Hur stor andel av befolkningen gör detta enligt studierna? Är det en förkrossande majoritet eller är det en minoritet?C Chrzan skrev:
För full transparens: Jag misstänker att det inte finns vetenskapligt stöd för att folk i gemen läser av stadsmiljöers byggnadshistoria på ett sätt som påverkar deras upplevelse av det.
Det är inte sant, det är inläst tolkning.J JohanLun skrev:
Men det finns exempel på nya hus ifrån tex 80-90 talet som inte särskillt lyckade.
J JohanLun skrev:
J JohanLun skrev:
Jag skulle nog hävda att dom flesta som har ett intresse för det byggda har skaffat sig viss kunskap, det kommer lixom på köpet presic som vid andra intressen, skulle man till och med vara intresserad av ämnet arkitektur så tror jag sanolikheten är ännu större.
Sen hur stora mätningar man gjort är lika relevant för dina påståenden om det motsatta,
Att använda AUs mätningar i sin sympatigrupp eller deras medier, som någon sannings enligt bild om folket, är att titta på en mycket mycket begränsad grupp och också noga filtrerar sina resultat.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 251 inlägg
Det tycker jag låter som ett gott betyg. Gott så!Marko Koistinen skrev: