15 011 läst ·
317 svar
15k läst
317 svar
Modernismen – vår mest hatade byggnadsstil?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Det hade nog varit lika bra, det är tämligen OT och riskerar att bara bli ett skyttegravskrig, varav tråden redan sett en del till glädje för ingen.makhno_ skrev:
Det är väl det det är? Tillfällig reglering som avviker från det normala. Ganska försiktiga undantag iofs., men ändå.makhno_ skrev:
Det får vara ditt ordval, men om du menar allvar håller jag med om att Teresa Carvalho gick över styr. Var du ironisk förstår jag inte hur du ser på den händelsen.makhno_ skrev:
Ingen ironiNötegårdsgubben skrev:
Det hade nog varit lika bra, det är tämligen OT och riskerar att bara bli ett skyttegravskrig, varav tråden redan sett en del till glädje för ingen.
Det är väl det det är? Tillfällig reglering som avviker från det normala. Ganska försiktiga undantag iofs., men ändå.
Det får vara ditt ordval, men om du menar allvar håller jag med om att Teresa Carvalho gick över styr. Var du ironisk förstår jag inte hur du ser på den händelsen.
Min utbildning (och stor del av min praktik, som ju är den egentliga utbildningen i så handfast jordnära yrken) skedde under den fördigitala eran, och jag tänker inte ägna timmar åt att leta var allt detta numera finns på nätet (vilket det självklart gör). Desto mindre skriva en avhandling av (allas och envars?!) urvalskriterier, metodproblem, utfall etc. Det skulle ta några tiotals sidor och mörda tråden. Jag är fullt nöjd med att du därmed inte tror mig på ordetClaes Sörmland skrev:
Eftersom du nu hänvisar till din utbildning: Vilka var nu de viktigaste empiriska studierna ni gick igenom på seminariet där du övertygades att folk i gemen går omkring och läser av arkitekturhistorien i gaturummet och att det spelar roll för deras upplevelse av det? Vilka huvudsakliga metodproblem fann du i studierna? Vad var mest övertygande i datan? Hur stor andel av befolkningen gör detta enligt studierna? Är det en förkrossande majoritet eller är det en minoritet?
Tja, se ovan, men du behöver som sagt inte tro på beteendevetenskapen. Att folk inte aktivt analyserar orsakerna till sin trivsel/vantrivsel i är inte samma sak som att de inte upplever den.Claes Sörmland skrev:
Men nu inskränker du återigen frågan till människans upplevelse av byggnadshistoria som - rätta mig om jag har fel - en rent visuell aspekt av miljöupplevelsen. Man går självklart, normalt, inte omkring och försöker aktivt se och etikettera stilen på varje hus längs gatan. Det gör inte ens jag som borde vara yrkesskadad. Det har inget att göra med om folk är känsliga/okänsliga för egenskaperna i sin livsmiljö, och varför de trivs/vantrivs.
Jag delar helt din syn här. Att den lilla minoritet i samhället som bryr sig om arkitekturhistoria skaffar kunskap om det. Kanske via formell utbildning eller via informella kanaler.Marko Koistinen skrev:
Här delar jag inte alls din syn. Om man vill påstå att en stor del av allmänheten rör sig i stadsmiljön och läser av dess arkitekturhistoria och det påverkar dem på det individuella psykologiskt kraftigt så är det ett rätt häftigt och kontroversiellt påstående. Det måste då i min mening beläggas med empirisk vetenskap för att vara av värde och hållas för sant. Särskilt som det inte finns någon uppenbar evolutionär förklaring till varför människor i gemen skulle memorera just dagens arkitekturhistoria, läsa av den mest hela tiden och varför det alls skulle påverka deras mentala processer. Det låter otroligt utifrån människans biologi helt enkelt.Marko Koistinen skrev:
Ja varför göra det? Det låter onödigt. Men har du inte kört fast lite i Arkitekturupproret, vi andra diskuterar arkitektur nu. Logga in på FB om du vill bjuda in dem i tråden vetja!Marko Koistinen skrev:
Vi får agree to disagree helt enkelt. Jag är naturvetare, jag böjer med helt inför empirin om den presenteras och är övertygande. Ingen prestige från min sida, jag är professionellt tränad i att böja mig för empirin och förkasta min hypoteser.C Chrzan skrev:Min utbildning (och stor del av min praktik, som ju är den egentliga utbildningen i så handfast jordnära yrken) skedde under den fördigitala eran, och jag tänker inte ägna timmar åt att leta var allt detta numera finns på nätet (vilket det självklart gör). Desto mindre skriva en avhandling av (allas och envars?!) urvalskriterier, metodproblem, utfall etc. Det skulle ta några tiotals sidor och mörda tråden. Jag är fullt nöjd med att du därmed inte tror mig på ordet![]()
Men jag tror alltså inte på auktoritetsargument. Att en upphöjd gubbe sa något i historien eller att alla är överens om något i en subkultursfär är inget sanningskriterium för mig.
Jag tror på beteendevetenskapens metod. Jag tror bara inte på det du påstår.C Chrzan skrev:
Ditt reviderade påstående här känns inte alls lika kontroversiellt. Självklart använder människan sina sinnen för att uppleva sin omgivning. Sådana självklarheter behöver du inte ta upp i tråden. Det var inte problemet jag hade med vad du skrev.C Chrzan skrev:Men nu inskränker du återigen frågan till människans upplevelse av byggnadshistoria som - rätta mig om jag har fel - en rent visuell aspekt av miljöupplevelsen. Man går självklart, normalt, inte omkring och försöker aktivt se och etikettera stilen på varje hus längs gatan. Det gör inte ens jag som borde vara yrkesskadad. Det har inget att göra med om folk är känsliga/okänsliga för egenskaperna i sin livsmiljö, och varför de trivs/vantrivs.
En vis man sade en gång om experter och auktoriteter något i stil med.
Det intressanta är att ingen annan från branschen bjuder på sina erfarenheter. Ni kan ju fundera på varför. Varför bildar inte byggherrarna opinion mot arkitekternas hårda styrning...
Rimligt förhållningsätt från en äkta anti-auktoritär tycker jag. Om man inte ens på allvar lyssnar på de med erfarenhet är man ute och cyklar.Jag litar på skomakarens expertis; När det gäller hus, kanaler eller järnvägar rådfrågar jag arkitektens eller ingenjörens. För den ena eller andra specialkunskapen vänder jag mig till den ena eller andra vetenskapsmannen. Men jag tillåter varken skomakaren, arkitekten eller vetenskapsmannen att påtvinga mig sin auktoritet. Jag lyssnar fritt till dem och med all den respekt som deras intelligens, deras karaktär, deras kunskap förtjänar, och jag förbehåller mig alltid min obestridliga rätt till kritik och rätt att inte följa deras råd.
Det intressanta är att ingen annan från branschen bjuder på sina erfarenheter. Ni kan ju fundera på varför. Varför bildar inte byggherrarna opinion mot arkitekternas hårda styrning...
Troligen för att kapitalet vill riva gammalt, exploatera max och bygga så billigt som möjligt och sälja så dyrt som möjligt.makhno_ skrev:
Eftersom hittills allt har sålt med god marginal finns inget incitament att göra något lite bättre eller mer efter kundens önskemål än vad som behövs.
Man kan kanske rentav påstå att det är den enda hatade byggnadsstilen, om man bortser från ett fåtal extremer. Eller har jag missat någon obskyr byggnadsstil som är allmänt hatad?Claes Sörmland skrev:
Du är medveten om att citerade ovan är djupt problematiskt?makhno_ skrev:
Du säger faktiskt rent ut att "vanligt folk" som upplever något skevt i arkitektur eller rumslig gestaltning är diskvalificerade från att ha en uppfattning.
Vi kan väl testa detta hus (denna fasad) på Roslagsgatan 60 i Stockholm. Jag går förbi det regelbundet och huset fascinerar mig, jag finner det attraktivt. Den bästa beskrivning jag kan ge är att det fulsnyggt. Jag har testat det på bekantskapskretsen men de flesta rynkar på näsan. Från 1963 säger föreningens hemsida.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nej, jag menar att de flesta inte kan analysera eller artikulera precist varför det känns skevt eller fantastiskt. Vissa kan det på hög nivå utan speciell träning, de flesta kan det inte för det är svårt även för professionella.S skogaliten skrev:
Det man känner är ju subjektivt och rätt rent personligen.
Det är rätt vanligt att folk tror att ett visst element är det som gör ett hus fantastiskt, de bygger då om sitt hus och för in den saken. Efteråt känns det ändå inte helt rätt för de missade att det var något i sammanhanget som gjorde att det fungerade.
Lite tröttsamt att bara handlar om hur det ser ut och om det är snyggt/fult.Claes Sörmland skrev:
Vi kan väl testa detta hus (denna fasad) på Roslagsgatan 60 i Stockholm. Jag går förbi det regelbundet och huset fascinerar mig, jag finner det attraktivt. Den bästa beskrivning jag kan ge är att det fulsnyggt. Jag har testat det på bekantskapskretsen men de flesta rynkar på näsan. Från 1963 säger föreningens hemsida.
[bild]
Jag håller med att huset är hyfsat lyckat utifrån sina förutsättningar och tid.
Men det är mycket mer än bara att det är fulsnyggt.
Jag ser ambitionen ifrån tiden att bryta ner skalan, ge huset fler fasader skapa variation även i standen minsta beståendsdelar, vilket det lyckas rätt bra med.
Huset bidrar med lägenheter med möjligheten till mycket mer ljus i jämfört med omgivninde bebyggelses lägenheter.
Huset löser kravet om parkering på egen fastighet, då man fått in en garage.
Huset även troliga kravet lokalen i bottenplanet.
Huset har även tydligt och bra markerad entré och ser iallafall på bild ut att vara byggt i bra och hållbara material, så som Natursten, puts, betong, koppar och smidesstål.
Det bidrar till att huset har åldrats rätt väl.
Sen hur bra lägenheter det är osv låter jag vara osagt utan att veta mer om huset.
Kul hus, det har jag missat. Fulsnyggt passar bra som beskrivning.Claes Sörmland skrev:
Vi kan väl testa detta hus (denna fasad) på Roslagsgatan 60 i Stockholm. Jag går förbi det regelbundet och huset fascinerar mig, jag finner det attraktivt. Den bästa beskrivning jag kan ge är att det fulsnyggt. Jag har testat det på bekantskapskretsen men de flesta rynkar på näsan. Från 1963 säger föreningens hemsida.
[bild]
Det som sticker ut är för mig
- Detaljeringen och platsen i kvarteret gör att det ger ett väldigt tunnt intryck. Nästan som en skiva där fönster, vägg, glaspartier har minimal men märkbar reliefverkan.
- Färgsättningen och det grafiska spelar med i ovan med tillägget att det piggar upp.

