Lite översiktligt sett på elnätet två-tre steg från centralen

[Fotografen]

Vi tar lite semester i tråden och fortsätter vidare i höst. Det fattas lite i denna första del kring jordning och hur den utförs så där kommer Petersenspolen naturligt in.

Det som oroar mig lite är att det bara är du som är aktiv här. Som sagt inget självändamål men vi har mycket att ytligt titta på innan målet är nått dvs någon liten förståelse på flera plan i det här området.

Jag läser och studerar allt som skrivs här men eftersom jag i 50Hz-sammanhang inte varit över 63A/400V så har jag inte mycket att kommentera med.

 

[Thomas_Blekinge]

Ja, det är just så jag tänker och därför tycker jag att det är konstigt att den är så stor

Temperaturen på oljan varierar ju mellan -40 C och nära nog 120 C.

 

[Thomas_Blekinge]

men vid högre spänning får man ändå lite gnet och gnistor pga kapacitiv laddningsström men inga ljusbågar som vid ev felanvändning.

Det finns faktiskt lastfrånskiljare som kan bryta märkström men inga kortslutningsströmmar.

 

[Thomas_Blekinge]

Följande bild ger en mängd olika konfigurationer för ställverk:
Från ABB's fantastiska bol Switchgear Manual, 2001. Troligen ges det tyvär inte ut lämgre. En guldgruva.

 

[Magnus E K]

Tråkig fråga men hur gör ni för att ta alla de här fina bilderna utan att bli misstänkta för spionage/sabotageplanering etc?

 

[Thomas_Blekinge]

Kanske @Thomas_Blekinge kan fylla i lite kring ljusbågar i svavelhexafluorid dvs SF6 i brytpoler av sk puffertyp "mjukbrytande" som använts mycket i de här sammanhangen.

SF6-brytare är rätt snälla vad gäller kopplingsöverspänningar. Strömmen bryta alltid i eller nära strömmens nollgenomgång men i samma ögonblick hoppar spänningen mot maximalvärdet då ström och spänningen i en kortslutning är 90 fasförskjutna (mest induktiv krets). För koppling av kondensatorbankar och reaktorer finns synkroniserade brytare som kopplar precist i bäst ögonblick.
SF6 är fortfarande dominerande på marknaden vad gäller brytmedium. Det finns mycket stränga hanteringskrav kring påfyllnad och återvinning av SF6 i ställverk. Nya brytgaser utvecklas hos olika tillverkare Men jag vet inte riktig hur dom slagit igenom. Man ska tänka på att en välservad brytare kan ha en livslängd på över 50 år så de befintliga brytare kommer nog att stå kvar en stund.

 

[TommyC]

Jag följer också tråden med stort intresse men trots goda kunskaper och lång erfarenhet under 400V så är det förvånansvärt svårt att förstå allt som bilderna visar och hur saker fungerar på högre nivå. Jag räknar med att höja kunskapsnivån med tiden.

 

[Thomas_Blekinge]

Tråkig fråga men hur gör ni för att ta alla de här fina bilderna utan att bli misstänkta för spionage/sabotageplanering etc?

Relevant fråga. Bilderna visar att det är mycket lätt för utomstående med lite kunskap att slå ut elsystemet.

 

[Thomas_Blekinge]

ljusbågar i svavelhexafluorid dvs SF6 i brytpoler av sk puffertyp

SF6 förenar några egenskaper som gör det till ett mycket bra brytarmedium.
1. Elektriskt hållfasthet. Når ljusbågen slocknar vid nollgenomgång så återvänder spänningen mycket hastigt till nätets maxspänning medan kontaktstyckena kan fortfarande vara nära varandra. Då är det viktigt att gasen har hög spänningshållfasthet..
2. Hög spec värmekapacitet. Gas kan absorbera mycket värme som uppstår i ljusbågen.
3. Elektronegativitet. Fluoret i gasen suger upp fria elektroner och reducerar på detta vis ledningsförmågan.
4. Kemiskt stabilitet. Även om gasen under ljusbågsfasen sönderdelas i en mängd äckliga kemiska föreningar, återförenas det mesta till SF6 efteråt. Ändå måste man vara extremt försiktigt när man öppnar en brytare som haft ljusbåge, även om man vakuumsugit den innan öppnandet.
Puffertyp betyder att det finns en kolv/cylinderkombination inuti. När brytaren manövreras komprimeras gasen i cylindern och pressas med högt tryck längs ljusbågen för att kyla och släcka den vid nollgenomgång.

 

[GK100]

Det finns faktiskt lastfrånskiljare som kan bryta märkström men inga kortslutningsströmmar.

Det gör det men många är de som felmanövrerat rena enkla skiljare och sen stått med resultatet likt slaka bananer efteråt.

 

[GK100]

Tråkig fråga men hur gör ni för att ta alla de här fina bilderna utan att bli misstänkta för spionage/sabotageplanering etc?

Du nedvärderar nog kraftigt de som ev skulle ha något intresse av att skapa oreda. De som kan dra nytta av bilder av denna typ och inte redan är insatta nog är knappast något att ta med i riskbedömningen.

Det är helt fel nivå för att överväga fysiskt angrepp väldigt lite kvot verkan/insats där.

 

[GK100]

Armen med 90 gr vinkel är spänningstransormatorer. Strömstransformatorer brukar ha en burk på bottendelen. Det finns även fiberoptiska strömtransformatorer men dom är mera sällsynta.
Brytarna är av SF6-modell. De som syns i bakgrunden till vänster unde den tvärgående fasskenan är en trefasbrytare med gemensamt manöverdon.

Nej delarna på "vinkel, arm" är ventilavledare för upp-primärsidan 40 kV. Spänningstrafos finns i båda ändarna samlimgsskena A40.

 

[GK100]

SF6 förenar några egenskaper som gör det till ett mycket bra brytarmedium.
1. Elektriskt hållfasthet. Når ljusbågen slocknar vid nollgenomgång så återvänder spänningen mycket hastigt till nätets maxspänning medan kontaktstyckena kan fortfarande vara nära varandra. Då är det viktigt att gasen har hög spänningshållfasthet..
2. Hög spec värmekapacitet. Gas kan absorbera mycket värme som uppstår i ljusbågen.
3. Elektronegativitet. Fluoret i gasen suger upp fria elektroner och reducerar på detta vis ledningsförmågan.
4. Kemiskt stabilitet. Även om gasen under ljusbågsfasen sönderdelas i en mängd äckliga kemiska föreningar, återförenas det mesta till SF6 efteråt. Ändå måste man vara extremt försiktigt när man öppnar en brytare som haft ljusbåge, även om man vakuumsugit den innan öppnandet.
Puffertyp betyder att det finns en kolv/cylinderkombination inuti. När brytaren manövreras komprimeras gasen i cylindern och pressas med högt tryck längs ljusbågen för att kyla och släcka den vid nollgenomgång.

Som du säkert känner till från din tid på ABB har det under lång tid börjat utkristallisera sig några huvudlinjer för ersättare. I din sektor andra fluorbaserade föreningar och bland andra stora spelare "ren torr luft" dvs blandning N2 och O2. Inga når fram till SF6 för de flesta parametrar förutom GWP och det är ju där de enögda först håller fokus.

Bra att du kommer med i tråden som har olika erfarenheter i närliggande områden.

PS
Länge sen en månadens kabel vad jag sett här.

 

[GK100]

Jag läser och studerar allt som skrivs här men eftersom jag i 50Hz-sammanhang inte varit över 63A/400V så har jag inte mycket att kommentera med.

Det verkar ju inte hindra diverse skribenter i sol, vind, bästa elproduktions trådarna så var inte blyg. TS är i denna mycket förlåtande även om inte varje bokstav är helt på spår sån inställning ger bara tråkigheter.

 

[tommib]

Du nedvärderar nog kraftigt de som ev skulle ha något intresse av att skapa oreda. De som kan dra nytta av bilder av denna typ och inte redan är insatta nog är knappast något att ta med i riskbedömningen.

Det är helt fel nivå för att överväga fysiskt angrepp väldigt lite kvot verkan/insats där.

Rent legalt ska man ju inte ta bilder på aktiva SO och det håller jag mig till oaktat vad eventuell lede fi kan tänkas ha för kunskaper. Därmed blev det inga bilder på ett väldigt litet och gulligt ställverk idag vid en kraftstation jag passerade.

Däremot har jag rätt många gånger funderat på hur mycket jävelskap man kan ställa till med om man koordinerat flyger ett par större drönare med hängande metallwire under på en sådär 7-8 platser samtidigt. Speciellt om man väljer sina platser väl.