13 496 läst ·
102 svar
13k läst
102 svar
Länsstyrelsen: Attefallshuset står 34 cm fel och måste rivas
Att rätta till ett fel man begått är ju inte ett straff eller böter.A Adam F skrev:
Rättelsen är att flytta eller riva byggnaden, men ägarna vägrar.
Man ska inte kunna böta och behålla felet, då skulle rika få bättre rätt.
Exakt vad jag menar när jag skrev:A Adam F skrev:
O skrev:
Det är inget straff. Det enda de behöver göra är att korrigera sitt fel. Det finns inget krav på att riva.A Adam F skrev:
Vad har du fått detta med miljonböter från? Det är inte sant. Eller?A Adam F skrev:
Detta går emot normalt rättstänkande. Menar du att den som har råd skall kunna bryta mot lagen på sin grannes bekostnad och köpa sig fri efteråt? Med böter till staten?A Adam F skrev:
Skall det gälla alla brott? Om man stjäl grannens bil eller hus? Misshandlar grannen? Våldtar grannen? Mördar grannen?
Nej en sådan enkel lösning skulle inte klara en
A Adam F skrev:
👍Precis, det är att göra rätt för sig.S Sir Duke skrev:
👍Ägarna vill ha ett undantag från lagen. Istället för att göra rätt. Trots att det finns olika sätt att göra rätt på.S Sir Duke skrev:
👍Exakt. I detta fallet hade enl uppgift i tråden ägaren dessutom satt upp ett stängsel inne på grannfastigheten. Rimligen för att annektera mark eller ge sken av att gränsen gick en bit in på grannfastigheten. Eller av rent slarv.S Sir Duke skrev:
Det jag menar är att det borde vara tillåtet att bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter i dessa typer av fall när tex kommunen är grannen!S Sir Duke skrev:En faktor som kommit fram i någon artikel längre tillbaka men som uteblivit i alla följande diskussioner är att kommunen inte får särbehandla sina invånare. Om de skulle godkänna denna avvikelse får de hädanefter inte neka någon annan att bygga lika fel.
Angående proportionalitet så har kommunen svarat att de absolut inser att det blir problem för familjen att rätta till felet, men att allas tillgång till naturen samt allas likhet inför lagen väger tyngre.
Jag har inte tolkat det som att kommunen skulle lida av paragrafrytteri, trångsynthet eller prestige i detta. Jag har tvärtom uppfattat att de har välkomnat prövning i andra instanser.för att fallet är ovanligt och svårlöst.
Det är ju inte kommunen som är grannen utan allmänheten. Det går alltså utmärkt att få grannemedgivande för att bygga närmare än gränsen än 4,5 m om kommunen är grannen, t ex kommunalägd kvartersmark. Det är när det är allmän plats som eländet uppstår vare sig kommunen äger den eller den ägs enskilt.Jonatan79 skrev:
Jag har t ex fastighetsgräns mot mark som ägs enskilt men som är detaljplanerad som allmän plats. Det är 4,5 m död mark där vid gränsen vad gäller bygglovsbefriade åtgärder trots att ingen de facto berörs förutom min granne markägaren. Men MÖD har menat att hela allmänheten berörs på något märkligt sätt. Att allmänhetens naturupplevelse av den allmänna platsen vid min fastighetsgräns störs på något sätt av en bygglovsbefriad åtgärd där kanske? Jag vet inte.
Tja, varför inte införa bötesstraff som Västgötalagen hade, alltså på den gamla goda tiden:O skrev:
Exakt vad jag menar när jag skrev:
Det är inget straff. Det enda de behöver göra är att korrigera sitt fel. Det finns inget krav på att riva.
Vad har du fått detta med miljonböter från? Det är inte sant. Eller?
Detta går emot normalt rättstänkande. Menar du att den som har råd skall kunna bryta mot lagen på sin grannes bekostnad och köpa sig fri efteråt? Med böter till staten?
Skall det gälla alla brott? Om man stjäl grannens bil eller hus? Misshandlar grannen? Våldtar grannen? Mördar grannen?
Nej en sådan enkel lösning skulle inte klara en
Här ett utdrag ur Äldre Västgötalagens skala för böter:
Döda en fri man (västgöte): 21 mark
Döda en svensk (från Svealand) eller smålänning: 13 1/3 mark
Döda en dansk eller norrman: 9 mark
Döda en träl: 3 mark
Hugga tummen av någon: 9 1/2 mark
Döda någon på krogen: 9 mark
Misshandla sin hustru: 3 mark
Prästen predikar i fel socken: 3 mark
Men en del brott var så svåra att de inte kunde sonas med böter. Att döda en man som satt på toa eller i bastun hörde till denna grupp av nidingsdåd, att döda en kvinna likaså.
Problemet om man accepterar 4,16 m är ju att man då skapar ett prejudikat. Plötsligt är det inte 4,5 som gäller längre. Och om någon bygger med 4 m så kan man hävda att det finns ett tidigare fall där det var ok att pruta osv.Claes Sörmland skrev:
Det är ju inte kommunen som är grannen utan allmänheten. Det går alltså utmärkt att få grannemedgivande för att bygga närmare än gränsen än 4,5 m om kommunen är grannen, t ex kommunalägd kvartersmark. Det är när det är allmän plats som eländet uppstår vare sig kommunen äger den eller den ägs enskilt.
Jag har t ex fastighetsgräns mot mark som ägs enskilt men som är detaljplanerad som allmän plats. Det är 4,5 m död mark där vid gränsen vad gäller bygglovsbefriade åtgärder trots att ingen de facto berörs förutom min granne markägaren. Men MÖD har menat att hela allmänheten berörs på något märkligt sätt. Att allmänhetens naturupplevelse av den allmänna platsen vid min fastighetsgräns störs på något sätt av en bygglovsbefriad åtgärd där kanske? Jag vet inte.
Betänk också att om man accepterar en avvikelse av detta slag så kommer hundratals andra att vakna upp och kräva rättvisa. Varje kommun får upprätta ett ny avdelning för att hantera något som aldrig kan bli rättvist ändå.
Det är bra med tydlig lag och så får vi följa den.
Och att flytta huset några dm är inget varken dyrt eller svårt jobb. Det skulle jag som amatör lätt fixa
Man får bo bra ensligt om man tänker sig att kompromisser och gemensamma regler är helt eller nästan helt överflödiga. Och även då kan ju någon grinig granne få för sig att sätta bom på sin snutt av din väg.Claes Sörmland skrev:
Brf:er får mycket skit men i tex. USA förefaller många "Home Owner Associations" vara små totalitära polisstater i jämförelse. Är ju ändå skönt att brf:erna är reglerade i vad de får göra i all sin styltighet.
Om man läser grannproblemtrådarna här på forumet blir man ju lite mörkrädd. Nästan främst med anledning av vad som "skämtsamt" föreslås som lösningar.
Ja nuvarande lags tillämpning är klar, inte så mycket att diskutera. Jag är mer intresserad av att lagens ska ändras och försöker sprida kunskap om att det behövs. Och att den aktör som kan göra det är regeringen och ingen annan.lilytwig skrev:
Problemet om man accepterar 4,16 m är ju att man då skapar ett prejudikat. Plötsligt är det inte 4,5 som gäller längre. Och om någon bygger med 4 m så kan man hävda att det finns ett tidigare fall där det var ok att pruta osv.
Betänk också att om man accepterar en avvikelse av detta slag så kommer hundratals andra att vakna upp och kräva rättvisa. Varje kommun får upprätta ett ny avdelning för att hantera något som aldrig kan bli rättvist ändå.
Det är bra med tydlig lag och så får vi följa den.
Och att flytta huset några dm är inget varken dyrt eller svårt jobb. Det skulle jag som amatör lätt fixa
Eller så ändrar vi bara på PBL så att den passar det allmänna rättsmedvetandet och inte i onödan och utan ändamål förbjuder folk att genomföra enkla bygglovsbefriade åtgärder närmare än 4,5 från gränsen mot allmän plats.J Jaggatagga skrev:
Det finns inget övertygande ändamål att grannemedgivande krävs för att utföra bygglovsbefriade åtgärder närmare än 4,5 m från gränsen mot allmän plats. Generellt borde detaljplaners bestämmelsegränser inte inkluderas i de gränser som triggar ett krav på grannemedgivande. Endast fastighetsgränser och möjligen gräns mot anläggningssamfällighet, ledningsrätt eller annat område som omfattas av servitutsrätt borde trigga det kravet menar jag. Det går lätt att justera genom en lagändring. Om regeringen bara har viljan.
Ja så kan det vara. Det finns inget absolut i att det måste vara ett visst mått. Men det är praktiskt och rimligt. Ett system som ger möjlighet till dispenser eller "situationsanpassade" beslut leder lätt till urholkning av lagar och bestämmelser eller till godtycklighet eller korruption.Claes Sörmland skrev:
Just i detta fallet gäller det ju en gammal och välkänd bestämmelse. Att skylla på att man använt ett staket som referens i stället för tomtgräns är ganska beige. Dessutom är felet enkelt att fixa. Det kan ju inte vara så att det finns ett absolut krav att riva. Att flytta huset några dm är ju relativt enkelt.
Nej jag föreslår inte några dispenser utan en minskning av vad som inkluderas i lagtextens "gränsen". Att helt enkelt färre gränser ska inkluderas i dessa begrepp och att det i grunden endast ska syfta på fastighetsgränsen.lilytwig skrev:
Här håller jag inte med dig. Jag tycker att det är ett rimligt krav att en åtgärd som påverkar allmänheten ska prövas genom en bygglovsprocess. Anledningen till bygglovsbefrielse är ju typ att "det påverkar ingen annan", så varför komplicera till det när alla är överens. Hela den logiken faller ju om ena parten är "allmänheten".Claes Sörmland skrev:
Det är ju inte kommunen som är grannen utan allmänheten. Det går alltså utmärkt att få grannemedgivande för att bygga närmare än gränsen än 4,5 m om kommunen är grannen, t ex kommunalägd kvartersmark. Det är när det är allmän plats som eländet uppstår vare sig kommunen äger den eller den ägs enskilt.
Jag har t ex fastighetsgräns mot mark som ägs enskilt men som är detaljplanerad som allmän plats. Det är 4,5 m död mark där vid gränsen vad gäller bygglovsbefriade åtgärder trots att ingen de facto berörs förutom min granne markägaren. Men MÖD har menat att hela allmänheten berörs på något märkligt sätt. Att allmänhetens naturupplevelse av den allmänna platsen vid min fastighetsgräns störs på något sätt av en bygglovsbefriad åtgärd där kanske? Jag vet inte.
Hur påverkas allmänheten menar du? Det är ju inte så att jag vill utföra en bygglovsbefriad åtgärd på allmän plats.A arkTecko skrev:Här håller jag inte med dig. Jag tycker att det är ett rimligt krav att en åtgärd som påverkar allmänheten ska prövas genom en bygglovsprocess. Anledningen till bygglovsbefrielse är ju typ att "det påverkar ingen annan", så varför komplicera till det när alla är överens. Hela den logiken faller ju om ena parten är "allmänheten".
Kommunen har ju avsatt mark vid planläggningen för den allmänna platsen. Den marken ska vara helt tillräcklig för den allmänna platsens ändamål. Den allmänna platsen ska således inte belasta enskild kvartersmark som ligger bredvid den. Har man ritat detaljplanen så har man tänkt fel vid detaljplaneringen.
