S Stefan1972 skrev:
Min poäng med det engelska förfarandet var att de inte verkar ha det sättet att arbeta. Här kan det haka upp sig på att personerna håller sig undan. I england verkar det som att motsvarande myndighet som kronofogden kan göra ett utslag oavsett vad. Ärendet är solklart liksom. Personen ÄR skyldig pengar om fakta så säger. Då kan indrivning av pengar eller utmätning starta direkt. Här ska det liksom haka upp sig på att personen ifråga skiter i det bara..........Självklart kan det bli så att tillgångar saknas men det var inte det gejen handlade om.
I verkligheten tror jag det är få som drar igång ett tvistemål i rätten även om det går för småpengar. Det kostar liksom tid att göra sånt också.
Men det är väl en domstol som gör det, inte en myndighet?

Som jag fattat så får du inte tillgång till statens hjälp med indrivning utan att först ha ett domstolsbeslut. (motsv. vår fastställelse av skulden).
Ifall personen inte svarar eller medger att skulden finns går det enklare att få det än om det är en tvist som behöver avgöras först. (motsv. om vi kan ta det utan att gå till TR eller ej)

Tycker inte det verkar vara så stora principiella skillnader https://www.gov.uk/make-court-claim-for-money
Det du önskar handlar väl främst om hur mycket och på vilket sätt en person ska informeras så den har någon chans att svara.
Där har jag ingen aning om hur man lägger nivån och bevisbördan i England? Men rent principiellt behöver inte det hänga ihop med om saken handläggs hos domstol eller myndighet.
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Men det är väl en domstol som gör det, inte en myndighet?

Som jag fattat så får du inte tillgång till statens hjälp med indrivning utan att först ha ett domstolsbeslut. (motsv. vår fastställelse av skulden).
Ifall personen inte svarar eller medger att skulden finns går det enklare att få det än om det är en tvist som behöver avgöras först. (motsv. om vi kan ta det utan att gå till TR eller ej)

Tycker inte det verkar vara så stora principiella skillnader [länk]
Det du önskar handlar väl främst om hur mycket och på vilket sätt en person ska informeras så den har någon chans att svara.
Där har jag ingen aning om hur man lägger nivån och bevisbördan i England? Men rent principiellt behöver inte det hänga ihop med om saken handläggs hos domstol eller myndighet.
exakt hur det fungerar vet jag som sagt inte. Har bara fått uppfattningen att processen med delgivningen inte fungerar på samma sätt där som här. Där verkar det som att en domstol eller en myndighet kan bestämma att skulden är legal och giltig. Sen kan den drivas in och personen har sedan tre månader på sig att överklaga. Observera att skulden ändå ska betalas. Går överklagan igenom så får de tillbaks pengarna.
 
S Stefan1972 skrev:
exakt hur det fungerar vet jag som sagt inte. Har bara fått uppfattningen att processen med delgivningen inte fungerar på samma sätt där som här. Där verkar det som att en domstol eller en myndighet kan bestämma att skulden är legal och giltig. Sen kan den drivas in och personen har sedan tre månader på sig att överklaga. Observera att skulden ändå ska betalas. Går överklagan igenom så får de tillbaks pengarna.
Så det du är ute efter är att man inte ska vänta på att domen vinner laga kraft innan man verkställer den?
Annars förstår jag inte riktigt vad du menar skulle skilja sig från när man ber TR fastställa en skuld?
 
  • Gilla
connywesth
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Så det du är ute efter är att man inte ska vänta på att domen vinner laga kraft innan man verkställer den?
Annars förstår jag inte riktigt vad du menar skulle skilja sig från när man ber TR fastställa en skuld?
nu vet jag inte vad du far efter. Känns mer som det är en begreppsförvirring här............Som vi redan har konstaterat så delges man ju även om man stäms? Skiter man i det så händer det ju inget där heller.
Det kfm kallar för att fastställa skulden är ju bara för att få in det i systemet så det kan rulla vidare. Det är som sagt inget erkännande eller nåt annat. Det enda jag retar upp mig på fortfarande är ju delgivningen och att man kan hålla sig undan den och "klara sig" och inte ens då få skulderna registrerade hos kfm. Ingen delgivning är lika med inget öppet ärende och skulden finns inte.
 
Förstår liksom inte varför dylika ärenden måste starta med en delgivning? Har någon satt sig i skuld och jag har det på papper så borde kvarnarna rulla igång enbart på detta. Har personen ifråga andra åsikter så kan densamme överklaga eller yttra sig under tiden kvarnarna mal......Det är nog få om ingen alls som skickar in nå hittepå ärenden till kfm så att någon skulle få betala nåt de inte är skyldiga är ju lika med noll ändå och om det nu mot förmodan skulle vara hittepå ändå så faller det ju iallafall på att vederbörande överklagar då.........
 
S Stefan1972 skrev:
nu vet jag inte vad du far efter. Känns mer som det är en begreppsförvirring här............Som vi redan har konstaterat så delges man ju även om man stäms? Skiter man i det så händer det ju inget där heller.
Det kfm kallar för att fastställa skulden är ju bara för att få in det i systemet så det kan rulla vidare. Det är som sagt inget erkännande eller nåt annat. Det enda jag retar upp mig på fortfarande är ju delgivningen och att man kan hålla sig undan den och "klara sig" och inte ens då få skulderna registrerade hos kfm. Ingen delgivning är lika med inget öppet ärende och skulden finns inte.
Fastställelsen hos KFM är juridiskt bindande, inte bara ett administrativt steg. Finns exempelvis folk som inte protesterat mot krav för att de varit sjuka och inte greppat att läsa och inse betydelsen av att agera just då. De blir bundna av skulden för resten av livet oavsett hur dåliga bluffakturor de kommit från, för det går inte att tvista efter det.

Om inte jag fattar helt fel så får TR använda kungörelsedelgivning om andra alternativ är uttömda? Och då bör skulden sedan kunna fastställas i en tredskodom och efter det drivas in.

Men hur många fall handlar det egentligen om där folk aktivt håller sig undan och lyckas med det en längre tid? Föreställer mig att de ärendena ändå hade blivit komplicerade av diverse andra skäl, om det nu ens finns kända tillgångar att kunna mäta ut.
Vad blir balansen mellan indrivna belopp i de ärendena och rättssäkerhetsförlust för andra personer om man skippade delgivningen?
 
S Stefan1972 skrev:
Förstår liksom inte varför dylika ärenden måste starta med en delgivning? Har någon satt sig i skuld och jag har det på papper så borde kvarnarna rulla igång enbart på detta. Har personen ifråga andra åsikter så kan densamme överklaga eller yttra sig under tiden kvarnarna mal......Det är nog få om ingen alls som skickar in nå hittepå ärenden till kfm så att någon skulle få betala nåt de inte är skyldiga är ju lika med noll ändå och om det nu mot förmodan skulle vara hittepå ändå så faller det ju iallafall på att vederbörande överklagar då.........
Du ser inte att verksamheten med kriminella bluffakturor t.ex. skulle explodera om de fick in sina pengar utan att någon kollade av att skulden var äkta först?

Det som finns är en parts påstående om en skuld... Innan myndighet eller domstol fattat beslut om att beloppet ska drivas in finns det inget beslut att sätta igång någon verkställighet av. KFM är ju inte din inkassofirma, de är en i förhållande till båda parterna opartisk instans.
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
R Räknenisse skrev:
Du ser inte att verksamheten med kriminella bluffakturor t.ex. skulle explodera om de fick in sina pengar utan att någon kollade av att skulden var äkta först?

Det som finns är en parts påstående om en skuld... Innan myndighet eller domstol fattat beslut om att beloppet ska drivas in finns det inget beslut att sätta igång någon verkställighet av. KFM är ju inte din inkassofirma, de är en i förhållande till båda parterna opartisk instans.
explodera? Kfm sitter ju som första part, vad pysslar dom med då? De kan ju som myndighet/instans titta på ansökan och bedöma om den är sanningsenlig? Om jag har på pränt att Kalle P köpt slalomskidor i min webshop och jag har alla dokument som styrker det så borde rimligen KFM direkt kunna börja sin process om min ansökan blir godkänd. De flesta fall är ändå ganska solklara....Nu blir det ju ungefär som att personen som är skyldig pengar får avgöra om ärendet kan dra igång..............och hur sjukt är inte det?
 
Kalle P kan ha väldigt goda skäl att vägra betala. Om fogden skulle gå bara på din dokumentation så ser de inte de 50 mail ni utväxlat i frågan. Inte heller det mail där du erkänner att du inte levererat vad som beställts, och där du skriver att han inte behöver betala. Det finns massor med företag som driver ärenden till kronofogden där de redan har meddelat kunden att kunden har rätt.

En kollega råkade ut för det med Telia. Telia hade erkänt att de hade fel. Drev ändå ärendet till domstol, vid det förberedande mötet sitter Telias advokat och läser igenom handlingarna för första gången "Men du har ju helt rätt, du skall inte betala något!". Ett drygt halvår senare upprepas förfarandet med samma fordran som de i domstol redan erkänt var helt fel. Åter i förberedande möte "jag ser att vi redan rett ut det här, du skall ju inte betala något". Om ett "seriöst" företag som Telia kan bete sig på det sättet, så kan vi ju fantisera om vilka krav som skulle komma från riktiga seriösa skojare....
 
  • Gilla
Dowser4711 och 3 till
  • Laddar…
För en del år sedan sålde ett av våra större postorderföretag sin "skuldstock" till ett inkassoföretag. Det var alltså samtliga ärenden där de inte hade fått betalt av sin kund, men lagt ned ärendet. Att de lagt ned ärendet kan ju dels bero på att de inte tycker det är lönt att driva, för litet belopp i förhållande till insatsen för att få betalt. Men där finns då också alla fall där de lagt ned sina krav för att kunden har rätt. De kanske helt missat att leverera, de efterskänker en skuld när klantat till ett reklamationsärende osv.

Nu fick inkassoföretaget alla ärendena för kanske 5 - 10% av värdet. och sätter igång att urskiljningslöst driva in alla "skulderna". Utan någon hänsyn tagen till att i vissa fall kanske kunden redan fått skriftligt besked om att skulden är avskriven. Och en del betalar då i ren rädsla, eller att det var redan ett väldigt strul med att få postorderfirman att sluta kräva betalt för varor som aldrig levererades, nu skall man ta om allt en gång till.
 
S Stefan1972 skrev:
explodera? Kfm sitter ju som första part, vad pysslar dom med då? De kan ju som myndighet/instans titta på ansökan och bedöma om den är sanningsenlig? Om jag har på pränt att Kalle P köpt slalomskidor i min webshop och jag har alla dokument som styrker det så borde rimligen KFM direkt kunna börja sin process om min ansökan blir godkänd. De flesta fall är ändå ganska solklara....Nu blir det ju ungefär som att personen som är skyldig pengar får avgöra om ärendet kan dra igång..............och hur sjukt är inte det?
Och jag kan producera samma dokument från min fejk-shop.
Hur ska de veta att dina påståenden är äkta och mina inte är det?

Det är inte staten som är din motpart i frågan om skulden är korrekt, därför har inte staten någon egen uppfattning i den frågan. Det är civilrätt, inte förvaltningsrätt. Sådana oenigheter ska normalt hanteras i domstol.
Det är konstaterandet att skulden inte är tvistig som är förutsättningen att hantera den hos myndigheten. Frågan som KFM tar ställning är tvistigheten, inte korrektheten.

Det som KFM erbjuder är ju en förenklad genväg. Där du slipper att ens behöva plocka fram dina bevis. Genom att låta den andra parten svara på om påståendena stämmer.
Vill du hellre fastställa skulden genom att lägga fram din dokumentation till bedömning direkt så är det bara att göra det. Hos den som hanterar sådana bedömningar, nämligen TR.
 
Redigerat:
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
S Stefan1972 skrev:
Min poäng med det engelska förfarandet var att de inte verkar ha det sättet att arbeta. Här kan det haka upp sig på att personerna håller sig undan..

En vän hade en privat fordran på 50.000. Den personen höll sig undan. Där begärde han via advokat "spikning" och fastställande av skulden
Han la in KFM ansökan själv men hade advokat till resterande delar.
5 timmar advokattid på 2000 kr st.
Visst blev det en del tid för honom och jobb men han har en rullande utmätning på personens lön nu och får tillbaka 800 i månaden. Hans utgifter lades på skulden tillsammans med 8% ränta som tickar.
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
Appendix Appendix skrev:
En vän hade en privat fordran på 50.000. Den personen höll sig undan. Där begärde han via advokat "spikning" och fastställande av skulden
Han la in KFM ansökan själv men hade advokat till resterande delar.
5 timmar advokattid på 2000 kr st.
Visst blev det en del tid för honom och jobb men han har en rullande utmätning på personens lön nu och får tillbaka 800 i månaden. Hans utgifter lades på skulden tillsammans med 8% ränta som tickar.
Det roliga var att underlaget till skulden var konversationer från Messenger. Dessa ansågs av domstolen att utgöra tillräcklig dokumentation. Han hade i dialogen sagt att det var en skuld och när han förväntade sig en återbetalning och hon sade "ja det är ok". Dvs avtalsingång
 
Allt är ju bara ytterligheter och jag har aldrig skrivit att fogden omedelbart ska driva in pengar utan pardon om ansökan blir godkänd..... Man kan tex göra så att man ansöker. Får ärendet godkänt och då har motparten en månad på sig att yttra sig i ärendet. Kanske två månader till och med. Det är ändå snabbare än det år det kan ta för dem att meddela att delgivning inte fungerat....
Men jag förstår fortfarande inte förfarandet med tingsrätten. Vi har ju redan konstaterat att man blir delgiven även där? Eller kan man stämma nån utan delgivningsförfarandet? En del här antyder det....
 
S Stefan1972 skrev:
Får ärendet godkänt och då har motparten en månad på sig att yttra sig i ärendet. Kanske två månader till och med. Det är ändå snabbare än det år det kan ta för dem att meddela att delgivning inte fungerat....
Det är ju lite svårt att yttra sig om man inte vet att någon påstår att jag är skyldig pengar? Visst, man kan hävda att jag får skylla mig själv om jag inte läser post som skickas till min folkbokföringsaddress. Men det finns massor med människor som av olika anledningar inte upptäcker när någon skickat post till den addressen.

Sedan verkar det finnas delgivning och delgivning. Ett fall där jag på sätt o vis var inblandad på "sökande sida". Personen som skulle delges var "försvunnen". Kronofogden sökte henne i ett annat ärende, och skickade ett privat delgivningsföretag på en 30 mils resa hem till en släkting där hon inte fanns. Samtidigt satte advokaten som sökte henne i egenskap av boutredningsman in tingsrättens delgivning, som tydligen utförs av polis. De hittade henne inom 48h på ett sjukhus, och delgav henne på vårdavdelningen. Trots att hon hade lyckats skriva in sig under falskt namn. Polisdelgivningen var dessutom förvånansvärt billig, har för mig att det var under 1000 kr.
 
  • Gilla
Dowser4711
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.