Återigen, det är ju samma sak här, med undantaget för den förenklade processen om geldenären skriver på delgivningen.S Stefan1972 skrev:
Om de inte skriver på får man ta ärendet vidare till tingsrätten som fastställer skulden och därefter driver kronofogden in skulden.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
Vad är det för process? Har haft flera ärenden hos fogden där de håller sig undan och vad jag har fattat så återstår bara att delge personen själv. Nåt annat kan inte de göra.
Vilket problem skulle det lösa att delge en person själv?S Stefan1972 skrev:
Processen om en kund vägrar betala och bestrider din fordran är ju att lämna över ärendet till tingsrätten för att få dem att fastställa skulden. När du väl har ett domslut (precis som i England) så kan du anlita kronofogden för att driva in skulden. Då kan de ta hjälp av polis om kunden inte är samarbetsvillig.
Om du har ett flertal ärenden hos fogden som inte drivs in borde du studera det svenska förfarandet något mer än det Engelska, det är betydligt mer användbart för dig.
KFM fastställer inte om fodran är giltig i Sverige heller utan det är domstolen som gör det. Om den betalningsskyldig inte skriver under delgivning eller bestrider fodran, så kan fodringsägaren gå till domstol som då får som uppgift att "fastställa fodran". När och om det sker, så kan KFM gå vidare och verkställa domstolens beslut, med eller utan "handräckning".S Stefan1972 skrev:
"Handräckning" innebär att KFM endera tar pengarna från den skuldsattes bankkonto, åker hem till personen, eller beslagtar en traktor eller Rollsen Som står hemma hos den skuldsatte och säljer den på Executiv aktion, för att få in pengarna till fodringsägaren. Har den skuldsatte ett hus och skulden är på minst 10 000 kr så säjer KFM huset på executiv auktion.
Det finns en hel kedja med etablerade rutiner kring detta.
Då har du fått fel information.S Stefan1972 skrev:
Om inte KFM kan driva in fordran direkt, så går du till TR (Tingsrätten) och lämnar in en stämningsansökan så att TR "fastställer fordran" i första hand. När och om TR gör det (dvs de anser att du har "rätt" att få betalt), sen kan du lämna in domen till KFM, sen driver de in pengarna rent fysiskt, om det finns några pengar eller säljbara tillgångar att hämta...
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
Ja fast det känns ändå som vi pratar olika saker här.........jag påstår inte att kfm gör allt men den normala processen är ju att man öppnar ett ärende där och steg ett är att personen delges. Om inte personen skriver på det så kan inte kfm driva in nånting. De kan inte driva in någonting "direkt" Det finns ingen skuld förrän den är fastställd och det blir den när personen skriver på delgivningskvittot. Steg ett är postvägen, steg två är en person som fysiskt besöker personen på adressen och steg tre är polis som söker personen. Fungerar inte det så har man möjlighet att själv delge personen.connywesth skrev:
Det är möjligt att man kan gå direkt till tingsrätten själv och stämma personen ifråga men vad kostar det då och tar de ens upp sånt här om det är ringa kostnader ?
Om möjligheten med stämning och tingsrätt är helt öppen för alla så är det ju ganska konstigt att inte alla går den vägen direkt då? Det skulle ju bespara en massa arbete för alla om man kan få skulder fastställda utan krångel.
Dessutom lär väl processen vara lika där? Om man stämmer någon så ska väl personen delges? Håller sig personen undan då också så händer det inget iallafall.......
Redigerat:
Det är den normala vägen.S Stefan1972 skrev:
Givetvis är det enklare, snabbare och billigare för alla inblandade om kronofogden kan driva in pengarna direkt, utan att man behöver blanda in domstol.
Om det gäller ett mindre belopp (max ca 20 000) så gäller ett förenklat förfarande i tingsrätten. Parterna får då föra sin egen talan, och man kan visserligen anlita advokat, men man får i så fall stå för advokatkostnaden även om man vinner målet. Det förenklade förfarandet är relativt billigt.
Men allt tar lång tid.
Det stora problemet med skuldindrivning är om personen inte har några tillgångar, då hjälper det inte om du vinner målet t tingsrätten, finns det inga tillgångar att mäta ut, så är du rökt.
Appropå småmål. Min son arbetade tidigare extra i kundtjänst på en stormarknad. Där kom en man och ville betala ett skadestånd. Hans fru hade gripits för snatteri i butiken några veckor tidigare, och hade nu dömts i tingsrätten för att ha snattat en vara för 30 kr. Och hon hade därför blandannat dömts att betala ett skadestånd på 30 kr till butiken. Men ingen hade förklarat hur skadeståndet skulle betalas. Så där stod han och ville betala det hans fru var skyldig. Det var ju inte någon helt lätt hantering i butiken att få betalningen registrerad på rätt sätt...
Jag märker att du inte har erfarenhet av TR-processen för vanliga civila tvistemål.S Stefan1972 skrev:
Jag har hjälpt bekanta med stämningsansökan, och att specificera krav man lämnar in till TR. Samt att lämna in kompletterande bilagor när motparten trilskas. Det är bara att vara uppriktig och presentera de bevis man har, samt ge domstolen sina yrkanden (dvs sina krav på motparten). Det finns rutiner för det mesta. Om någondera parten inte dyker upp i domstolen så förlorar de automatiskt hela målet! Det kallas "tredskodom", så det är synnerligen oklokt att inte dyka upp vid domstolsförhandlingen.
Domstolen tar upp alla mål som gäller tvistiga fodringar. Den som lämnar in stämningsansökan betalar en ansökningsavgift på ca 600-650 kr (minns inte på rak arm) om beloppet som tvisten gäller är lägre än ett halvt basbelopp. Är det större än ett basbelopp betalar man 2800 kr vid inlämning av stämningsansökan.
Rör det sig om ett mål med det lägre beloppet så får parterna själva stå för sina rättegångskostnader oavsett målets utgång. Gäller tvisten det större beloppet, så betalar förloraren båda parters rättegångskostnader.
Detta var i extrem korthet hur en civilprocess i ett tvistemål går till.
Civilmål är helt annorlunda jämfört med brottmål, Dvs mål som faller under allmänt åtal. Då är det en åklagare som beslutar om målet ska dras till tingsrätten eller inte. I vanliga civilmål så är det var och en som lämnar in en stämningsansökan som bestämmer om det ska dras till domstol.
Men vid inledningen av ett civilt tvistemål så håller TR en "förberedande förhandling" för att se om parterna kan lösa tvisten med en förhandling utanför TR. Går det inte att lösa konflikten utanför TR så planeras en ny rättegång där hela cirkusen dras igång.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
Min poäng med det engelska förfarandet var att de inte verkar ha det sättet att arbeta. Här kan det haka upp sig på att personerna håller sig undan. I england verkar det som att motsvarande myndighet som kronofogden kan göra ett utslag oavsett vad. Ärendet är solklart liksom. Personen ÄR skyldig pengar om fakta så säger. Då kan indrivning av pengar eller utmätning starta direkt. Här ska det liksom haka upp sig på att personen ifråga skiter i det bara..........Självklart kan det bli så att tillgångar saknas men det var inte det gejen handlade om.
I verkligheten tror jag det är få som drar igång ett tvistemål i rätten även om det går för småpengar. Det kostar liksom tid att göra sånt också.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
missade att svara på det här men visst kan man delge en person själv. Får man bara underskriften på delgivningskvittot så är skulden fastställd och kronofogden kan starta sitt jobb. Då har ju personen ifråga erkänt skulden så att säga.Dowser4711 skrev:
Nu vet jag inget om hur det fungerar i England. Men förfarandet att en person nödvändigtvis är skyldig att betala, bara för att en firma säger det eller visar någon form av bevis låter läskigt. Om personen i praktiken inte får möjlighet att visa att firman ex. aldrig levererat varan, eller att abonnemanget är uppsagt i god tid osv. Det blir en väldigt rättsosäker hantering.S Stefan1972 skrev:
Det är ett förfarande som i viss mån används i skattesammanhang. Skattemyndigheten kan få besluta att du är skyldig skatt, utan att delge dig, och de kan sedan driva in skatten. Även om skattemyndigheten i de flesta fall trots allt gör rätt i de här fallen så förekommer det en del rätt upprörande fall.
har en släkting vars nu avlidne make sköntaxerades i ett annat land för typ 15 år sedan. Utan att han blev meddelad om det. Skattemyndigheten där, har inte ens kvar handlingar om grunden för skönstaxeringen. Men den gäller ändå, eftersom den inte överklagades. Nu krävs änkan på ca 200 000 i skatt, varav 150 000 är ränta. Personen hade haft inkomster i landet som besklattats i vanlig ordning. Skönstaxeringen gäller för tiden efter att den inkomsten avslutats. De trodde att han haft inkomster även året efter.
Medlem
· Västernorrland
· 12 029 inlägg
ja nu vet jag inte exakt hur det fungerar, har ju bara sett det på tv. Sen tror jag inte att de gör en sak av precis allting utan jag antar att det är en nämnd som tittar på ärendet och beslutar efter fakta. Hälften av ärendena kanske faller igenom för att fakta saknas också. det vet jag inte. Skillnaden verkar ju dock vara att den där delgivningen inte verkar ha nån direkt påverkan i england. Här är det ju som sagt en broms i det hela och det räcker ju att de lär sig hur det fungerar och håller sig undan så kommer ju inte ens skulden i rullorna. Bortser man från möjligheten att ta det via tinget själv så kan ju en driftig person ha massor med skulder utan att det syns. Man håller sig undan bara och aldrig blir delgiven så är det ju lugnt.H hempularen skrev:
Delgivningen fungerar inte som en broms. Det är en genväg för att slippa passera domstol.
Du *behöver* inte gå via en delgivning, du kan ta din skuld till rätten utan att först försökt med en delgivning, även om det är ovanligt då det oftast fungerar med delgivning.
Du *behöver* inte gå via en delgivning, du kan ta din skuld till rätten utan att först försökt med en delgivning, även om det är ovanligt då det oftast fungerar med delgivning.
Personer som håller sig borta från delgivning är alltid ett problem. Även en stämning i rätten måste delges. Du kan inte få någon stämd, utan att han vet om det.
Och det finns folk som är rena proffs på att undvika delgivning. Men polisens delgivningsmän kan vara rätt kreativa.
I bostadsrättsföreningen där jag var ordf. hade vi ett fall (komplicerat, lång historia) där bostadsrätten hade förverkats. Men ägaren lyckades hålla sig undan delgivning i 18 månader. En morgon när jag satt på expeditionen och attesterade räkningar kom det in två poliser som undrade om jag hade någon aning om hur man fick tag i personen. Hans ärenden hade växt ur deras bokhylla. Han hade varit i lägenheten en enda gång (han hade inte ens nyckel till sin lägenhet, han fick låna föreningens kopia), den gången var han där och tittade på uppmaning från sin advokat. Så jag föreslog att en kontakt med advokaten kanske kunde få dit honom. Polisen log "så får inte vi göra"... Och jag förstod att även advokaten fanns bland fordringsägarna, han betalade inte sin advokat heller.
Senare på dagen ringde de och berättade att han nu var delgiven. Just när de hade kommit tillbaka till sin polisbil, så hade det kommit larm på radion om pågående inbrott i killens lägenhet. Så de hade meddelat hans advokat om det pågående inbrottet. Och killen kom till lägenheten, och blev delgiven. TIll saken hör att det falska larmet hade ringts in från en telefonkiosk. Det stod en sådan ganska precis halvvägs mellan vår expedition och där polisbilen var parkerad.... De hade dessutom övervägt att gripa honom för misshandel. Han hade kastat delgivningshandlingen i ryggen på ena polisen. Handlingen var en full A4 pärm.
Och det finns folk som är rena proffs på att undvika delgivning. Men polisens delgivningsmän kan vara rätt kreativa.
I bostadsrättsföreningen där jag var ordf. hade vi ett fall (komplicerat, lång historia) där bostadsrätten hade förverkats. Men ägaren lyckades hålla sig undan delgivning i 18 månader. En morgon när jag satt på expeditionen och attesterade räkningar kom det in två poliser som undrade om jag hade någon aning om hur man fick tag i personen. Hans ärenden hade växt ur deras bokhylla. Han hade varit i lägenheten en enda gång (han hade inte ens nyckel till sin lägenhet, han fick låna föreningens kopia), den gången var han där och tittade på uppmaning från sin advokat. Så jag föreslog att en kontakt med advokaten kanske kunde få dit honom. Polisen log "så får inte vi göra"... Och jag förstod att även advokaten fanns bland fordringsägarna, han betalade inte sin advokat heller.
Senare på dagen ringde de och berättade att han nu var delgiven. Just när de hade kommit tillbaka till sin polisbil, så hade det kommit larm på radion om pågående inbrott i killens lägenhet. Så de hade meddelat hans advokat om det pågående inbrottet. Och killen kom till lägenheten, och blev delgiven. TIll saken hör att det falska larmet hade ringts in från en telefonkiosk. Det stod en sådan ganska precis halvvägs mellan vår expedition och där polisbilen var parkerad.... De hade dessutom övervägt att gripa honom för misshandel. Han hade kastat delgivningshandlingen i ryggen på ena polisen. Handlingen var en full A4 pärm.