Men att lägga lokal effektavgift i mitt grannskap skalar inte. Det blir ändå på hela mitt kommunnät som den måste läggas för att den skall vara hanterbar. Och det är där den är en månad till.K karlmb skrev:
Hela denna fråga bör ju egentligen delas upp i stora privata nätbolag och i små offentligägda nätbolag. De senare har i de flesta fall skött sig väldigt bra och lagt avgifterna utifrån hur deras kostnader fördelas.
Edit: fixade brain-fart
Hej DilatoD Dilato skrev:
Ett enkelt exempel
Om jag skulle värma mitt hus med ett 8 kW värmeelement som slogs till en timme och sedan var frånslaget en timme då skulle fortfarande mitt hus hållas varmt inom någon grad (jag mätte vid ett strömavbrott när det var drygt 10 minusgrader).
Medeleffekten vore då 4 kW och elenergiåtgången 4 kWh.
Men den timmesmätta effekttoppen var varannan timme 8 kW och varannan timme 0 kW
Det är på de högsta timvärdarna, som är 8 kW, som jag skall betala effektavgiften
Om jag i stället styr effekten till 4 kW och har den effekten på hela tiden.
Medeleffekten vore då 4 kW och elenergiåtgången 4 kWh, alltså detsamma som i förra fallet.
Men den timmesmätta effekttoppen (den som jag skall betala effektavgiften på) är då alla timmar bara 4 kW d.v.s. hälften.
Om vi kan ”smeta” ut den elenergi huset behöver mot en alltmer konstant effekt då belastar vi elnätet mindre och vi får mindre spänningsvariationer.
Effektavgiften blir lägre för den som kan hålla ett jämnare effektflöde d.v.s. den som kan ”smeta” ut den elenergi huset behöver.
Vår kyl respektive frys från ca 2008 drar 65W respektive 74W när kompressorn går.D Dilato skrev:
Genomsnittliga energiförbrukningen per dygn under detta året är 0,7 kWh respektive 1,04 kWh, då är vi fem personer i hushållet.
Hej DilatoD Dilato skrev:
Jag blandar inte ihop effekt och energi.
Men jag talar om effekt och energi i samma inlägg
Om man jämför en varvtalsstyrd kompressor med en on/off kompressor så kan man konstatera att den med varvtalsstyrning ger lägre elenergianvändning.
En förbättring (gentemot en on/off kompressor) på uppskattningsvis ca 20–25 %
Jag har konstaterat denna skillnad genom att jämföra två identiska frysboxar WHIRLPOOL WHS20102 FO och WHS2121. Dessa frysboxar har identiska mått och volym men skiljer i elenergibehov.
Den ena, (WHS20102 FO), (som jag har köpt) har frekvensomriktarmatning och den andra (WHS2121) har jag dragit slutsatsen (tills annat är visat) att den har konventionell matning med kondensator.
Jämför jag elanvändningen i WHS2121 Frysbox 202 liter (223 kWh per år) med elanvändningen i WHS20102 FO Frysbox 202 liter (175 kWh per år) så är skillnaden 175/223 = 0,7848, en minskning med 21,52% till den ”varvtalsstyrdas” fördel.
Varför behöver då en varvtalsstyrd kompressor mindre elenergi från elnätet gentemot en on/off kompressor?
Kompressorn i en kyl eller frys drivs av en trefasmotor (eller en speciellt lindad tvåfasmotor) som normalt ansluts till 230V enfasnät med en speciell koppling med kondensator för att skapa ett roterande fält i motorn. Tyvärr ger metoden med kondensator ingen bra symmetri på det roterande fältet till motorn och detta ger då extra förluster (värme).
En frekvensomriktare kan matas med enfas och leverera en symmetrisk trefasspänning till elmotorn. Förutom bättre verkningsgrad (lägre inmatad effekt) så innebär även drift med frekvensomriktare att startströmmen är mindre i amplitud och kortare i tid.
Här ett urklipp från informationen om de olika frysenheter från Whirpool en on/off den andra (med beteckling FO) är varvtalsstyrd
”KYLSKÅP OCH FRYSAR PRODUKTDATA
VARUMÄRKE WHIRLPOOL
MODELLBETECKNING WHS20102 FO
KATEGORI Frysskåp
ENERGIEFFEKTIVITETSKLASS A++
Energiförbrukning 175 kWh per år, baserad på resultat från standardiserade provningar under 24
timmar. Den verkliga energiförbrukningen beror på hur apparaten används och var den placeras.
NETTOVOLYM, FRYS (LITER) 202 l”
”KYLSKÅP OCH FRYSAR PRODUKTDATA
VARUMÄRKE WHIRLPOOL
MODELLBETECKNING WHS2121
KATEGORI Frysskåp
ENERGIEFFEKTIVITETSKLASS A+
Energiförbrukning 223 kWh per år, baserad på resultat från standardiserade provningar under 24
timmar. Den verkliga energiförbrukningen beror på hur apparaten används och var den placeras.
NETTOVOLYM, FRYS (LITER) 202 l”
Redigerat:
Ja, det är ett bra exempel på hur fel och verkningslöst det skulle vara med dessa avgifter.M Martin Lundmark skrev:
HejD djac skrev:
Varför det
Vi har i, säg, 20 år minskat vår elenergianvändning men missat att samtidigt minska effektbehovet i samma grad
Det ställer krav både på elgenereringen och på elnäten något som kan innebära kostökningar på sikt
Effektavgiften hjälper bla till att förstå vad som kostar i elnäten när vi nu förändrar vårt beteende som elanvändare
Därför att det är inte kabeln in till ditt hus som behöver effektregleras, det jämnar alltså ut sig mellan abonnenterna i området, alla gör inte allt exakt samtidigt.M Martin Lundmark skrev:
Effekterna kommer oundvikligen fortsätta att bli allt högre pga elektrifieringen, ny karakteristik på elproduktion och lagring, det är en konsekvens av bra företeelser, vi kan genom nätens avgifter dämma upp behovet lite, det görs redan idag där det behövs, det får man acceptera, men att bromsa hela landets utveckling för detta är enkelt uttryckt hål i huvudet.
HejD djac skrev:
Genom att jag minskat både mitt elenergibehov och mitt toppeffektbehov så har jag lämnat utrymme för den elektrifieringen som du talat om
Toppen, nu ska du bara ta nästa steg, släppa det fossila och lagra så att du aktivt kan hjälpa till, så blir du en mönstermedborgare!M Martin Lundmark skrev:
Då kan man fundera på vad man vill åstadkomma, vad är värdet att smeta ut effekten för ett enskilt hus som i exemplet 1 timme till 2 timmar. Antag att ett stort antal hus, många tusen, gör samma sak, att toppa belastningen under en timme. Rimligtvis borde topp belastningen närma sig en prydlig normalfördelning. Vad är då värdet av att alla dessa husen smetar ut över 2 timmar istället för 1 timme ?M Martin Lundmark skrev: