85 921 läst ·
2 614 svar
86k läst
2,6k svar
Krav på effektavgift för el avskaffas - är ni lyckliga?
Snarare har jag väl en åsikt än att jag ljuger. Men vi kan släppa det.H hhallen skrev:"Väldigt hastigt". Det är ju möjligt att något nätbolag kan ha varit sent ute med information, men jag har svårt att tänka mig att det kan ha varit vanligt. Av naturliga skäl (man är ju bara kund hos ett nätbolag per fastighet man äger) vet jag bara hur mitt lokala nätbolag agerade. De informerade på ett tydligt sätt cirka 6 månader innan effektavgiften aktiverades. För att inte kunna anpassa sig måste man då ha varit mer eller mindre efterbliven.
Så jag tycker fortfarande det är orimligt att använda ordet "lura" - speciellt när det gäller dem som faktiskt satte sig in i hur effekttaxan skulle fungera, anpassade sig och kanske kunde sänka sina kostnader. På vilket sätt har dessa människor "lurat" någon? Ingen definition av "lura", hur skruvad den än är, kan appliceras på dem.
Bottom line: jag anser att du ljuger när du säger att elkunder som satt sig in i effekttaxans konstruktion och sänkt sina avgifter har lurat någon. Detta är inte sant - alltså far du med osanning - alltså ljuger du. Krävs ingen speciell definition av "ljuga" för att konstatera detta.
Jag tror inte EI kommer att uttala sig om det...P pmd skrev:
Om om vore så kan det rimligen bero på hur det ser ut i det aktuella nätet.
Har man satsat relativt mkt på uppgraderingar de senaste åren och det ändå går att se att de behövs väsentligt mer så är det ju ett läge.
Då kanske EI kan medge en höjning av avgifterna.
Har bolaget inte gjort mkt mer än vanligt underhåll trots en pågående elektrifiering så är det ett annat.
Då borde EI ålägga bolaget att uppgradera genom att minska sina vinstuttag framöver.
Den är inte mer komplicerad än vad som behövs för att undvika feta effektavgifter i ett sådant system.P pmd skrev:Det låter i mins öron som en lite överkomplicerad lösning på problemet med övereffekter.
Ska denna inkoppling vara frivillig eller tvingande? Vem ska bekosta inkopplingen?
Vem ska övervaka att styrreläet inte kopplas ur (om det är tvingande)?
Vem ska ha underhållsansvaret för styrreläet?
Den som har ett inkopplat styrrelä ska alltså få betalt när reläet kopplar ifrån en last? Det behövs väl en infrastruktur för att sköta det, antar jag.
Det valet beror på att man får ett larm när signalen skickas ut. Folk som inte arbetar hemma skulle behöva ha fjärrstyrning på reläinkopplingen.
Jag som inte ens bryr mig om notiser om att jag har fått ett SMS (telefonen befinner sig dessutom ofta någon annanstans än jag om dagarna) skulle inte ha det så lätt att agera på ett sådant larm.
Effektavgifter kräver ingen extra infrastruktur i elnätet, men extra sådan hemma hos den som vill undvika avgifterna. Min tentativa plan är att se till att vårt batteri inte laddas med högre effekt än den effektavgiftstriggande effekten.
Om det nu blir nödvändigt med effektavgifter. Vi få se vad EI kommer fram till.
Båda är frivilliga.
Båda bekostas av villaägaren.
Efterlevnad kontrolleras i realtid av elnätsbolaget via elmätaren, precis som det måste göras med effekttarifferna.
Infrastrukturen för styrning o kontroll handlar om några mjukvarudelar, precis som effekttarifferna.
Knappast kommer man att sitta och titta efter signalen, dels är min spådom att den för de allra flesta kommer att bli sällan aktiverad, det är bara i problemområden med "problemkunder" som den blir aktuell, dv precis där den gör nytta.
Dels så handlar det i de fallen om att man tex vill koppla bort den för att man ska báda i tunnnan just då, eller värma upp bastun eller att bilen måste bli fulladdad innan man ska ta den.
I de andra lägena så låter man signalen styra bort last i den mån man finner lämpligt, tex vp eller vvb eller en bastu som kan vänta då man kan ta en öl till en stund eller liknande.
Det är rätt sällan man inte är hemma och ändå har krav på att något inte får kopplas bort nån timme men vill man kan man givetvis styra det remote också via ett hemautomationssystem.
Du fick inte med dig essensen angående elnätsinvesteringarna från den här (https://www.ellevio.se/globalassets/content/nyheter-pressrum/elnatsrapporten-2023.pdf) vi diskuterade på annan del av forumet? Det vill säga att investeringsbehovet till majoritet är drivet av utbyte av uttjänta komponenter de kommande åren.P pmd skrev:
Vilket sätter oss som land i en guldsits där vi kan anassa elnätet utefter framtidens krav och förutsättningar utan att behova byta ut komponenter i förtid (min värdering). Eller du väntar fortfarande på att jag ska sammanfatta den åt dig?
s. 26 "Sveriges befintliga, ålderstigna elnät kräver betydande investeringar, runt 945 miljarder kronor fram till 2045, inte bara för att upprätthålla den nuvarande servicenivån, utan framför allt för att möta den kraftigt ökande elanvändningen. En stor del av den investeringen – 587 miljarder - består av reinvesteringar som kommer behöva göras oavsett framtidsscenario, låg eller hög. Omfattningen av nyinvesteringarna beror på produktions- och konsumtionsscenario och beräknas till 302 och 358 miljarder kronor i scenario låg respektive hög för perioden fram till 2045, varav merparten inom transmissionsnätet."
s. 27 "En stor del av investeringen, 587 miljarder kronor fram till 2045, består av reinvesteringar som kommer krävas oavsett framtidsscenario. Reinvesteringskostnaderna domineras av lokalnätsinvesteringar."....
"En särskilt viktig insikt är att lejonparten av investeringarna i ny samt utbyggd elnätsinfrastruktur kommer att behöva göras åren 2026–2040, eftersom det är under denna period den tekniska livslängden på befintliga nät nås."
s. 28 "En stor del av lokalnäten antas vid reinvesteringar öka kapaciteten då denna kapacitetshöjning är kostnadseffektiv när komponenten i fråga ändå ska bytas ut. Lokalnätet beräknas ha ett reinvesteringsbehov på 424 miljarder oavsett scenario, samt ett nyinvesteringsbehov mellan 21 och 23 miljarder kronor fram till 2045, för låg- respektive högscenario."
I tillägg anges det att det ökade elbehovet främst är industridrivet.
Ovanstående är skrivet 2023. Läser man vidare i rapporten så framkommer det att av de 945 miljarderna så är cirkus 300 miljarder hänförligt transmissionsnätet och altså Svenska Kraftnäts huvudvärk, kvarstår 645 miljarder. Om vi gör en förenklad beräkning utan att ta hänsyn till inflation etc så får elnätsbolagen in 326 miljarder totalt 2024-2027 och investerar cirka 36,8%. Således fram till och med 2043 intäkter på 1630 miljarder med samma investeringstakt, investeringar på 600 miljarder. Det skall då betänkas att exempelvis Ellevio under 2024 omsatte 8 331 miljoner, elnätsinvesterade 4 238 (dvs 50%) och gjorde ett rörelseresultat på 2 509 miljoner. Motsvarande investeringsnivå för elnätetsbolagen samlat blir alltså 815 miljarder fram till 2043.
Innebär det att det inte finns möjliga problem med potentella effekttoppar, kraftiga svängningar, tekniska problem med införande av mikronät etc? Självklart gör det det, utan att blanda andra saker jag inte heller jag förstår som svängmassa. Men problemet med att låta effektavgifterna lösa det är att evidensen för deras effekt är svag (vilket påvisats tidigare). Men framförallt så är de i sin utformning inte garanterade att bibehålla sin effekt (Ellevios bekanta 3%) då det räcker med att folk helt enkelt bara skiter i vad det kostar en svinkall julaftonskväll för att sätta dem ur spel tillfälligt. Om vi nu utgår ifrån att dagens/framtidens effekttoppar och belastningsvariationer omöjligen kan beräknas på förhand och nätet dimensioneras därefter. Alternativ tolkning, den dimensioneringen blir för dyr. En teknisk lösning, vars utformning såklart kan diskuteras, medför betydligt bättre garantier. I synnerhet när det finns en utslagsgivande faktor och det är effekten på elbilsladddarna, det finns ingen enskild apparat mig veterligen just nu med potential att snart vara i var mans hem som enskilt kommer i närheten av 11kW. Men upplys mig gärna om jag missat någon rolig pryl. En intelligent styrning baserad på möjlighet och behov måste bli betydligt mer ekonomiskt både på kort och lång sikt.
Se där.S Sigge McKvack skrev:Du fick inte med dig essensen angående elnätsinvesteringarna från den här ([länk]) vi diskuterade på annan del av forumet? Det vill säga att investeringsbehovet till majoritet är drivet av utbyte av uttjänta komponenter de kommande åren.
Vilket sätter oss som land i en guldsits där vi kan anassa elnätet utefter framtidens krav och förutsättningar utan att behova byta ut komponenter i förtid (min värdering). Eller du väntar fortfarande på att jag ska sammanfatta den åt dig?
s. 26 "Sveriges befintliga, ålderstigna elnät kräver betydande investeringar, runt 945 miljarder kronor fram till 2045, inte bara för att upprätthålla den nuvarande servicenivån, utan framför allt för att möta den kraftigt ökande elanvändningen. En stor del av den investeringen – 587 miljarder - består av reinvesteringar som kommer behöva göras oavsett framtidsscenario, låg eller hög. Omfattningen av nyinvesteringarna beror på produktions- och konsumtionsscenario och beräknas till 302 och 358 miljarder kronor i scenario låg respektive hög för perioden fram till 2045, varav merparten inom transmissionsnätet."
s. 27 "En stor del av investeringen, 587 miljarder kronor fram till 2045, består av reinvesteringar som kommer krävas oavsett framtidsscenario. Reinvesteringskostnaderna domineras av lokalnätsinvesteringar."....
"En särskilt viktig insikt är att lejonparten av investeringarna i ny samt utbyggd elnätsinfrastruktur kommer att behöva göras åren 2026–2040, eftersom det är under denna period den tekniska livslängden på befintliga nät nås."
s. 28 "En stor del av lokalnäten antas vid reinvesteringar öka kapaciteten då denna kapacitetshöjning är kostnadseffektiv när komponenten i fråga ändå ska bytas ut. Lokalnätet beräknas ha ett reinvesteringsbehov på 424 miljarder oavsett scenario, samt ett nyinvesteringsbehov mellan 21 och 23 miljarder kronor fram till 2045, för låg- respektive högscenario."
I tillägg anges det att det ökade elbehovet främst är industridrivet.
Ovanstående är skrivet 2023. Läser man vidare i rapporten så framkommer det att av de 945 miljarderna så är cirkus 300 miljarder hänförligt transmissionsnätet och altså Svenska Kraftnäts huvudvärk, kvarstår 645 miljarder. Om vi gör en förenklad beräkning utan att ta hänsyn till inflation etc så får elnätsbolagen in 326 miljarder totalt 2024-2027 och investerar cirka 36,8%. Således fram till och med 2043 intäkter på 1630 miljarder med samma investeringstakt, investeringar på 600 miljarder. Det skall då betänkas att exempelvis Ellevio under 2024 omsatte 8 331 miljoner, elnätsinvesterade 4 238 (dvs 50%) och gjorde ett rörelseresultat på 2 509 miljoner. Motsvarande investeringsnivå för elnätetsbolagen samlat blir alltså 815 miljarder fram till 2043.
Innebär det att det inte finns möjliga problem med potentella effekttoppar, kraftiga svängningar, tekniska problem med införande av mikronät etc? Självklart gör det det, utan att blanda andra saker jag inte heller jag förstår som svängmassa. Men problemet med att låta effektavgifterna lösa det är att evidensen för deras effekt är svag (vilket påvisats tidigare). Men framförallt så är de i sin utformning inte garanterade att bibehålla sin effekt (Ellevios bekanta 3%) då det räcker med att folk helt enkelt bara skiter i vad det kostar en svinkall julaftonskväll för att sätta dem ur spel tillfälligt. Om vi nu utgår ifrån att dagens/framtidens effekttoppar och belastningsvariationer omöjligen kan beräknas på förhand och nätet dimensioneras därefter. Alternativ tolkning, den dimensioneringen blir för dyr. En teknisk lösning, vars utformning såklart kan diskuteras, medför betydligt bättre garantier. I synnerhet när det finns en utslagsgivande faktor och det är effekten på elbilsladddarna, det finns ingen enskild apparat mig veterligen just nu med potential att snart vara i var mans hem som enskilt kommer i närheten av 11kW. Men upplys mig gärna om jag missat någon rolig pryl. En intelligent styrning baserad på möjlighet och behov måste bli betydligt mer ekonomiskt både på kort och lång sikt.
Tom ett hatat elnätsbolag erkänner att investeringarna måste göras till övervägande del iaf...
Verkar som att EI får svårt att ignorera detta i sin utredning om effekttariffer.
Men man kanske helt bortser från ev behov av dem öht...
Redigerat:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 921 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 921 inlägg
Är det någon som påstått att investeringar inte behöver göras ändå?K karlmb skrev:
Det vi som är för effektavgifter försöker säga är att vi är för utbyggnad när det behövs, inte för att någon tycker det är vettigt att ladda två elbilar med 11 kW styck, samtidigt som man kör bastu, tvättmaskin och lagar mat.
Av någon anledning verkar de som är emot effektavgifter läsa det som "Vi vill inte att nätet utvecklas alls", oklart varför.
Om du tänker efter så är det helt orimligt att styra på micronivå när man mkt enkelt och till försumbar extrakostnad kan utöka kapaciteten något på de få ställen det faktiskt behövs.Fairlane skrev:
Är det någon som påstått att investeringar inte behöver göras ändå?
Det vi som är för effektavgifter försöker säga är att vi är för utbyggnad när det behövs, inte för att någon tycker det är vettigt att ladda två elbilar med 11 kW styck, samtidigt som man kör bastu, tvättmaskin och lagar mat.
Av någon anledning verkar de som är emot effektavgifter läsa det som "Vi vill inte att nätet utvecklas alls", oklart varför.
Jag och andra som mkt väl har både kompetens och förståelse för hur man rent tekniskt kan optimera den egna nätanvändningen för att fördröja några år det som ändå måste göras pga ålderskäl eller rent strukturella uppgraderingar av ej hushållsrelaterade orsaker, har kommit fram till att det är fullständigt vansinne att kräva både pengar och en rad åtgärder (som iofs är möjliga för många), bara för att elnätsbolagen har lobbat in skiten.
Och nu fick vi ju svart på vitt att vi tänker rätt av Ellevio..
Redigerat:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 921 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 921 inlägg
Jag drar en annan slutsats, trots att jag tänker efter...K karlmb skrev:
Det är inte elnätsbolagen som "lobbat in skiten". Din meningsfrände djac säger ju tvärtom, att alla nätbolag är emot (EON representerar alla, om jag förstår saken rätt.).K karlmb skrev:Jag och andra som mkt väl har både kompetens och förståelse för hur man rent tekniskt kan optimera den egna nätanvändningen för att fördröja några år det som ändå måste göras pga ålderskäl eller rent strukturella uppgraderingar av ej hushållsrelaterade orsaker, har kommit fram till att det fullständigt vansinne att kräva både pengar och en rad åtgärder (som iofs är möjliga för många), bara för att elnätsbolagen har lobbat in skiten.
En sak som skiljer oss åt är att jag accepterar att man gör lite, medan du verkar ha inställningen, "kan man inte optimera maximalt så är det ingen idé alls". Med ditt tankesätt blir det såklart väldigt svårt och väldigt få kan göra något. Med mitt sätt att tänka, att alla kan läsa av en klocka och se om den är före eller efter ett viss klockslag, så kan man få fler att bidra lite. Många som bidrar lite ger nog mer än väldigt få som bidrar mycket.
Det är din tolkning, inte någon sanning. Vi vet sen tidigare trådar att du tolkar lite som du vill, inklusive lagar, så jag är ledsen, men jag tar det inte som en sanning.K karlmb skrev:
Det säger ju en del..Fairlane skrev:
Skruvat Dalai lama argument. Det har nog aldrig jag skrivit iaf.Fairlane skrev:
Men du glömmer ju så lätt min grundläggande kritik mot att göra det rejält dyrare att kunna dra nytta/ anpassa sin elanvändning till något annat.
När elpriserna är som lägst så ska man rent samhällsekonomiskt flytta så mkt konsumtion som möjligt dit. Det sparar både egna pengar och miljön när dyr och smutsig elproduktion aldrig behöver startas upp.
Så det är snarare du som har problem att hålla två tankar i huvet samtidigt.
Hur tolkar du dem då?Fairlane skrev: