78 274 läst ·
391 svar
78k läst
391 svar
Köp av gräsklippare som butik vill ha tillbaka
Finns flera fall där just kassörskan på en matbutik "råkat" ge rabatt till vänner och bekanta. Och i samma fall har "kunden" gått helt fri men kassörskan har ju naturligtvis blivit av med jobbet, fått ett skadeståndsanspråk från sin arbetsgivare osv.Lewdis skrev:
Er uppfattning är dock helt fel. Det är skillnad på att överskrida sina befogenheter och att överskrida behörigheten.Lewdis skrev:
Om ni tror att man kan köpa en bil som enligt listpriset kostar 1 mkr för 10 kronor och tro att allt är lugnt och grönt med det för att det är den anställde som får betala mellanskillnaden så tror ni helt fel, det kan jag garantera.
Det intressanta är inte att diskutera om det finns en gräns för vad en anställd får göra, det är en icke-fråga. Det intressanta är att diskutera var den gränsen går.
Moderator
· Stockholm
· 57 851 inlägg
Sådant brukar ju butikerna ha regler för. Min son jobbade extra på en stormarknad, han var tydlig med att om vi handlade där så fick vi inte gå i hans kassa.Tompamannen skrev:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 232 inlägg
Ja, det var ju det vi försökte göra. Både TS, där butikschefen hävdar att den som sålde inte "fick" göra det (överskridit sin ställningsfullmakt) och jag med mitt hypotetiska fall.Plåthuset skrev:
Så hur ser det ut när vi handlar i butik? Finns det domar?
Japp och här har ju TS berättat att han betalat 8800:- för en begagnad gräsklippare. En motsvarande maskin fanns samtidigt på Blocket för 11000:- (differens 2200Plåthuset skrev:
D.v.s. fullmäktigen (butiksbiträdet) har ju inte utfört handlingar som faller utanför tjänsten. Butiksbiträdet har sålt en begagnad gräsklippare som verkar ligga inom marginalerna för vad som kan anses vara "marknadsvärde". Hade han skänkt bort klipparen eller liknande hade det ju varit annorlunda.
Redigerat:
Oj, mycket konstiga påståenden nu måste jag säga. Anställda som överskrider sina befogenheter inom ramen för anställningsavtalet är ingenting som en kund behöver bry sig om. Det är ett problem mellan arbetsgivaren och den anställde.
Det kan mycket väl hända att någon i kassan på Ica ger 50% rabatt på Oxfilén utan att kunden har anledning att ana oro, det kan t.ex bero på att Oxfilen går ut samma dag. Jag är själv ofta med om liknande. I vissa fall kontaktar den anställde sin chef för att få ett ok, men då har det rört sig om produkter för ett par tusen eller mer. När vi köpte ny kyl och frys häromsistens prutade jag 3-4000:- direkt med säljaren i butiken. SKulle säljaren inte haft befogenhet att göra den prutningen, så är det hans och butikens problem, mest hans, för han lär nog få sparken. För min del är det inget att oroa sig över.
Det är endast i fall där priset varit uppenbart felaktigt som en kund behöver oroa sig över eventuella återkrav.
I TS fall är priset tvärtom högst rimligt.
Det kan mycket väl hända att någon i kassan på Ica ger 50% rabatt på Oxfilén utan att kunden har anledning att ana oro, det kan t.ex bero på att Oxfilen går ut samma dag. Jag är själv ofta med om liknande. I vissa fall kontaktar den anställde sin chef för att få ett ok, men då har det rört sig om produkter för ett par tusen eller mer. När vi köpte ny kyl och frys häromsistens prutade jag 3-4000:- direkt med säljaren i butiken. SKulle säljaren inte haft befogenhet att göra den prutningen, så är det hans och butikens problem, mest hans, för han lär nog få sparken. För min del är det inget att oroa sig över.
Det är endast i fall där priset varit uppenbart felaktigt som en kund behöver oroa sig över eventuella återkrav.
I TS fall är priset tvärtom högst rimligt.
Det är knappast kunden ansvar att hålla reda på om personen har rätt att sälja överhuvudtaget men är det uppenbart att personen inte har det eller att priset är för lågt så kan företaget få rättsebastiannielsen skrev:En annan viktig sak att tänka på är ifall den personal som sålde klippan öht ens var behörig att fingra i dem ärendena, men jag antar att personalen var behörig för annars hade det antagligen tagit stopp någonstans, t.ex. i kassasystemet.
Så det Lewdis säger stämmer inte riktigt, om den anställde ifråga inte har behörighet att sätta pris så får denne inte sätta pris, och då kan det mycket väl vara så att man kan komma med efterkrav i efterhand. Men det beror på fall från fall, och en tumregel är att mer än 25 % rabatt eller ett större belopp än 1000 kr (vilket som kommer först) så får man vara beredd på att det KAN komma återkrav.
Jag har t.ex. råkat ut för det en gång i en mindre elektronikbutik. Jag dealade ner priset med ca 30-40 %. De ringde och förklarade att personen i kassan var en praktikant, som inte hade behörighet att sätta pris över huvud taget utan skulle förhålla sig till satta priser, och ville att antingen lämnar jag tillbaka varan i oöppnad förpackning, lämnar tillbaka varan i öppnad förpackning och får betala för eventuella skador på varan, eller betalar mellanskillnaden mellan det jag skulle ha betalt och dealen. Det som hände därefter är att numera står personalens titel (praktikant, kassapersonal, försäljare etc) under deras namn på deras namnbrickor, så nu kan man inte längre hävda att man inte visste.
Jag valde att betala mellanskillnaden. Hade jag skitit i att betala så hade dem skickat en faktura och sedan hade det blivit kronofogden. Fick dessutom kompensation på så sätt att jag fick behålla 10% av rabatten som jag fick.
Så TS bör tänka sig noga ifall den personalen i butiken verkligen hade rätt att sälja över huvud taget, och vilka befogenheter personalen hade.
Nedan är en länk till ett fall i ARN där en elev lämnat ett pris till kund på 2000 och det visade sig i efterhand att priset var 5000 men kunden fick rätt. Så var kommer de tumregler du tar upp ifrån? Jag är inte så säker på att företaget i ditt fall hade haft någon framgång att kräva tillbaka mellanskillnaden. 30-40% på en elektronikvara är inte alls särskilt uppseendeväckande eller för den delen särskilt ovanligt.
http://www.arn.se/referat--vanliga-...aljare-kan-inga-bindande-avtal-for-foretaget/
Ja, absolut finns det domar och de jag har läst går ut på det jag har försökt förmedla. Men jag hinner tyvärr inte skriva någon promemoria i ämnet med rättsfallshänvisningar. De lagrum som främst är intressanta är 2 kap 10-11 §§ i avtalslagen samt 3 kap 32 §. Den som är intresserad kan ju läsa dem så klarnar kanske en del.lars_stefan_axelsson skrev:
Jag kan ju samtidigt notera att ingen av "motsidan" har kommit med någon som helst hänvisning till vare sig lagrum eller rättsfall som stöd för sin uppfattning.
Vad gäller TS case har jag ju redan uttalat min ståndpunkt baserat på den info som är tillgänglig. Det är ju främst de senare tillkomna helt grundlösa påståendena som jag opponerat mig emot.
Ja, så är det ju i de flesta fall. Nu blev ju detta mer en diskussion av akademisk karaktär.thomasx skrev:
I praktiken är ju detta sällan ett problem ö.h.t. De flesta normala företag är ju måna om sitt anseende och vill helst inte lägga tid och pengar på att processa mot sina kunder (i synnerhet inte för sådana här skitsummor).
Men i teorin skulle det nog kunna innebära ett problem. Både för den anställde och för kunden. Dock inte i detta fall (utifrån min tolkning av händelsen).
Hej alla, TS här!
Jag har inte hört ngt mer från butiken, antingen så har de släppt det, eller så är det ett brev från juristerna på väg hem idag, vad vet jag?
Jag tackar för alla tips, råd och synpunkter, och skulle något mer hända så lovar jag att uppdatera er, och eventuellt berätta vilken butik det rör sig om. men i nuläget så vill jag inte berätta mer om den specifika butiken.
Spekulationerna i tråden är i god ton, och intressant läsning, så jag antar att många här vill veta hur det går till sist, så även jag! Men nu rör det sig om något så världsligt som en gräsklippare, jag är bara glad att det inte är något större och mer komplicerat som t.ex. en husaffär som gått fel.
Vet inte om det tillför ngt i spekulationerna, men jag prutade aldrig på priset, jag fick ett pris och sa ok efter att ha kollat på motorn och lite andra detaljer. Så jag anser inte att jag som kund på något sätt kunde veta om butikspersonalen hade befogenheter att göra si eller så. Om butikspersonalen har befogenheter att ta betalt för ett köp av denna storleksordning så förutsätter jag att denna även har befogenhet att lämna ett pris till mig. Men jag är inte jurist...
Jag har inte hört ngt mer från butiken, antingen så har de släppt det, eller så är det ett brev från juristerna på väg hem idag, vad vet jag?
Jag tackar för alla tips, råd och synpunkter, och skulle något mer hända så lovar jag att uppdatera er, och eventuellt berätta vilken butik det rör sig om. men i nuläget så vill jag inte berätta mer om den specifika butiken.
Spekulationerna i tråden är i god ton, och intressant läsning, så jag antar att många här vill veta hur det går till sist, så även jag! Men nu rör det sig om något så världsligt som en gräsklippare, jag är bara glad att det inte är något större och mer komplicerat som t.ex. en husaffär som gått fel.
Vet inte om det tillför ngt i spekulationerna, men jag prutade aldrig på priset, jag fick ett pris och sa ok efter att ha kollat på motorn och lite andra detaljer. Så jag anser inte att jag som kund på något sätt kunde veta om butikspersonalen hade befogenheter att göra si eller så. Om butikspersonalen har befogenheter att ta betalt för ett köp av denna storleksordning så förutsätter jag att denna även har befogenhet att lämna ett pris till mig. Men jag är inte jurist...
Om nu "medsidan" är den som menar att kunden ganska lätt kan få problem och jag tillhör "motsidan" som menar att det ska mycket till innan kunden får problem, så kan en förklaring till brist på hänvisning till rättsfall från "motsidan" vara att det inte är så lätt att hitta sådana.Plåthuset skrev:
Nu vet jag i och för sig inte om det är så men jag kommer inte direkt ihåg att "medsidan" heller har hänvisat till några rättsfall.
My point exactly.Alfredo skrev:Om nu "medsidan" är den som menar att kunden ganska lätt kan få problem och jag tillhör "motsidan" som menar att det ska mycket till innan kunden får problem, så kan en förklaring till brist på hänvisning till rättsfall från "motsidan" vara att det inte är så lätt att hitta sådana.
Nu vet jag i och för sig inte om det är så men jag kommer inte direkt ihåg att "medsidan" heller har hänvisat till några rättsfall.![]()
"Medsidan" har i vart fall hänvisat till lagstöd och det är mer än "motsidan" har gjort.
Men jag kan dra till med ett rättsfall på rak arm som stöd för "medsidans" sak. En säljare av trähus har bedömts vara obehörig att ställa ut bindande anbud för försäljning av trähus. NJA 1985 s 717.
10.000-kronorsfrågan: om säljaren inte ens var behörig att sälja till listpris, tror ni att säljaren varit behörig att erbjuda en rabatt till kunden?
Ja om vi fokuserar kring delen runt "insåg eller bort inse" så är vi nog rätt eniga att i extrema fall som när "städaren säljer mercan för småpengar" så åker nog kunden dit så det ryker om det.Plåthuset skrev:Ja, absolut finns det domar och de jag har läst går ut på det jag har försökt förmedla. Men jag hinner tyvärr inte skriva någon promemoria i ämnet med rättsfallshänvisningar. De lagrum som främst är intressanta är 2 kap 10-11 §§ i avtalslagen samt 3 kap 32 §. Den som är intresserad kan ju läsa dem så klarnar kanske en del.
Däremot verkar vi ha olika tolerans för när vi tycker att kunden "inser eller bort inse". Jag tror inte att en ovanlig men ej extrem rabatt från en kassörska exempelvis räcker. Jag tror heller inte att man "reklamerar" vid fel disk räcker. Konsumentskyddet i Sverige är ganska starkt och min mening är fortfarande att det måste till rätt anmärkningsvärda omständigheter innan kunden "åker dit" på att denne "insåg eller bort inse".
Men finns det rättsfall från situationer där en kund fått problem av den art vi pratar om så läser jag gärna dessa.
