78 274 läst ·
391 svar
78k läst
391 svar
Köp av gräsklippare som butik vill ha tillbaka
Det är väl ingen som sagt att du MÅSTE kontrollera behörigheten men om du misstänker att priset du fått är i farozonen för att vara för bra, eller att den du förhandlat med är ute på djupt vatten, och OM du samtidigt är rädd för att köpet inte skulle anses vara bindande i händelse av tvist, då är det att rekommendera att kontrollera motpartens behörighet.Odjuret skrev:Nu blir jag väldigt nyfiken... Jag ska alltså enligt lagen kontrollera att den i butiken har behörighet att ge mig det priset? Jag har väldigt svårt att få ihop det... Jag anser att den jag förhandlar med i butiken har den fullmakt sim krävs
Men nu får ni som hävdar att jag visst måste kontrollera att säljaren har de befogenheter sim krävs faktiskt hänvisa till en dom...
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Fast jag tyckte att vi fick tillräckligt med detaljer i sebastianlarssons berättelse. I alla fall inte avsevärt färre än i TS berättelse. Så utgå gärna ifrån det som sägs där. Frågan kvarstår alltså: Kan jag i en butik inte lita på att det pris jag får är giltigt, trots att det inte verkar orimligt?Plåthuset skrev:Det är inte alls omöjligt att handlaren i sebastiannielsens exempel inte hade rätten på sin sida, men det är förstås svårt att säga utan att känna till alla detaljer.
Jag orkar inte leta domar för att vara ärlig. Vad gäller ARN bör man komma ihåg att de endast gör en quick and dirty-bedömning av ärendet. Med det sagt vill jag inte påstå att utgången hade blivit en annan om ärendet avgjorts av domstol.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Precis. Så vad är det som skiljer en felaktig prismärkning, från att man får fel pris uppgivet av en säljare? Och varför skulle det vara "punkt slut" om det står sänkt 15%, när varor ofta reas ut både en, två och tre gånger? (Det är inte ovanligt att -15%-lappen inte gäller, eftersom varan reas mer än så i flera omgångar utan att bli ommärkt).sebastiannielsen skrev:
Om det inte framgår så tror jag som sagt inte ett ögonblick på det här
Jo, normalt sett bör du kunna göra det, även förutsatt att du inte borde misstänka att den du pratar med inte har rätt att förhandla pris.lars_stefan_axelsson skrev:Fast jag tyckte att vi fick tillräckligt med detaljer i sebastianlarssons berättelse. I alla fall inte avsevärt färre än i TS berättelse. Så utgå gärna ifrån det som sägs där. Frågan kvarstår alltså: Kan jag i en butik inte lita på att det pris jag får är giltigt, trots att det inte verkar orimligt?
Jag ifrågasätter inte din erfarenhet av prismärkningar och säljare, men min erfarenhet är inte att ett angivet pris är hugget i sten och det går att förhandla i butik. Jag har flera gånger fått ett annat pris av en säljare än det officiella rabatterade priset. Särskilt när det gäller elektronikvaror så kan rabatterna vara väldigt stora om det är utgående produkter eller en riktad kampanj så jag förstår inte riktigt din poäng.sebastiannielsen skrev:lars_stefan_axelsson: Det räcker med att "lyda" eventuella prismärkningar. Står det på varan att det är 15 % avdrag för att det är demoex så är det 15 % avdrag för demoex punkt slut.
Visst, prismärkningen kan vara felaktig, men det är sällan den är felaktig till kundens nackdel (dvs att prismärkningen visar för högt pris) och i så fall bör man dubbelkolla. Ibland kan det vara ett erbjudande "10% dras av i kassan" och liknande.
När det gäller customvaror och icke prissatta varor så är det sunt förnuft som gäller. Helt enkelt, är det för billigt för att vara sant så är det nog det också. Oftast finns det då en prismall man kan gå efter.
H
HEM2121
Medlem
· Västra Götaland
· 5 628 inlägg
HEM2121
Medlem
- Västra Götaland
- 5 628 inlägg
Handlar man på Ica och priset är ett annat på kvittot än det som står på hyllkantenfår du 25,00 i hittelön oavsett om priset är högre eller lägre. Vad hände med marknadsföringslagen om du har fått ett pris eller sett en annons som du inte misstänker är felaktigt,/oskäligt, det förekommer exempelvis lockvaror, du köper i god tro. Vad jag kommer ihåg så har folk fått rätt om det inte har varit uppenbart att det varit fel pris. Har en butik anställt en person eller har tagit in någon annan person tillfälligt så måste det ligga i butikens intresse och ansvar.
Hur skulle det tas av den anställde när man prutat klart och kommit överens, om man sen frågade om han var behörig att sälja. Skulle tro att den personen inte skulle få så vackra tankar.
Och vem skulle klandra honom henne?
Hur skulle det tas av den anställde när man prutat klart och kommit överens, om man sen frågade om han var behörig att sälja. Skulle tro att den personen inte skulle få så vackra tankar.
Redigerat:
Den här tråden har ju spårat ur till helt absurda proportioner...köpa grejer av städare, kom igen...hur många gånger händer en sån sak per år?
I 99,9 fall av hundra sköter butiksägare det här på ett snyggt sätt även om det skett något misstag, så att diskutera lagvrängeri gällande de återstående 0,1 % ger ju ingenting. Ingen av oss som skriver/läser den här tråden kommer med största sannolikhet hamna i en sådan situation.
I 99,9 fall av hundra sköter butiksägare det här på ett snyggt sätt även om det skett något misstag, så att diskutera lagvrängeri gällande de återstående 0,1 % ger ju ingenting. Ingen av oss som skriver/läser den här tråden kommer med största sannolikhet hamna i en sådan situation.
H
HEM2121
Medlem
· Västra Götaland
· 5 628 inlägg
HEM2121
Medlem
- Västra Götaland
- 5 628 inlägg
Som tur är butikerna i de flesta fall rädda om sitt anseende. Men lagarna är i många fall ologiska, gamla, förlegade och saknar sunt förnuft.Paxman skrev:Den här tråden har ju spårat ur till helt absurda proportioner...köpa grejer av städare, kom igen...hur många gånger händer en sån sak per år?
I 99,9 fall av hundra sköter butiksägare det här på ett snyggt sätt även om det skett något misstag, så att diskutera lagvrängeri gällande de återstående 0,1 % ger ju ingenting. Ingen av oss som skriver/läser den här tråden kommer med största sannolikhet hamna i en sådan situation.
Redigerat:
Jag är fortfarande inte övertygad om att det är nödvändigt att kontrollera behörigheten.
Jag läste en dom i högsta domstolen, som handlade om behörighet men det var helt andra saker...
Men som jag tolkade det hela så har jag rätt att misstänka att personen är behörig att ändra priset. Jag behöver alltså inte kontrollera det hela. Så nu vill jag se lite domar som stöder era antaganden eller förarbeten till lagen.
Om man då jämför med en dom nyligen i endast i tingsrätten, (vars dom jag inte läst, mer än tidningarnas tolkningar)
Men det var SL som stämde en stackare för att inte ha betalat för resan. Dock hade hon "reskassa" passerat spärren
Och satt sig på tåget. Tydligen hade inte resan registrerats. SL ansåg att hon skulle ha kontrollerat att det verkligen vart draget. Tingsrätten ansåg, att det hon gått igenom spärren räckte. De krävdes inte att hon skulle kontrollera att det verkligen vart registrerat.
Jag kan se en viss likhet. Alltså att man kan anta att säljaren är behörig att genomgå ett avtal. Utan att du behöver bekräfta detta....
Så nu vill jag ha lite domar som säger emot mig...
Jag läste en dom i högsta domstolen, som handlade om behörighet men det var helt andra saker...
Men som jag tolkade det hela så har jag rätt att misstänka att personen är behörig att ändra priset. Jag behöver alltså inte kontrollera det hela. Så nu vill jag se lite domar som stöder era antaganden eller förarbeten till lagen.
Om man då jämför med en dom nyligen i endast i tingsrätten, (vars dom jag inte läst, mer än tidningarnas tolkningar)
Men det var SL som stämde en stackare för att inte ha betalat för resan. Dock hade hon "reskassa" passerat spärren
Och satt sig på tåget. Tydligen hade inte resan registrerats. SL ansåg att hon skulle ha kontrollerat att det verkligen vart draget. Tingsrätten ansåg, att det hon gått igenom spärren räckte. De krävdes inte att hon skulle kontrollera att det verkligen vart registrerat.
Jag kan se en viss likhet. Alltså att man kan anta att säljaren är behörig att genomgå ett avtal. Utan att du behöver bekräfta detta....
Så nu vill jag ha lite domar som säger emot mig...
Det är många påståenden som är helt uppåt väggarna här.
Om en representant för ett företag avtalar om något med dig eller ditt företag, (tex genom att sälja, köpa eller skriva ett kontrakt om något), och du inte har anledning att tro annat än att representanten verkar inom sina befogenheter så är företaget som representanten representerar bunden av detta avtal. Det spelar ingen som helst roll om representanten har överskridit sina befogenheter, avtalet gäller. Men... om du har haft anledning att misstänka att något inte står rätt till eller om avtalet är uppenbart orimligt så gäller troligen inte avtalet.
I ett väldigt litet företag kan man ju kontrollera om representanten har rätt att teckna företagets firma men i ett större företag är detta omöjligt. Om du frågar ett storföretag vilka som får ingå ett avtal för deras räkning eller vilka befogenheter en viss säljare har så kommer de inte svara och dessa uppgifter finns inte i några offentliga register.
Detta betyder tex att ingen någonsin kan begära att du ska kontrollera om en säljare har befogenhet att teckna ett avtal. Fast å andra sidan så är det ju så att om du misstänker att det inte står rätt till så kan man misstänka att avtalet faller på att det är orimligt, du misstänkte ju detta.
Om man betalat en vara och tagit den i besittning så måste priset vara uppenbart orimligt för att företaget ska kunna backa den affären via domstol och en företagare som är vid sina sinnes fulla bruk skulle aldrig gå igenom den processen om det inte gällde väldigt mycket pengar.
Sedan finns det ju en bransch som har satt i system att se till att säljarna inte har befogenhet att teckna avtal. Det är bilbranschen och bilförsäljare. När du som kund har skrivit på ett avtal om att köpa bil så gäller avtalet bara åt ena hållet. Några timmar/dagar efter avtalets undertecknande så ringer säljaren och säger att chefen underkände priset och att han måste ha x-tusen kr till. När du då säger nej (naturligtvis) så ringer chefen efter ytterligare någon timme och säger att han trots allt går med på priset. Det är deras sätt att försöka öka marginalerna lite grann. Jag har råkat ut för det flera gånger.
Om en representant för ett företag avtalar om något med dig eller ditt företag, (tex genom att sälja, köpa eller skriva ett kontrakt om något), och du inte har anledning att tro annat än att representanten verkar inom sina befogenheter så är företaget som representanten representerar bunden av detta avtal. Det spelar ingen som helst roll om representanten har överskridit sina befogenheter, avtalet gäller. Men... om du har haft anledning att misstänka att något inte står rätt till eller om avtalet är uppenbart orimligt så gäller troligen inte avtalet.
I ett väldigt litet företag kan man ju kontrollera om representanten har rätt att teckna företagets firma men i ett större företag är detta omöjligt. Om du frågar ett storföretag vilka som får ingå ett avtal för deras räkning eller vilka befogenheter en viss säljare har så kommer de inte svara och dessa uppgifter finns inte i några offentliga register.
Detta betyder tex att ingen någonsin kan begära att du ska kontrollera om en säljare har befogenhet att teckna ett avtal. Fast å andra sidan så är det ju så att om du misstänker att det inte står rätt till så kan man misstänka att avtalet faller på att det är orimligt, du misstänkte ju detta.
Om man betalat en vara och tagit den i besittning så måste priset vara uppenbart orimligt för att företaget ska kunna backa den affären via domstol och en företagare som är vid sina sinnes fulla bruk skulle aldrig gå igenom den processen om det inte gällde väldigt mycket pengar.
Sedan finns det ju en bransch som har satt i system att se till att säljarna inte har befogenhet att teckna avtal. Det är bilbranschen och bilförsäljare. När du som kund har skrivit på ett avtal om att köpa bil så gäller avtalet bara åt ena hållet. Några timmar/dagar efter avtalets undertecknande så ringer säljaren och säger att chefen underkände priset och att han måste ha x-tusen kr till. När du då säger nej (naturligtvis) så ringer chefen efter ytterligare någon timme och säger att han trots allt går med på priset. Det är deras sätt att försöka öka marginalerna lite grann. Jag har råkat ut för det flera gånger.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 234 inlägg
Så, det är alltså din uppfattning som jurist, att givet att fakta i sebastinnielsens berättelse i #100 (vi postulerar att det är "sant" i den meningen att om det framförts i domstol så hade ingen part haft något att invända), så låg rätten alltså på köparens sida, och inte på säljarens. Sebastiannielsen borde alltså kunnat lämna säljarens hot om lämna tillbaka/betala mellanskillnaden utan beaktande?Plåthuset skrev:
Eller, kanske snarare, eftersom jurister/advokater aldrig säger "ja" eller "nej" (har jag lärt mig i industrin
En lärdom av detta bör då vara när det gäller våra konsumentprodukter som köps i affär och om någon ringer där man vill få mera betalt eller produkten i retur är då att informera om att produkten just nu finns i min fritidsbostad i landets andra ände eller semesterbostaden vid medelhavet. Och snäll som jag är erbjuder jag affären att få hämta produkten kostnadsfritt.
Samt att jag kommer att kräva ersättning för min resa till affären då produkten inhandlades.
Vad tror ni om detta upplägget, finns det några legala hinder till det agerandet?
Samt att jag kommer att kräva ersättning för min resa till affären då produkten inhandlades.
Vad tror ni om detta upplägget, finns det några legala hinder till det agerandet?
Jurister svarar sällan ja eller nej eftersom det sällan finns tillräckligt med underlag för att vara säker på ett ja eller nejlars_stefan_axelsson skrev:Så, det är alltså din uppfattning som jurist, att givet att fakta i sebastinnielsens berättelse i #100 (vi postulerar att det är "sant" i den meningen att om det framförts i domstol så hade ingen part haft något att invända), så låg rätten alltså på köparens sida, och inte på säljarens. Sebastiannielsen borde alltså kunnat lämna säljarens hot om lämna tillbaka/betala mellanskillnaden utan beaktande?
Eller, kanske snarare, eftersom jurister/advokater aldrig säger "ja" eller "nej" (har jag lärt mig i industrin), om sebastiannielsen, rent hypotetiskt, hade kommit till dig som klient, hur hade du bedömt hans chanser/sannolikhet att vinna ett mål mot säljaren?
I #100-fallet hade jag, endast baserat på tillgängliga uppgifter, bedömt sebastians chanser som goda, kanske 85%. En köpare bör kunna utgå från att den man förhandlar med har rätt att förhandla men eftersom förhandlingen skedde i kassan och inte "på golvet", med en förmodat ung motpart, eftersom det var helt nya produkter och rabatten var avsevärd kan han inte känna sig helt säker.
Om vi skulle fått preciserat att praktikanten var 17 år och flackade betänkligt med blicken när sebastian prutade och kön till kassan var lång, (dvs en uppenbart oerfaren person som dessutom kunde antas vara stressad) så sjunker sebastians chanser betydligt, åtminstone under 50 % enligt min bedömning. Om vi dessutom skulle få reda på att sebastian var mer än normalt påstridig under förhandlingen så ligger chansen runt 10 %.
Inga av mina scenarios motsägs av de tillgängliga uppgifterna i inlägg 100, vilket gör att det är svårt att svara ja eller nej på din direkta fråga. Jag hoppas att du ändå är nöjd med svaret, annars får du gärna återkomma.
Jag är ju en av dem som bidragit till trådens längd vilket beror på att jag opponerat mig mot de helt felaktiga påståendena från många skribenter som reservationslöst och självsäkert påstått att det inte spelar någon som helst roll hur stor rabatt TS fått eller hur många kunder butiken sålt maskinen till.
Det spelar roll.
Det spelar roll.