Köp av gräsklippare som butik vill ha tillbaka

[lars_stefan_axelsson]

Jag kan ju samtidigt notera att ingen av "motsidan" har kommit med någon som helst hänvisning till vare sig lagrum eller rättsfall som stöd för sin uppfattning.

Så vad är din kommentar till ARN-fallet i inlägget ovan? Här är ju rabatten 60% (från 5000:- till 2000 och säljaren ("elev") har ju uppenbart överskrivit sin ställningsfullmakt. Men ändå säger ARN "tuff skit". Med motiveringen att 2000:- ändå är mycket pengar så det är inte uppenbart att kunden kunnat förstå att tjänsten/varan var för billig.

(Och trähus köper man knappast i butik, så det känns inte så relevant).

 

[eviljava]

Så vad är din kommentar till ARN-fallet i inlägget ovan? Här är ju rabatten 60% (från 5000:- till 2000 och säljaren ("elev") har ju uppenbart överskrivit sin ställningsfullmakt. Men ändå säger ARN "tuff skit". Med motiveringen att 2000:- ändå är mycket pengar så det är inte uppenbart att kunden kunnat förstå att tjänsten/varan var för billig.

(Och trähus köper man knappast i butik, så det känns inte så relevant).

Ja, men där handlar det ju också om "god tro" från köparens sida. D.v.s. köparen anses inte ha haft anledning att tro att priset var felaktigt.

Citat:
"Det uppgivna priset var visserligen lågt i förhållande till det egentliga priset, men inte så lågt att Ella borde ha insett att det var felaktigt."

Jag tror inte att man kan stirra sig blind på procentsatser. Det är inte alls säkert att utfallet hade sett likadant ut om Ella hade köpt en sprillans ny bil med samma rabatt (istället för en hårförlängning)?

 

[Plåthuset]

Så vad är din kommentar till ARN-fallet i inlägget ovan? Här är ju rabatten 60% (från 5000:- till 2000 och säljaren ("elev") har ju uppenbart överskrivit sin ställningsfullmakt. Men ändå säger ARN "tuff skit". Med motiveringen att 2000:- ändå är mycket pengar så det är inte uppenbart att kunden kunnat förstå att tjänsten/varan var för billig.

(Och trähus köper man knappast i butik, så det känns inte så relevant).

Min kommentar är att eleven i ARN-fallet inte alls hade "överskridit sin ställningsfullmakt" som du uttrycker det.

Eleven hade inte överskridit sin behörighet att ingå avtal för sin arbetsgivares räkning. Hade eleven gjort det hade kunden inte fått rätt. (Som exempel på när behörigheten kunde ha överskridits är om kunden fått prisförslaget från städaren på företaget som antagligen inte alls är behörig att ge offerter.)

Eleven hade istället överskridit sin befogenhet (d.v.s. de särskilda villkor som är uppställda för anställningen mellan eleven och sin arbetsgivare) men det hindrar inte att elevens anbud till kunden blir bindande för arbetsgivaren eftersom kunden bedömdes vara i god tro.

Behörighet är vad du kan göra gentemot tredje man.
Befogenhet är vad du får göra gentemot din uppdragsgivare (arbetsgivare).

Överskridande av behörighet binder inte uppdragsgivaren gentemot tredje man.
Överskridande av befogenhet binder uppdragsgivaren gentemot tredje man förutsatt att tredje man är i god tro.

 

[lars_stefan_axelsson]

Överskridande av behörighet binder inte uppdragsgivaren gentemot tredje man.
Överskridande av befogenhet binder uppdragsgivaren gentemot tredje man förutsatt att tredje man är i god tro.

OK. Så vad skall jag som vanlig kund hos exv. en elektronikkedja på jakt efter ett demo-ex av en TV anta att de som arbetare i butiken har för befogenheter? (Vi antar att de inte är städare då...)

Som konsument så antar man ju att den personal som säger att de får göra affär faktiskt får det också.

 

[Plåthuset]

OK. Så vad skall jag som vanlig kund hos exv. en elektronikkedja på jakt efter ett demo-ex av en TV anta att de som arbetare i butiken har för befogenheter? (Vi antar att de inte är städare då...)

Som konsument så antar man ju att den personal som säger att de får göra affär faktiskt får det också.

Vill man vara på den säkra sidan så kan man ju fråga: "Har du rätt att ge mig den här rabatten?"

Annars kan man ju ta en kalkylerad risk och hoppas på att butiken aldrig kommer att höra av sig, även om butiken tycker att säljaren överskred sin behörighet, vilket antagligen är det normala.

 

[Alfredo]

Vill man vara på den säkra sidan så kan man ju fråga: "Har du rätt att ge mig den här rabatten?".

Hjälper det egentligen? Om nu situationen är sådan att man "inser eller bör inse" att något kanske inte står rätt till. Blir man då verkligen "skyddad" genom att fråga den man "misstänker" för "fulspel"?

Nä det enda rätta, innan man prutar på fredagssteken, är nog att via Bolagsverket kontakta samtliga styrelseledamöter och skriftligt, kanske även bevittnat?, få deras godkännande... Nä det blir nog Sibylla för mig ikväll...

 

[HEM2121]

När man gått igenom kassan har man slutet ett bindande avtal.
http://knyt.se/groups/allmanna-kons...iset-var-for-lagt-och-inte-tillater-dig-kopa/

 

[lars_stefan_axelsson]

Vill man vara på den säkra sidan så kan man ju fråga: "Har du rätt att ge mig den här rabatten?"

Annars kan man ju ta en kalkylerad risk och hoppas på att butiken aldrig kommer att höra av sig, även om butiken tycker att säljaren överskred sin behörighet, vilket antagligen är det normala.

Nej. Jag vill inte "vara på den säkra sidan". Jag undrar vad som gäller. Speciellt i den situation som sebastiannielsen beskriver i inlägg #100.

Det enda jag sett så långt är ett (som jag tycker) snarlikt fall från ARN ovan där ARN helt ställer sig på kundens sida. Jag hävdar alltså att sebastiannielsen har fel i att handlaren hade rätten på sin sida.

Vad hävdar du? Och har du några domar eller andra uttalande som stöd för det?

 

[sunqan]

Ja, absolut finns det domar och de jag har läst går ut på det jag har försökt förmedla. Men jag hinner tyvärr inte skriva någon promemoria i ämnet med rättsfallshänvisningar. De lagrum som främst är intressanta är 2 kap 10-11 §§ i avtalslagen samt 3 kap 32 §. Den som är intresserad kan ju läsa dem så klarnar kanske en del.

Jag kan ju samtidigt notera att ingen av "motsidan" har kommit med någon som helst hänvisning till vare sig lagrum eller rättsfall som stöd för sin uppfattning.

Vad gäller TS case har jag ju redan uttalat min ståndpunkt baserat på den info som är tillgänglig. Det är ju främst de senare tillkomna helt grundlösa påståendena som jag opponerat mig emot.

Vilken avtalslag? 1994:1512?

 

[sebastiannielsen]

lars_stefan_axelsson: Det räcker med att "lyda" eventuella prismärkningar. Står det på varan att det är 15 % avdrag för att det är demoex så är det 15 % avdrag för demoex punkt slut.
Visst, prismärkningen kan vara felaktig, men det är sällan den är felaktig till kundens nackdel (dvs att prismärkningen visar för högt pris) och i så fall bör man dubbelkolla. Ibland kan det vara ett erbjudande "10% dras av i kassan" och liknande.

När det gäller customvaror och icke prissatta varor så är det sunt förnuft som gäller. Helt enkelt, är det för billigt för att vara sant så är det nog det också. Oftast finns det då en prismall man kan gå efter.

 

[Plåthuset]

Vilken avtalslag? 1994:1512?

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område

 

[Plåthuset]

Nej. Jag vill inte "vara på den säkra sidan". Jag undrar vad som gäller. Speciellt i den situation som sebastiannielsen beskriver i inlägg #100.

Det enda jag sett så långt är ett (som jag tycker) snarlikt fall från ARN ovan där ARN helt ställer sig på kundens sida. Jag hävdar alltså att sebastiannielsen har fel i att handlaren hade rätten på sin sida.

Vad hävdar du? Och har du några domar eller andra uttalande som stöd för det?

Det är inte alls omöjligt att handlaren i sebastiannielsens exempel inte hade rätten på sin sida, men det är förstås svårt att säga utan att känna till alla detaljer.

Jag orkar inte leta domar för att vara ärlig. Vad gäller ARN bör man komma ihåg att de endast gör en quick and dirty-bedömning av ärendet. Med det sagt vill jag inte påstå att utgången hade blivit en annan om ärendet avgjorts av domstol.

 

[hsd]

Handlaren är i alla fall korkad, kunden aktar sig för nästa köp där, och OM det är så jäkligt att det var en kundägd klippare - tex inbytesobjekt och affäern inte gick i lås så skulle handlaren givetvis förklarat läget till TS med kompensation tex. likvärdig eller bättre alternativt kraftig rabatt på en ny- ärlighet varar längst
Alla kan göra fel men det är enkelt att stå för felen och vara trevlig gentemot kunderna (som alltid har rätt ) jag tror att handlaren skulle få mycket god PR och nöjda kunder som genererar nya kunder

 

[Odjuret]

Nu blir jag väldigt nyfiken... Jag ska alltså enligt lagen kontrollera att den i butiken har behörighet att ge mig det priset? Jag har väldigt svårt att få ihop det... Jag anser att den jag förhandlar med i butiken har den fullmakt sim krävs

Men nu får ni som hävdar att jag visst måste kontrollera att säljaren har de befogenheter sim krävs faktiskt hänvisa till en dom...

 

[thomasx]

Att det inte finns några relevanta rättsfall beror på att det inte finns några butiksägare som är så urbota korkade...